Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orsakerna till skenbar kärlek, vänskap och ynnest uti äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härutaf har det nu blifvit bekant, hvilka äktenskap
förstås med »helvetiska äktenskap i verlden emellan makar,
hvilka till det inre äro de hätskaste fiender, och till det yttre
såsom de mest förbundna vänner».
——————
293. Härtill skola läggas två Minnesvärdigheter.
Den första denna: En gång skådade jag genom
fönstret åt öster, och jag såg sju fruntimmer sittande på en
rosengård vid en viss källa, drickande vatten. Jag spände starkt
ögats blick för att se hvad de gjorde, och spänningen af mitt
ögas blick påverkade dem; hvarföre en af dem med en vink
inbjöd mig. Och jag, jag gick ut ur huset och närmade mig
skyndsamt. Och när jag var der, frågade jag artigt,
hvarifrån de voro. Och de sade: »Vi äro hustrur, och här
samtala vi om den äktenskapliga kärlekens förnöjelser, och utaf
mycken bestyrkelse hafva vi slutit till, att dessa förnöjelser
äfven äro vishetens förnöjelser.» Detta svar förlustade så
mitt sinne, att jag syntes mig vara i anden och i följd deraf
i förnimmelse på ett mera inre samt klarare sätt än eljest
förr; hvarföre jag sade till dem: »Tillåten fråge-utbyten
beträffande dessa behagligheter.» Och de nickade bifall. Och
jag frågade: »Huruledes veten I hustrur, att den
äktenskapliga kärlekens förnöjelser äro desamma som vishetens
förnöjelser?» Och de svarade: »Detta veta vi utaf vishetens
motsvarighet hos äkta männen med den äktenskapliga
kärlekens förnöjelser hos oss; förty denna kärleks förnöjelser hos
oss förhöja och förminska sig samt gestalta sig alldeles
enligt visheten hos våra äkta män.»
När detta var hördt, frågade jag, sägandes: »Jag vet
att de äkta männens smekande tal, samt deras sinnes
munterhet, intaga eder, och att I med hela bröstet förnöjens af
dem, men jag förundrar mig att I sägen, att deras vishet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
