Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sällskap med ett par norska målare gjorde
Daniel på sensommaren fotturer i Oberbayern och
Tyrol, och slog sig sedan ner i en liten by i bergen
för att ordna och öfverblicka hvad terminens
arbete inbragt. Han var nöjd med resultaten. Den
gamle kölnaren hade han fått i det närmaste
färdig, och nu höll han på med den så kallade
Kni-diska flickans hufvud i Munchens glyptotek, ett
skulpturverk, omhvärfdt af gåtor, hvilka Daniel
brann af önskan att lösa. Men en längtan, som
han knappast kunde tygla, dref honom neråt, till
Italien. När han slutligen tyckte sig färdig och
förberedd att resa, lämnade han, glad och
tacksam, sin tillflyktsort och styrde färden till Florens
och Rom.
Det blef några ljumma vintermånader i den
eviga staden, uppfyllda af beskådande och
njutning. Daniel kände sin själ vidgas och växa för
hvarje timma, hans hufvud hade svårt att reda alla
intryck, hans ögon blefvo stundom trötta af att mäta
linjer och färger — men då lämnade han museerna
för en dag eller par, gick upp till Monte Pincio
eller San Pietro in Montorio med den underbart
gripande utsikten från terrassen, eller vandrade han
bland Forums ruiner eller ut genom stadsportarna
längs någon af de breda vägar, som förde ut till
Campagnan, hvilande sin blick vid dess lugna,
vida skönhet. Hans lif var rikt och fullt, och allt
mera Sällan kom saknaden och lät honom minnas
hvad han förlorat. Han önskade blott ett — att
flytta hit alla människor därhemifrån för en tid, på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
