Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Afwäpning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. oeg.: a. ngns wrede lenire, mitigare iram
alicujus, impetum irae comprimere,
reprimere; a. ngn frangere, confutare alqm.
Afwäpning: armorum positio; man
öfwerenskom om en allmän a. convenit (inter
omnes), ut ab armis discederetur, ut belli
apparatus omitterentur.
Afwärja: defendere (ictum, vim;
injuriam, periculum ab aliquo); prohibere
(vim, injuriam ab aliquo); arcere (vim);
propulsare, propellere, repellere.
Afyttra: alienare, abalienare, vendere.
Afäta: ambedere (locustae omnia
a-derant, T.); comedere, absumere,
consumere; hafwa afätit = coenatum esse.
Aga, f.: 1. = faderlig tuktan: castigatio;
animadversio (paterna, C.); få a.
castigari; (puerili verbere admoneri, T.). —
2. = tukt, ordning: disciplina; krigsaga
militaris disciplina, modestia; stilens tukt
och a. elegantia, modestia scribendi (i
motsats till luxuria scribendi); barn utan
aga pueri incastigati, immodesti; hålla i
aga coercere, castigare.
Aga, v. tr.: 1. med personer (barn) såsom
objekt: castigare, corrigere alqm; (ferula,
verbere) animadvertere in alqm, monere
alqm. — 2. i allm. = rätta (tukta):
corrigere; om träd castigare, castrare; om
stilen: orationis luxuriem stilo depascere,
C.; luxuriantia compescere, Hor.
Agalös: incastigatus; immodestus;
lascivus.
Agat: agātes (lapis).
Agent: curator, actor, procurator
alicujus; wara ngns a. curare l. agere,
gerere negotium, rem alicujus. -gentskap,
-gentur: procuratio.
Agera: 1. på teatren föreställa en person:
partes agere, personam gerere alicujus.
— 2. i bildl. uttryck: agera herre, filosof o.
d. personam domini sumere, velle se
philosophum videri.
Agg: 1. orons, smärtans, samwetets styng:
morsus doloris, conscientiae; stimulus
doloris; aculeus, scrupulus
(sollicitudinis); angor conscientiæ. — 2. = inrotad
owilja mot ngn: simultas; inveteratum
(occultum, occlusum) odium; acerbitas;
bära agg till ngn odium habere in alqm;
odisse alqm; odio ferri in alqm; iratum
esse alicui.
Agga: pungere, mordere, stimulare,
urere.
Aggfri: expers odii. -full: acerbus,
infestus.
Agn, n. = lockbete: esca. — Agn, f.:
arista (agnborst; - spicum contra morsus
avium munitur vallo aristarum, C.); acus,
gluma, palea (skal, som omsluta gräsens
blomma och frukt).
Agna = besätta med lockbete: esca
illinere. — Agt se Akt.
Ah: ah (ah me miserum!; ah melle
dulcius est).
Aj: aiai!; o!; ah!
Akademi: (Academīa; i latinet är detta
ord alltid nomen proprium = 1. gymnasiet
Academia wid Athen. — 2. = akademiska
skolan; den som i wåra tider skrifwer latin,
kan dock swårligen underlåta att bruka ordet
om de institutioner, som bära detta namn);
schola optimarum artium = högre
underwisningsanstalt; collegium doctorum
virorum = lärdt samfund.
Akademisk: academicus (jfr Akademi);
a-a skolan Academia; a. lärare qui in
academia (schola ejus generis, quod vocant
a-am) artem aliquam profitetur.
Akt, m. (lat. actus): 1. i filosofisk stil =
andlig werksamhetsyttring: motus (actus)
mentis, voluntatis = akt af förståndet, af
wiljan. — 2. akt af ett skådespel: actus; siste
a-en af skådespel extremus actus fabulae
(C. de Sen. § 5); koren sjunger mellan a-ne
chorus actus intercinit; - äfwen i bildliga
uttryck = period af ngns lif och werksamhet:
C. l. c. — 3. = offentlig förrättning: actus;
före akten priusquam res acta est; efter
akten acta re. — 4. = offentlig, rättsgiltig
urkund: libellus; - decretum (myndighets
utslag l. beslut); pactum (= aftal); plur.
acta (publica); literae (publicae); tabellae.
Akt, f.: förekommer i wår tids swenska
blott tillsammans med prepositioner i wissa
talesätt: 1. gifwa akt: a. om aktgifwande med
ögonen l. öronen: servare, observare;
lustrare (oculis); attendere (auribus);
admovere aures; gif akt (pass på!) serva!
— b. om sinnets aktgifwande i allm.:
servare; animum, animos attendere l. ensamt
attendere aliquid, ad aliquid, aliquem,
alicui rei, quid sit (audi et attende!; quid
dicam attendite; alqm dicentem, insidias
hostium attendere); intendere animum
(animos) in aliquid; operam dare
(histrioni); animum (animos) advertere,
animadvertere aliquid; absolut: gifwa akt =
med sina tankar wara närwarande wid ngt:
adesse animo, animis; gifwen akt här
adeste animis; hoc agite (hoc agite, sultis,
spectatores, nunc iam, Pt.; motsatsen är
alias res agere; non attendere). — c. med
betydelse af akta sig: observare, videre,
providere, ne l. ut fiat aliquid (vera
amicitia non observat restricte, ne plus
reddat, quam acceperit, C. de Am. § 58). —
d. gifwa akt på sig sjelf: se circumspicere
(C.); in suam vitam, in se intendere
animum; gif akt på dig sjelf te circumspice!;
qualis sis, quid agas, vide. — 2. hafwa
akt på ngt: servare (domum; gregem);
animum intendere ad aliquid;
circumspicere (semet ipsum). — 3. taga i akt:
a. ngt: servare; tueri; wanligen blott med
objekten: tid, tillfälle, wärdighet: taga sin
wärdighet i akt dignitatem suam tueri,
servare; dignitatis (tuendae) diligentem
esse; taga tiden i akt tempus servare,
obire; taga tillfället i akt occasione uti,
occasionem non dimittere. — b. taga sig i akt,
absolut och för ngt: cavere alqm, aliquid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
