Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
post vid den. Skolans trevåningsstenhus, som
förr hörde till de ståtligaste byggnader man kunde
tänka sig, gjorde icke något imponerande intryck
mer, och den gamla kännspaka gula färgen hade
förvandlats till en ful och obestämd grå. Midtemot
stod det låga huset kvar, dit man kunde titta in
från sjunde klassen och i hvars fönster, bakom
yfviga bladväxter, alltid satt ett småleende ungt
fruntimmer, som man gjorde tecken åt, men som
man aldrig såg annorlunda än skymtande med sitt
glada ansikte mellan fönsterblommornas blad . . .
Daniel gick vidare, upp på vallen vid stranden,
dit man om våren och hösten brukade springa i
mellantimmarna för att se ångbåtarna komma och
gå, och där de äldre i hemlighet rökte. Där gick man
också stundom och botaniserade med den lille,
gamle läraren i naturkunnighet, men man kom
sällan längre än till Capsella bursa pastoris, vare
sig nu att vallfloran icke var riklig nog elier att
den lille lärarens energi icke räckte till mera. Allt
var sig så likt, den frusna viken med
fönniddags-solen öfver snön, de mörka holmarna, de grå
sim-husen nedanför vallen — han mindes allt, som
hade han stått här i går!
Men mycket var också förändradt. Gatorna
i staden hade förlängts och nya förstäder vid dem
vuxit upp, och tyngdpunkten af hela stadens lif
förflyttats. Daniels finska skola reste sig i denna
nya trakt, han bodde där själf, och det var
någonting främmande öfver den, som han alls icke kände
igen. Men äfven i den gamla staden hade tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
