Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej se, Kurre! Goddag, goddag, kära
Kurre. . . hvad det är roligt att ta dig i hand en
gång igen efter långa tider. . . Hur lefver världen
med dig? Hvad jag har för en tur att just träffa
er båda i detsamma jag stiger i land . . . Kom nu
och slå dig ner!
— Bra lefver världen naturligtvis, mig fattas
aldrig något! Och inte dig heller, tycks det...
du har ta mig tusan blifvit riktigt vacker och
välväxt, så man knappast känner igen dig! . . Kypare,
pst! en tuting!
— Du må tro, fortsatte Kurre i det han slog
sig ned, att jag stannat här för din skull. . . jag
hade varit borta igen, om jag inte råkat få ditt
bref från Paris. Jag tänker nämligen ligga på
Stenbacka hela augusti och rekoliera mig!
Kurre hade blifvit fetare och plussigare och
fått helskägg, hvilket icke klädde honom. Öfver
hans förr så pigga blick hade lagt sig någonting
slappt. Daniel tyckte det såg ut som om
rekolie-ringen kunde behöfvas.
— Jo, fortsatte Kurre, jag har gjort en liten
segeltur med några kamrater, till Mariehamn och
Hangö, och haft det rätt gladt, dansat ihjäl
fruntimren, supit herrarne under bordet och förargat
gallfeber på badläkarena.
— Nå, och Kuno?
— Mår bra, förmodar jag. Han bråkar med
sin guano och sina arbetare och lefver hyggligt
för resten, som alltid. Du kommer naturligtvis ut
och hälsar på!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
