Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i afsikt att utdela dem vid sin hemkomst, lades beslag, emedan
arbetet ansågs strida mot den lutherska kyrkans lärosatser.
Häremot protesterade Swedenborg på den grund, att arbetet
alldeles ej var teologiskt, hvadan prästerskapet ej hade att
skaffa med dess censur. Biskop Filenius, som gifvit
befallning om beslaget, lofvade skrymtande sin hjälp till böckernas
återlämnande, men gjorde intet. Då Swedenborg upptäckte,
att denne bedrog honom, förebrådde han honom detta strängt
och liknade honom vid Judas Iskariot samt sade, att iden
som ljög i ord, ljög också i sina handlingar».
Ränksmidarne inslogo nu en annan väg. Både
Swedenborg och hans vänner Beyer och Rosén voro medlemmar
af riksdagen, och man beslöt, att andeskådaren skulle
underkastas ett offentligt förhör inför denna rörande bevisen
för hans sändning. Då han där med sin vanliga värma
och enkelhet komme att omtala sina erfarenheter, skulle
man komma i tillfälle att förklara honom vara utsatt för
hallucinationer och på grund häraf innesluta honom i ett
dårhus. Grefve Höpken, som fick nys om planen, skref till
Swedenborg och rådde honom att lämna landet. Vid dessa
nyheter blef Swedenborg djupt bedröfvad, gick ut i sin
trädgård och föll där på sina knän och bad, att Herren måtte
visa honom hvad han borde göra. »Ett svar», säger han,
»mottogs genast från en ängel, att jag kunde hvila trygg på
hans arm under natten; med natt menas här det mörker i
hvilket världen sjunkit rörande de ämnen, som angå kyrkan.*
Sålunda tröstad, blef Swedenborg lugn, och vid det
ai-görande steget tyckes man ha öfvergifvit planen, och något
ondt vederfors honom ej.
En annan allvarsam ledsamhet var förföljelsen mot hans
båda vänner doktorerna Rosén och Beyer för kätteri, till
ställd af domprosten Ekebom. Om denna hade Swedenborg
fått underrättelse, redan under det han uppehöll sig i Amster
dam. Af denna anledning skriftväxlade han under ifriga
protester med konsistoriet i Göteborg. Nu hände sig, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
