Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsakerna till kallsinnigheter, skilsmessor och skilnader i äktenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bakugn, länderna på honom voro alldeles glödande, i stället
för fötter voro benknotor utan kött; och från hans kropp
utdunstades en stinkande och oren värme.
Vid åsynen af honom blef jag förskräckt, och jag
ropade till honom: »Träd icke fram, säg hvarifrån du är!»
Och han svarade hest: »Jag är från de underjordiske, och
der i ett samfund med två hundra, hvilket är det
öfverlägsnaste af alla samfund. Der äro vi alla kejsares kejsare,
konungars konungar, hertigars hertigar och furstars furstar.
Icke någon der är bara kejsare, ej heller bara konung,
hertig och furste. Vi sitta der på troners troner, och derifrån
utfärda vi befallningar till hela jordkretsen, och än vidare.»
Då sade jag åt honom: »Ser du icke att du utaf fantasi
om öfverhöghet är galen?» Och han svarade: »Huruledes
kan du tala så, emedan vi alldeles synas oss sådane, och
jemväl af medkamraterna [så] erkännas?» Då detta var hördt,
ville jag icke än en gång säga: du är galen, emedan han
var galen utaf fantasi. Och då blef mig gifvet att lära känna,
att denne djefvul, när han lefde i verlden, var blott
förvaltare för något hus; och att han då var till den grad
högdragen till anden, att han i jemförelse med sig föraktade hela
menniskoslägtet, samt hängaf sig åt den fantasien, att han
var värdigare än en konung, och jemväl än en kejsare; i
följd af hvilket högmod han hade förnekat Gud samt ansett
alla församlingens heliga ting såsom af intet värde för sig,
utan någonting för den dumma pöbeln.
Omsider frågade jag honom: »I två hundra der, huru
länge skryten I så sins emellan?» Han sade: »I evighet,
men att de af oss, som plåga andra för nekad öfverhöghets
skull, sjunka ned; ty det är oss tillåtet att skryta, men ej
att tillfoga någon ondt.» Jag frågade åter: »Vet du
hurudan lotten är för dem som sjunka ned?» Han sade, att de
sjunka ned i ett visst fängelse, hvarest de kallas »ringare
än de ringe» eller »de ringaste», och arbeta. Då sade jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
