Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anklagelse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nominere, C.); actor (Qu.); delator
angifware; calumniator = falsk, wrång a.
(petitor = kärande i civilmål). -gelse:
accusatio (i allm. och juridisk men.);
insimulatio (försök att göra misstänkt för);
criminatio (förtal, swärtande); calumniatio (falsk,
wrång a.); - delatio, postulatio =
instämning; börja, inleda, rigta mot ngn en a.
accusationem instituere, adornare,
instruere in alqm; litem, actionem intendere
alicui; åtaga sig a. suscipere; understödja
l. underskrifwa en a. subscribere
accusationi alicujus; wederlägga en a.
criminationem allatam l. crimen refellere,
repellere, diluere, dissolvere. -gelsepunkt:
crimen (punctum accusationis). -gelseskrift:
accusatio; libellus.
Anklang: 1. = anstrykning, tycke. — 2.
winna a. = approbationes movere; probari,
placere.
Anknyta = sätta i sammanhang med ngt,
i sammanhang med ngt uttala: adjungere. -
reflexivt: a. sig till: inledningen bör på ett
naturligt sätt a. sig till sjelfwa talet (efter
C. de Or. II. § 325: connexum ita sit
principium consequenti orationi, ut -
cohaerens cum omni corpore membrum esse
videatur); till detta krigs historia a. sig helt
naturligt tanken på wår nuwarande
underlägsenhet haec legenti in mentem venit
considerare, quanto nunc sint nostrae
copiae inferiores (renovatur l. movetur
hujus, quae nunc nostra est, infirmitatis
tristis memoria l. cogitatio).
Anknytningspunkt = punkt (ämne,
anledning), medels hwilken en förbindelse mellan
saker l. personer tillwägabringas, någons
intresse l. begrepp wäckes för en sak: copula
(haec fuit summorum virorum c.); aditus
(med begagnande af denne a. tillwann han
sig åhörarnes intresse för ämnet hoc usus
aditu studia eorum, qui audiebant, allexit).
Ankomling = som ankommer l. ankommit
till ett ställe.
Ankomma: 1. = anlända: advenire,
venire, pervenire; om saker äfwen afferri; om
skepp och på skepp: advehi, devehi, pervehi,
appellere alqo. — 2. = komma an, bero
på: esse, situm esse, positum esse in
aliqua re, in aliquo; så widt på mig a-r,
skall du ej lida nöd quantum in me erit,
non egebis; allt ankommer (hellre: kommer
an) på, huru l. på sättet o. dyl. kan uttryckas
med perinde erit, ut - o. d. (habes a patre
munus, mea quidem sententia magnum,
sed perinde erit, ut acceperis, C. de Off.
III. § 121); låta allt a. på t. ex. slumpen,
krigslyckan omnia fortunae committere; det
på hkt allt a. caput rei; id quod rem
continet, causam facit (jfr Komma an).
Ankommen: 1. part. af ankomma. — 2.
om matwaror, som börja ruttna: corruptus,
rancidus, putidus. — 3. = ngt rusig:
potus, temulentus.
Ankomst: adventus; om skepp äfwen
appulsus (oftare att uttrycka med verb l.
participialkonstruktion).
Ankra: ancoram jacere, navem in
ancoris constituere; appellere.
Ankring: appulsus.
Anlag: 1. andligt: indoles (a. till ngt;
blott i sing.) virtutis, ad virtutem, regis
(till konung); i. virtutum et vitiorum;
bona i. (i moralisk men.); praeclara i. ad
dicendum; tanta i. (så stora gåfwor l. anlag);
semen, semina virtutis, urbanitatis;
materies (ad res - in animis hominum);
ingenium (i plur. blott om flere egare);
facultas, facultates ingenii, natura,
instrumenta, adjumenta naturae (i allm. =
naturgåfwor; dessa ord kunna ej, såsom
indoles, bestämmas af en genitiv, som utmärker
anlagets rigtning); goda, lyckliga, lysande a.
(i intellektuelt hänseende) bonum,
praeclarum ingenium, praeclara natura,
summum ingenium, praeclarae facultates
(ingenii); swaga a. tardum ingenium,
tarditas ingenii; hafwa goda, swaga a. bono,
tardo ingenio esse; hafwa a. för
talarekonst, målarekonst ad dicendum, ad
pingendum naturā valere, naturae adjumentis
instructum, muneribus ornatum esse; ad
aliquam rem naturā aptum esse, natum
esse; a natura habere adjumenta (rerum
gerendarum - praktiska anlag, a. för
praktisk werksamhet, de Off. I. § 72; (in
aliquo est praeclara indoles); sakna a. plane
abhorrere; nulla naturae adjumenta
(instrumenta) habere; du saknar a. derför ea
tui ingenii non sunt, tibi data non sunt
(de Off. I. § 114); his non ratio dicendi,
sed natura defuit (id.); proclivitas = böjelse
för ngt ondt: p. ad vinositatem a. för
dryckenskap; dåliga a. vitiosa natura. — 2.
kroppsligt anlag: proclivitas ad morbos, ad
obesitatem (fetma).
Anledning: a. = tecken, utsigt (grund för
slutsats l. misstanke): signum, indicium,
vestigium, suspicio; på blotta a-r fälla ngn
ex suspicionibus condemnare alqm; efter
all a. misslyckas företaget probabile est, rem
secus eventuram esse. — b. = närmast
werkande, föranledande orsak, så i objektiv
mening (orsak), som i subjektiv = skäl l.
swepskäl: causa, materies, locus; ansa (=
förewändning); (initium, principium
begynnelse); occasio, temporis opportunitas (=
tillfälle); causa adjuvans l. proxima = yttre,
närmaste a., i mots. till ratio ab ipsa (rei)
natura profecta; causa principalis, ultima
= inre, yttersta orsak (C. de fato cap. 18);
tillfällig a. causa fortuita; en obetydlig,
owäntad a. parva, exigua, insperata causa
(res); jag blef dertill en oskyldig a. per me,
non culpā meā factum est [innocens
hujus rei causa (auctor) fui]; ortus rei i
mots. till ratio rei; i a. af = propter, ob
(causā rei): i a. af konungens död äro
teatrarne stängde: propter regis mortem
theatra clausa sunt; i a. af ditt löfte tuo
promisso motus, adductus, allectus (fretus);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
