- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
406

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Månggifte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egen förståndighet, sade och intalade; hvarföre menniskan
efter ätandet blef utkastad ur paradiset, och genom en
kerub vägen till lifvets träd bevakad. »Paradiset» andligen
är förståndighet; »äta utaf lifvets träd» andligen är att
förstå och vara vis utaf Herren; samt »äta utaf vetandets träd
om godt och ondt» andligen är att förstå och vara vis utaf
sig sjelf.

354. Änglarna gingo bort, när detta samtal var slutadt,
och tvenne prester kommo tillsammans med en man,
hvilken i verlden hade varit rikssändebud, och för dem berättade
jag de saker som jag hört utaf änglarna. Efter åhörandet
häraf begynte de sins emellan tvista om förståndigheten och
visheten, och följaktligen klokheten, huruvida de äro af Gud,
eller om de äro af menniskan. Det var en brinnande tvist.
De tre trodde i hjertat på lika sätt, att de äro af menniskan
emedan de äro i menniskan, och att sjelfva förnimmelsen och
känslan, att det är så, bestyrka det. Emellertid sade
presterna, hvilka då voro i teologiskt nit, att ingenting af
förståndigbet och vishet, och sålunda ingenting af klokhet, är
af menniskan; men när sändebudet genmälte, att sålunda icke
heller något af tanken vore det, sade de att icke något
var det.

Men emedan det förnams i himmelen, att de tre voro
en lika tro, sades åt rikssändebudet: »Ikläd dig prestens
kläder och tro att du är prest, och tala då!» Och han iklädde
sig och trodde det; och då talade han högt, att ingenting av
förståndighet och vishet, och derföre ingenting af klokhet
någonsin kan gifvas utom af Gud; och med vanlig vältalighet,
full med förnuftiga bevisningsgrunder, bevisade han detta.
Säreget är i den andliga verlden, att en ande tänker sig
vara sådan, som klädnaden på honom är: orsaken är den
att förståndet kläder hvar och en der.

Sedermera sades från himmelen åt de tvenne presterna
äfven: »Afkläden eder edra kläder samt ikläden eder stats
ministrars kläder, och tron att I ären sådane.» Och de gjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0412.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free