Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyskt och icke kyskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
säges endast om engiftes- (monogamiska) äktenskap, eller en
mans med en hustru. III. Kristen äktenskaplighet allenast
gifves kysk. IV. Den sant äktenskapliga kärleken är sjelfva
kyskheten. V. Alla den sant äktenskapliga kärlekens
förnöjelser, äfven de yttersta, äro kyska. VI. Den
äktenskapliga kärleken hos dem, som af Herren blifva andliga,
renas mer och mer, och blir kysk. VII. Äktenskapets
kyskhet uppkommer genom ett fullständigt af sägande af
horerier på grund af religion. VIII. <I>Kyskhet kan icke sägas
om späda barn, ej heller om gossar och flickor, icke heller
om ynglingar och jungfrur, innan de hos sig känna kärlek
till könet.</i> IX. Kyskhet kan icke sägas om snöpingar
(evnucher), så födda, ej heller om snöpingar, dertill gjorda.
X. Kyskhet kan ej sägas om dem, som icke tro
äktenskapsbrott vara religions-ondskor, och ännu mindre om
dem, som icke tro äktenskapsbrott vara samhälls-skador.
XI. Kyskhet kan icke sägas om dem, som blott för åtskilliga
utvertes orsaker afhålla sig ifrån äktenskapsbrott. XII.
Kyskhet kan icke sägas om dem, som tro äktenskap vara
okyska. XIII. Kyskhet kan icke sägas om dem, som afsagt
sig äktenskap genom att lofva ett ständigt celibat (ogift
stånd), så framt icke hos dem är och förblifver kärlek
till ett sant äktenskapligt lif. XIV. Ett tillstånd af
äktenskap bör föredragas framför ett tillstånd af celibat. Följer
nu utvecklingen häraf.
139. I. ATT KYSKT OCH ICKE KYSKT SÄGAS OM
ÄKTENSKAP OCH OM SÅDANT, SOM HÖR TILL ÄKTENSKAPET, är
emedan den sant äktenskapliga kärleken är sjelfva kyskheten, såsom
följer; och den honom motsatta kärleken, som kallas den
horiska, är sjelfva okyskheten. Så mycket alltså den förre
rengöres ifrån den, senare, så mycket är han kysk, ty så
mycket borttages dess förstörande motsats; hvaraf är klart,
att det är den äktenskapliga kärlekens renhet, som kallas
kyskhet. Det gifves dock en icke kysk äktenskaplig kärlek,
som likväl ej är okyskhet, såsom emellan makar, hvilka för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
