- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
107

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sant äktenskaplig kärlek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

se de ut lika pajaser, som med kroppen upp och ned ligga
på armbågarna och gå [på det sättet]; eller såsom djur, som
ligga vidöppna på rygg samt sträcka fötterna uppåt och från
hufvudet, hvilket de ingräfva i jorden, beskåda himmelen.

Vi gingo öfver skogen och inträdde i öknen, som icke
var mindre förskräcklig. Hon bestod af stenrösen och emellan
dem gropar, ur hvilka uppkröpo vattenormar och huggormar
samt utflögo brännormar. Hela denna öken sluttade
oupphörligt nedåt, och vi stego utför en lång brant samt kommo
ändtligen till en dal, bebodd af detta landskaps och denna
ålders inbyggare. Här och der voro hybblen, hvilka slutligen
syntes löpa tillsammans och förbinda sig till formen af en
stad. I denna gingo vi in, och si, husen voro uppförda af
kringsvedda, med gytja hopsmetade trädgrenar; täckta med
svarta skifvor. Gatorna voro oregelbundna, alla i början
trånga, men under fortsättningen utvidgade, och i slutet, der
torgen lågo, rymliga. Det var alltså lika många torg som gator.

Då vi inträdde i staden, vardt det mörker, emedan
himmelen icke syntes, hvarför vi blickade upp, och oss gafs
ljus och vi sågo. Då frågade jag dem jag mötte: »Kunnen
I väl se, efter som himmelen öfver eder icke synes?» De
svarade: »Hvad är det du frågar? Vi se klart; vi vandra i
fullt ljus.» När ängeln hörde detta, sade han till mig:
»Mörkret är för dem ljus, och ljuset är för dem mörker,
liksom det är för nattfåglarna, ty de blicka nedåt och icke
uppåt.»

Vi trädde in i kojorna här och der och sågo i hvar
och en en man med sin qvinna; och vi frågade, om alla
lefde här i sitt hus med en enda hustru. Härpå svarade de
med en hväsning: »Hvad är med en enda hustru?
Hvarföre frågen I icke, om med en enda sköka? Hvad är en
hustru annat än en sköka? Efter våra lagar är det icke
tillåtet att bedrifva hor med flera, än en enda qvinna.
Likväl är det för oss icke ohederligt och oanständigt [att göra
det] med flera, dock utomhus. Häröfver skryta vi oss emellan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free