Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefver, är i stånd att bli himmelskt sinnad, att det ej ñnnes
något sådant som en förutbestämmelse (annat än till himlen);
att Herren aldrig tvingar någon, vare sig till ondt eller godt,
utan lämnar så väl det ena som det andra åt hans eget val,
samt att han aldrig handlar tvärt emot sina lagar, hvilka
såsom den gudomliga kärlekens och vishetens lagar alltid
äro felfria.
»Änglavisheten med hänsyn till den Gudomliga Kärleken
och Visheten» är en sammandragen framställning af de
principer, som ligga till grund för Swedenborgs
lärosystem. Den utgör hans Andliga Principia, och hvar och en
som befattar sig med dessa tankens högsta föremål, ej från
doktrinär utan från filosofisk och vetenskaplig sida, skall
finna detta verk bäst ägnadt att gifva en klar insikt i
Swedenborgs filosofiska system rörande skapelsen. Med
anledning af dess förtjänster, hvilka alla måste medge vara mycket
stora, förtjänar arbetet en noggrann genomläsning. En gång
van vid Swedenborgs egna stil, skall den unge lärde här
finnar en rik tillfredsställelse vid lösningen af många af de
mest brydsamma problemer och skall känna sig tacksam mot
författaren för utvidgandet af området för kännedomen om
Gud och hans verk. Boken är indelad i fem delar, handlande
om Gud, om den andliga solen, om grader, värdsalltets
skapelse och människans skapelse. Som vi här blott kunna
angifva konturerna af detta verk, hänvisas läsaren till själfva
arbetet för ytterligare tillfredsställelse.
I första delen drifver Swedenborg satsen, att människans
lif består i hennes härskande kärlek. Kärlek och lif, säger
han, utgöra därföre ett: tillintetgör den ena, och det andra
skall ock tillintetgöras. Gud är själfva lifvet, emedan han
är själfva kärleken och alltså själfva visheten. Kärleken är
det gudomliga varat — själen eller substansen —, visheten
är dess tillvara — kropp eller form —, och kärleken och
visheten, d. v. s. Gud, äro »substans och form i sig:
följaktligen den själfbeståndande och ensamt beståndande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
