- Project Runeberg -  Emanuel Swedenborg : Den andlige Columbus /
93

(1906) [MARC] Translator: Johannes Sundblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varelsen». Han är därföre enda källan för allt lif; från hans
substans äro alla substanser, och från hans vishet alla former
och tillvarelsesätt.

»Då människan således ej är lifvet utan blott ett mottag
för lif, så följer däraf, att aflelse af en människa genom
hennes far ej är aflelse af lifvet, utan endast af de första
och renaste former för mottagande af lif, till hvilka, såsom
en uppränning eller början, substanser småningom ytterligare
tilläggas i moderlifvet.» I detta sålunda bildade mottag
ingjuter Gud sitt lif, och fostret blir en lefvande
människosjäl. Orsaken till skapelsen ligger i det enkla förhållandet,
att den gudomliga på samma sätt som den mänskliga kärleken

— då denna nämligen är osjälfvisk — ej kan existera skild
från de föremål, på hvilka den kan nedlägga sin ömhet,
och som kunna uppfatta och mottaga den. Skildt från Gud,
vore världsalltet dödt och utan nytta, men han fyller det
med sitt lif, och det fröjdar sig däri. Skapelsens hemlighet
är människan. Hon står nämligen på dennas spets, och i
henne sammanlöpa och på henne syfta alla tillvarelsens former,
alla krafter — dessa må nu vara andliga, naturliga eller
dynamiska. Hon utgör på en gång ett saijimandrag af både
det naturliga och öfversinnliga universum. Och emedan
verkan alltid måste återfinnas i dess orsak, och människan

— vare sig som individ eller i dess totalitetsbegrepp — är
Guds verk, så är Gud människa i de första principerna —
ja, i själfva verket den enda fullkomliga människan, d. v. s.
den ende fullkomligt vise och gode; den ende, som har
hennes egenskaper och funktioner i en fullkomlighet utan gränser,
men det oaktadt är helt och hållet oberoende af tid och
rum, hvilka endast äro villkor för tillvaron inom
sinnevärlden.

Ehuru uppfattningen af Gud som Gudamänniska är den
bästa möjliga, är den dock ej lätt för ett vanligt sinne,
hvars idéer i afseende på form, skapnad och rum begränsa,
förvirra, ja, rent af förstöra denna uppfattning. Af detta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:37:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/swedenborg/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free