Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sant äktenskaplig kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oskulds- och fridstillstånd. Detta fält gingo vi öfver, och si då syntes
tälthyddor (tabernakel) och tälthyddor, till flera tusen framför
och åt sidorna så långt synen kunde nå. Och ängeln sade:
»Nu äro vi uti lägret, der Herren Jehovihs härar äro. Så
kalla de sig och sina boningar. Dessa fornäldste bodde, då
de voro i verlden, uti tälthyddor, hvarföre de äfven nu bo i
sådana. Men låt oss vika af åt söder, hvarest de visare af
dem finnas, att vi må träffa någon, med hvilken vi kunna
inlåta oss i samtal.»
I det vi gingo, såg jag på långt håll tre gossar och tre
flickor sittande vid dörren af ett tält. Men då vi närmade
oss, syntes desamma såsom män och qvinnor af medelstorlek.
Och ängeln sade: »Alla inbyggare på detta berg se på långt
håll ut såsom barn, emedan de äro i oskuldens tillstånd, och
barndom är ett utseende af oskuld.»
När dessa män fingo se oss, sprungo de fram och sade:
»Hvarifrån ären I, och huru hafven I kommit hit? Edra
ansigten äro icke af vårt bergs ansigten.» Men ängeln svarade
samt berättade om tillståndet att få gå genom skogen, och
om orsaken till vår ankomst. När man hörde detta, inbjöd
oss en af de tre männen och förde oss in i sin tälthydda.
Mannen var klädd i en hyacintfärgad mantel, samt lifrock af
hvitglänsande ull. Och hans hustru bar en purpurtoga, och
derunder en bröst-lifrock af stickadt byssus. Och som i min
tanke var en åstundan att lära känna de fornäldstas äktenskap,
såg jag ömsom på mannen och ömsom på hustrun och
förmärkte likasom en deras själars enhet i ansigtena, och sade:
»I två ären ett.» Mannen svarade: »Vi äro ett. Hennes lif
är i mig, och mitt i henne. Vi äro två kroppar, men en själ.
Det är en förening emellan oss såsom mellan de tvenne
tjäll en i bröstet, hvilka kallas hjerta och lunga: hon är mitt
hjerta och jag hennes lunga. Men emedan med hjerta här
förstås kärlek, och med lunga vishet, så är hon min vishets
kärlek, och jag är den kärlekens vishet; hvarföre hennes
kärlek utifrån öfverhölj er min vishet, och min vishet inifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
