Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anseende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
infamis, infamatus; wara illa a. male
audire. — 2. absolut: ansedd: nobilis (= som
har ett namn, berömd, mots. oberömd,
inglorius), t. ex. n. philosophus, n. vinum;
nobilitatus (= frejdad); amplus, (magnus),
honoratus, illustris (= förnäm, genom sin
samhällsställning ansedd, ansenlig, mots.
tenuis); gravis (= som har auktoritet l.
förtroende; betydande, aktad): homo (pietate
g.); g. negotiator (aktad handelsman);
honestus (= aktad, hederlig, mots. sordidus:
nomen honestum, locus h., genus h.;
clarus magis, quam h., mera frejdad än
aktad); conspicuus (vir = förnäm), T.;
liberalis (ädel, mots. låg, simpel); - föga a.
ignobilis (oberömd); parum honestus; levis (s.
saknar auktoritet l. förtroende); sordidus
(quaestus, yrke); - (wara) ansedd ss. lärd,
för lärdom laude doctrinae (philosophiae)
florere; in philosophia, in eloquentia
clarum et nobilem esse; magna ejus in
philosophia fama est, magna de ejus peritia
opinio est.
Anseende: 1. = det att wara (wanl. wäl)
ansedd l. det sätt, hwarpå ngn är ansedd:
existimatio, fama (= moraliskt a.; frejd;
tueri häfda -; bona); auctoritas (på
andliga företräden l. på år och samhällsställning
grundad auktoritet - philosophi, senatus,
senis); gratia (personligt inflytande hos ngn);
nobilitas; magnum nomen, magna fama
= berömdt namn, stort rykte; - splendor,
amplitudo = blott yttre a. (på grund af
social ställning), glans; stå i a., hafwa,
åtnjuta a. esse summa auctoritate; florere
(laude probitatis för redlighet; praeter
ceteros; aliqua re; in arte aliqua; maxime,
magnopere. - jfr C. de Am. § 4, de Or.
III. § 7; N. Milt. 1. 1); valere
auctoritate, gratia apud alqm; bröderne Catulus
åtnjöto stort a. för ett rent språk bene
loquendi de Catulis magna opinio, C.; de
åtnjuta a. för redlighet, dygd, oegennytta
eorum virtus - - probatur, C. Am. § 19; - gifwa
sig a. af att wara lärd docti viri speciem
prae se ferre, velle doctum se videri; få
a. af speciem gerere sapientis (C. de Off.
III. § 16); - ringa a. parva, levis
auctoritas; ignobilitas; tenuitas. — 2. =
betraktande, hänsigt: a. i uttrycket: anseende till
personen respectus hominum; ambitio;
lagen har intet a. till personen non ex
personis (sed ex genere quaestionis)
pendent (jura), causae, C.; när Gud är intet
a. till personen apud Deum personarum
dignitas discrimen non facit; (Deus
omnibus communis est). — b. i uttrycket: i
anseende till, hwilket i latinet återgifwes med
propter, prae (Catulum omnes diligimus
propter ejus eximiam suavitatem; prae
tempestatis iniquitate iter facere non
poterat); märk äfwen dessa wändningar: man
förlät honom i a. till hans ungdom ejus
aetati venia data est; man förlät honom i a.
till hans faders förtjenster patris meritis
condonatus est; beundra ngn i a. till hans
(för hans) tapperhet admirari alicujus
fortitudinem; - äfwen kan i anseende till, då
det är lika med i hänseende till, återgifwas
med blott ablativ (abl. respectus): den
förste i anseende till åldern aetate princeps.
Ansenlig: 1. = af ett ståtligt utseende:
speciosus; conspicuus; decora specie. —
2. = förnäm, ansedd: amplus, illustris,
magnus (gens, familia, domus). — 3. i allm.
= stor, betydande, betydlig: magnus.
Ansigte: os (konkret; = framsidan af
hufwudet, ”synen”); os rubicundum,
pulcherrimum; mager i a. macilento ore; wända
a. mot, till ngn os obvertere alicui,
convertere in alqm; se ngns a. os alicujus
(contra) aspicere (se vultus nedanför); slå
ngn i a-t os adversum alicujus verberare;
förwridet a. os distortum; frons eg. panna,
i betydelse af os särskildt med afseende på det
wexlande ansigtsuttrycket; stå a. mot a.
frontibus adversis consistere; frons est janua
animi; f. serena; fronte occultare
sententiam, C.; f. laeta, proterva, Vg., Hor.;
facies, forma, abstr. = ansigtsbildning,
anletsdrag: pulchra facie esse, nosse aliqm
de facie; formae dignitas bonitate
coloris tuenda est, C.; species oris =
ansigtets utseende: promissa barba et capilli
efferaverant speciem oris (L. II. 23);
vultus = uppsyn, ansigtsuttryck, ngns blickar:
v. est imago animi; v. in nullo animante
praeter hominem est; v. severus, tristis,
laetus, liberalis, ingenuus allwarsamt,
dystert, gladt, ädelt a.; uttrycksfullt a. os
argutum, vultus argutus; se (wåga se, wilja
se) ngn i a-t (= möta ngns blickar) vultum
alicujus aspicere, intueri; det synes på
hans a. ex vultu apparet, eminet; glädje,
förtwiflan stod att läsa i allas a-n in
omnium vultu eminebat laetitia, desperatio
(L.); toto ex ore eminebat crudelitas
(grymhet stod präglad i hans a.); nöden,
lidandet, sorgen hade tryckt sin stämpel på hans
a. facies (os) tanquam egestatis, laborum,
doloris vestigiis quibusdam impressa erat
(efter C.).
Ansigtsbildning: forma l. conformatio
oris; facies, forma. -drag: (wanligare är
anletsdrag): lineamenta oris; facies (f-e
patris similis); förwrida sina a. os
distorquere, vultus mutare; de kära a. cari
vultus. -färg: color (oris); frisk a. bonus,
verus color. -spel: vultus (mutabiles).
-uttryck: vultus (se Ansigte). -winkel: *oris
angulus.
Anskaffa: parare, comparare (sig l.
andra ngt); videre (= se sig om efter),
providere (rem frumentariam); a. penningar
mutuam pecuniam sumere, dare; för
penningar a. pretio parare, emere, ministrare
(administrare), subministrare alicui alqd
= gå till handa, försörja, förse med ngt;
suppeditare (ngn annan, det han behöfwer,
i tillräcklig mängd); a. hjelp auxilium,
remedium petere, quaerere; a. hjelpare,
läkare ministros, medicum arcessere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
