- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
77-78

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Antåg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. a. (förständiga) ngn att göra ngt =
befalla ngn att göra ngt denuntiare
(imperare) alicui, ut, ne -. -tydan l. -tydning:
1. af en person: a. (jfr Antyda 1)
significatio; dunkla a-ar obscurae voces;
ambages; lätt a. levis significatio; wid åtskilligt är
redan en enkel a. tillräcklig quaedam verbo
significasse (significare) satis erit. — b.
minae; divinatio. — c. (Antyda 3):
denuntiatio (per ambages missa); imperium.
— 2. objektivt = tecken, spår: indicium,
vestigium.

Antåg: accessus; adventus;
appropinquatio (infesta); wara i a. venire (infesto
agmine, ad pugnam paratum), accedere,
appropinquare. -tåga (wanl. blott i part.
præs.
): venire, advenire, appropinquare.

Antända: accendere (lumen de suo
lumine; facem; domum, urbem; iram,
dolorem alicujus); incendere (aedificia);
inflammare (mera = upptända, sätta i ljus
låga; taedas, classem); a. nedifrån
succendere (jfr Tända, Tända upp, Upptända,
Påtända); ignis caelestis, fulmen tangit,
inflammat. -tändlig: ad exardescendum
facilis. -tändning: incensio (l. medelst
former af verbet antända).

Anwisa: a. ngn ngt att taga, bruka, göra:
a. eg. (pekande anwisa): monstrare,
commonstrare (alicui sedem, viam). — b. i
allm. = tilldela, bestämma ngt åt ngn:
assignare (agros colonis, jordlotter åt
nybyggare; equos publicos unde alerent,
equitibus assignatae viduae - lemnades
anwisning på; munus alicui a Deo
assignatum); dare, tribuere (suum cuique locum,
munus; his ad Murciae datae sedes, L.);
a. ngn ngt att göra alicui aliquid
faciendum, quod faciat, tribuere; a. åt hwart
och ett sin plats suo quaeque loco
disponere; a. penningar för ett ändamål
pecuniam ad rem perficiendam assignare,
perscribere; (jfr Anwisning). — c. = råda,
anwisa ngn hwad han skall göra: monstrare;
monere; praecipere. -wisning: a. eg.:
commonstratio. — b. = tilldelande:
assignatio (agrorum); a. på en person för
utfåendet af en penningesumma perscriptio;
betala genom a. perscribere; solvere ab
aliquo; delegare alicui. — c. = råd,
instruktion: monitus, monitio; följa ngns a.
monentem sequi; monenti obsequi,
obtemperare; efter naturens a. natura monente,
natura duce; efter din a. te duce l. auctore.

Anwända: 1. i allm.: a. till, för, på =
begagna till, nedlägga på ngt l. absolut bruka:
adhibere alqd ad alqd (ad res
considerandas tempus et diligentiam; alqm ad
res majores) l. alicui rei; äfwen absolut:
severitatem, cautionem a.; multum a.
alqd; - blott relativt l. med bestämning för
ändamålet brukas: ponere, collocare,
consumere alqd (operam, tempus, studium
in re) och conferre (curam, operam in
rem, ad rem, på ngt, för ett ändamål);
äfwen convertere (t. ex. in suam rem - för
sina intressen - aliena); - wanl. absolut: uti
= göra bruk af ngt, som man eger (tempore
recte; viribus a natura datis; valeat
possessor oportet, si comportatis rebus bene
cogitat uti, Hor.; allt beror på huru saken
anwändes refert, quomodo utare; ista
perinde sunt, ut utare); a. sina kunskaper
scientiam, cognitionem ad usum, ad usum
vitae conferre, accommodare; a. sitt
inflytande för ngn pro alqo laborare;
quidquid possit, ad alicujus tempus, causam,
utilitatem conferre; jfr Handtera (arma,
tela). — 2. a. ett yttrande på ngt
transferre; detta kan a-s på många hoc ad (in)
multos transferri potest, pertinet;
latissime patet. -wändbar: ad usum
accommodatus l. aptus; utilis (homo ad nullam
rem u., C.); wara a. ad usum
adhiberi, transferri posse. -wändning: usus,
tractatio (u. et tr. dicendi; ad usum
accommodatio); från teorien komma till a-en
a commentatione ad usum et
tractationem venire.

Apa: simia (mera sällsynt är simius);
brukas äfwen bildl. om narraktiga menniskor;
ngns apa: domini simius es, Ter. Eunuch.
496; imitator alicujus, imago (eko af)
alicujus.

Apa efter se Efterapa. — Apekatt = Apa,
markatta.

Apel = äppleträd: mālus (pyrus malus,
Linn.).

Apelgrå, -kastad = grå med äppelrunda
fläckar: equus baliolus, coloris scutulati
(Pall.).

Apelsin: malum aurantium (malarancio,
it.; orange, fr.).

Apespel: ludibrium; ineptiae; res
scurriles; mimus; drifwa med ngn ludere,
cavillari alqm.

Apinia = ap-hona: simia.

Apostel: (apostolus); nuntius;
(emissarius, i ironisk mening).

Apostrof: apostrophe (elisae vocalis
nota). -fera: appellare (wanligen medelst
fiktion en frånwarande person; absentem, C.).

Apotek: apothēca (= förwaringsrum, bod
- bottega it. - i allmänhet); taberna
pharmacopolae; pharmacopolium; apoteksdosa,
-ask pyxis medicamentaria; -
apotekswetenskap (ars) medicamentaria; pharmacīa.
-tekare: medicamentarius (Pn.);
pharmacopōla (eg. kringwandrande qwacksalfware,
läkare och apotekare i en person, C.);
apothecarius.

Appell: 1. provocatio (ad populum);
appellatio (tribuni, C.; Caesaris - såsom
egande tribunicia potestas -; ad senatum,
Su.). — 2. i fält: classicum (c-o convocare
milites). -lera: provocare (ad populum);
appellare (tribunum, praetorem, C.; ad
Caesarem, Jct.

Appetit: fames; cibi desiderium l.
appetitus; appetentia, aviditas (Pn.); hafwa
a. = känna a. cibum desiderare, esurire;
= äta med a. libenter, cupide, avide

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free