Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det som han nu sagt och som, han må påstå hvad
han vill, ger en fullkomligt ny gir åt det finska
partiets politik, om allt detta är resultatet af
öfver-läggningarna som där ägde rum . . . ?
Det var honom omöjligt att fortsätta, ty det
hyssjades och skreks: — »det är skamlöst», han
får inte tala«, »det är en oförskämdhet utan like». . .
Professor Wilcke satt orubbligt lugn på’sin
plats. Ordföranden knackade häftigt i bordet med
en pappersknif.
— Mina herrar . . . tillåt mig ... detta urartar
till någonting alldeles oerhördt. . .jag måste kalla
häradshöfding Ravander till ordningen . . .jag kan
inte tillåta honom att tala vidare...
— Har också sagt nog! skrek Ravander i det
han steg ner från sin stol.
— Det vore då väl tusan om man inte en
gång skulle få blåsa sanningen ur sig! tilläde han,
när vännerna förebrående omgåfvo honom.
Småningom lade sig rörelsen, medan rektor
Viberg åter uppträdde. Men han lyckades icke
samla uppmärksamheten kring sig som förra
gången. Han gjorde som han plägade, upptog
Wilckes motiv och benade och belyste dem tills
han slutade med ett »förmedlingsförslag»: att det
finska partiet åtminstone tillsvidare skulle fortgå
på samma väg som förr — det kunde ju hända
att tidsförhållandena framkallade en ändring. . .
Stämningen mattades märkbart. Det föreföll
Daniel som skulle man ingenting vinna med att
framföra sina synpunkter på nytt. Men medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
