- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
405

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månggifte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skulle de allt jemt förebrås. Detta är orsaken, att alla himlarna
äro alldeles åtskilda, så att det icke gifves emellan dem en
förbindelse, utom genom inflytelsen af ljus och värme af
Herren från den sol, i hvilkens midt Han är; och denna
inflytelse upplyser och lefvandegör en hvar allt efter
emottagandet, och emottagandet är allt efter religionen. Denna
gemenskap gifves, men icke himlarnas sins emellan.

——————

353. Härtill skall jag lägga två Minnesvärdigheter.
Den Första
denna:

En gång var jag i änglarnas midt, och hörde deras
samtal. Samtalet var om förståndighet och vishet, att menniskan
ej förnimmer annorlunda, än att beggedera äro i henne, och
sålunda att hvad helst hon tänker utaf förståndet och åsyftar
utaf viljan, är från henne sjelf; då likväl icke ett grand
deraf är från menniskan, mer än förmågan att emottaga de ting,
hvilka höra till förståndet och viljan, af Gud. Och emedan hvarje
menniska från födelsen är benägen till att älska sig sjelf, så,
på det att menniskan icke utaf sjelfkärlek och utaf stolthet
öfver egen förståndighet må förgås, har ifrån skapelsen blifvit
ombesörjdt, att denna mannens kärlek blifvit öfverflyttad på
hustrun och i denna ifrån födelsen inplantadt att hon må älska
sin mans förståndighet och vishet, och sålunda mannen;
hvarföre hustrun oafbrutet drager sin mans stolthet öfver
egen förståndighet till sig, samt utsläcker den hos honom
och lefvandegör den hos sig, och sålunda vänder den i
äktenskaplig kärlek samt uppfyller den med behagligheter öfver
måttan. Detta har blifvit ombesörjdt af Herren, på det att
stoltheten öfver egen förståndighet icke må bedåra mannen
anda derhän, att han tror sig förstå och vara vis utaf sig
sjelf, och ej af Herren, och sålunda vill äta utaf vetandets
träd om godt och ondt, och deraf tro sig vara lik Gud, och
jemväl vara Gud, såsom ormen, hvilken var kärleken till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free