Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lagd och med mörk hy. Hans ögon voro enligt Shearsmith
af brungrå färg, nästan nötbruna och snarare små än stora,
men på ett porträtt, måladt i Stockholm, har han stora, blå
ögon, så att Shearsmith utan allt tvifvel i detta fall måtte
ha misstagit sig. Han brukade glasögon och var vanligtvis
klädd i en mörkbrun rock och väst samt svarta
sammetsbyxor, men då han gick ut, förekom han vanligen i en svart
sammetsdräkt af gammalmodig snitt, stora manschetter, en
något spetsig hatt, samt värja med silfverslida och
besynnerligt fäste. I handen bar han alltid en käpp med
guldknapp. Shearsmith säger, att han sällan skrattade, men att
ett mildt leende alltid låg utbredt öfver hans ansikte. »I
hans ansiktsuttryck låg något särdeles behagligt och en viss
värdighet hos den upprätta gestalten», säger en annan.
Andra beskrifningar säga, att det alltid låg ett leende i hans
ögon, och att från hans ansikte strålade elden af hans
ovanliga snille. Hans sätt att vara utvisade ädlingen från det
adertonde århundradet; hvart han kom, gjorde han ett godt
intryck; han var något sluten, men förbindlig och tillgänglig
mot alla som kommo i beröring med honom; i hans sätt
fanns alltid något särdeles älskligt och tilldragande. Han
var mycket barnkär och hade på sina promenader fickorna
fyllda med pepparkakor, hvilka han utdelade bland dessa
under deras lekar på falt och torg. Han förtärde
hufvud-sakligen vegetabilier, och Shearsmith säger, att han väl
någon gång åt litet fisk, och en gång smakade på en
hönspastej, men att hans vanliga föda var smör och bröd, mjölk,
starkt sockrad t kaffe, mandel, russin, tårtor och skorpor.
Tillfälligtvis kunde han i sällskap dricka ett glas vin eller
två, men aldrig mer; till och med detta lilla kvantum
förorsakade dock, att han en gång kände sig »uppdrifven»
under två eller tre dagar efteråt. — Om aftonen åt han ej.
Särdeles mycket tyckte han om kaffe och brukade själf
till-laga detta i en kakelugn. Hans handskrifter bära spår af
snus, men till vanan att förtära opium, som vi en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
