- Project Runeberg -  Äktenskapliga kärleken och dess motsats /
431

(1895-1935) [MARC] Author: Emanuel Swedenborg Translator: Carl Johan N. Manby
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nitälskan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och då lade han örat till, men leende. Vi fortsatte
emellertid, sägande: »Hvad är galnare att säga, än att medelpunkten
härrör af utsträckningen? Med din ’medelpunkt’ förstå vi
solen, och med din ’utsträckning’ förstå vi verldsalltet, och
sålunda att verldsalltet uppstått (blifvit till) utan sol. Gör
icke solen naturen och alla dess egendomligheter, hvilka
endast bero af värmen och ljuset som utgå ifrån solen genom
atmosfererna? Hvarest voro dessa ting förut? Men
hvarifrån dessa härröra, skola vi säga i följande dryftning. Äro
icke atmosfererna, och alla ting som finnas på jordklotet,
liksom en yta, och solen deras medelpunkt? Hvad äro de
alla utan solen? Månne de kunna ega bestånd ett enda
ögonblick? Följaktligen, hvad voro de alla före solen? Månne
de kunde ega bestånd? Är icke bestånd ett ständigt
uppstående (tillblifvande)? När alltså beståndet af naturens alla
ting härrör från solen, så följer äfven att alla tings
tillblifvande [härrör derifrån]. Detta ser och, i kraft af sjelfsyn,
erkänner hvar och en. Månne icke ett senare, liksom det är
till, äfven eger bestånd från ett förra? Om ytan vore det
förra, och medelpunkten det senare, månne icke det förra
skulle ega bestånd från det senare, hvilket likväl är emot
ordnings-lagarna? Huruledes kunna senare ting frambringa
förra, eller yttre ting inre, eller gröfre ting renare,
följaktligen, huruledes kunna ytor som utgöra utsträckningen
frambringa medelpunkter? Hvem ser icke, att detta är emot
naturens lagar. Vi hafva anfört dessa bevisningsgrunder i kraft
af förnufts-undersökning för att bestyrka, att utsträckningen är
till från medelpunkten, och icke tvärtom, fastän hvar och en,
som tänker rätt, ser detta utan dessa bevisningsgrunder. Du
sade, att utsträckningen sammanflutit till en medelpunkt af sig
sjelf: månne sålunda slumpvis till en så underbar och
häpnadsväckande ordning, att det ena är för det andras skull,
och alla samtliga och enskilda ting för menniskans skull och
hennes eviga lif? Månne naturen kan i kraft af någon kärlek
genom någon vishet ombesörja sådana saker, och månne hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:36:08 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedakt/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free