- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
127

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Äktenskapliga kärlekens ursprung från det godas och sannas äktenskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sinne sin form, ty det upplåtes mer och mer, samt
förbinder sig närmare med himmelen, och genom himmelen
med Herren. Deraf blir hon allt mera kär i det sanna och
allt mera mån om lefvernets goda. Om hon således stannar
på första tröskeln i [sitt] fortskridande till vishet, så förblifver
hennes sinnes form naturlig, och denna mottager inflytelsen
af den allmänna sferen, som är den af det godas och
sannas äktenskap, icke annorlunda än djurrikets lägre
subjekter, som kallas djur och fåglar, emottaga densamma. Och
emedan de äro idel naturliga, så blir den menniskan
dem lik, och älskar sålunda könet på samma sätt som de.
Så förstås detta, att kärleken till könet tillhör den utvertes
eller naturliga menniskan, och att den derföre är gemensam
för hvarje djur.

95. VII. MEN DEN ÄKTENSKAPLIGA KÄRLEKEN TILLHÖR
DEN INVERTES ELLER ANDLIGA MENNISKAN, OCH DERFÖRE ÄR
DENNA EGENTLIG FÖR MENNISKAN. Att den äktenskapliga
kärleken tillhör den invertes eller andliga menniskan, är
emedan ju mera menniskan blir förståndig och vis, desto
mera blir hon invertes eller andlig; och desto mera
fullkomnas hennes sinnes form: och denna form emottager den
äktenskapliga kärleken, ty den förnimmer och känner i denna
ett andligt nöje, som innantill är saliggjordt, och utaf detta
ett naturligt nöje, som från det förra hemtar själ, lif och
väsende.

96. Att den äktenskapliga kärleken är egen för
menniskan, är emedan menniskan allena kan blifva andlig, ty
hon kan lyfta sitt förstånd uppöfver sina naturliga kärlekar,
och ifrån den höjden se dem under sig, och döma om dem,
huru beskaffade de äro, och jemväl förbättra, tukta och
undanrödja dem. Detta kan icke något djur, ty dess
kärlekar äro alldeles förenade med dess medfödda vetande,
hvarföre detta icke kan upplyftas till förståndighet, och än
mindre till vishet; hvadan ett djur af den i dess vetande
inplantade kärleken föres såsom en blind genom gatorna af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free