- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
307

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsakerna till kallsinnigheter, skilsmessor och skilnader i äktenskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vester och norr. Framför hvar och en var ett bord, och på
bordet stinna penningpungar, och omkring penningpungarna
en riklighet af guldmynt. Och vi frågade: »Äro de der
sakerna allas egodelar i verlden?» De sade: »Icke allas i
verlden, men allas i riket.» Ljudet af deras tal var
hväsande, och sjelfva syntes de med rundt ansigte, hvilket
skimrade rödaktigt såsom ett snäckskal, och ögats pupill i grönt
falt likasom blixtrade, hvilket var utaf fantasiens ljus. Vi
stodo i deras midt och sade: »Tron I, att I besitten alla
rikets egodelar?» Och de svarade: »Vi besitta dem.»
Derefter frågade vi: »Hvilken af eder?» De sade: »En hvar.»
Och vi frågade: »Huruledes en hvar, I ären många?» De
sade: »En hvar af oss vet, att alla hans [tillhörigheter] äro
mina; det är ej tillåtet för någon att tänka, än mindre att
säga: ’mina äro icke dina’, men det är tillåtet att säga: ’dina
äro mina’.»

Mynten på borden sågo ut såsom af rent guld, äfven
inför oss; men när vi insläppte ljus ifrån öster, voro de små
guldkorn, hvilka de genom en gemensam förenad fantasi så
förstorade. De sade att en och hvar, som inträder, bör föra
med sig något guld, hvilket de hugga i små stycken, och
dessa i små korn, och genom fantasiens enhälliga kraft vidga
till mynt af större form. Och då sade vi: »Hafven I icke
varit födda menniskor af förnuft, hvarifrån hafven I denna
visionära fånighet?» De sade: »Vi veta att det är en
inbillningsfåfänga, men emedan hon förnöjer vårt sinnes inre,
inträda vi hit och förlustas såsom utaf besittningen af allting.
Men här uppehålla vi oss ej mer än under några timmar,
efter hvilkas tillryggaläggande vi gå ut, och så ofta
återkommer det sunda sinnet till oss. Men det oaktadt påkommer
vår visionära förlustelse ömsom, samt gör att vi skiftevis
återinträda och skiftevis utgå; sålunda äro vi ömsom visa
och galna. Vi veta äfven att en hård lott väntar dem, som
med list undanrycka andra deras gods.» Vi frågade:
»Hvilken lott?» De sade: »De uppslukas samt stötas in nakna i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free