Print (PDF) - On this page / på denna sida - Antåg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
Applicera
Arbete
80
bum capere, cibo uti (edere, coenare);
wtfcka, reta a. famem facere, excitare (jfr
Matlust); sakna a, cibum fastidire. -tttlig:
suavis, dulcis (cibus).
Applicera fe Lägga på, goga till, Tillämpa.
AprikoS: prunum armenium.
April: mensis Aprilis; aprilwäder
tem-pestas Aprilis (varia, inaequalis).
Arbeta: I. intr.: 1. = wara fySfelfatt:
a. abfolut I. med bestämning för fatt, ställe,
område, material: laborare (vellem hoc
esset laborare); agere (alqd; i motfatS till
cessarc. nihil agere); opus facere (ont
IroppSligt arbete); opere occupatum, operi
intentum esse; operari (poet.); a. med
lätt-fjet facile laborare (C. de Off. II. § 66);
a. oafbrutet laborem non intermittere; a.
wäl, meb sticktigjet bene, callide opus
facere, perficere; a. förgäfweS frustra
laborare 1. contendere; laborem perdere,
fru-strå consumere; a. wid IjuS ad lumina
opus facere I. laborare; lucubrare; a. på
marken in agro laborare, opus facere;
agrum colere; a. på wertftab in officina
esse, laborare; (a. i träb, metall, wax o. d.
e ligno scalpere, ex aere caelare, in cera,
e cera fingere); a. om förberedelse pä ett
forebrag I. byl. = commentari. – b. meb
bestämning för arbetets föremål: arbeta pä
ngt operam dare alicui rei; alqa re
(fa-cienda) occupatum esse, in re
confici-enda versari och för öfrigt meb Bestämdare
verö allt efter objektets betydelfe: a. på ett
tal, en flrift orationem, librum scribere,
epnscribere, componere; a. på en bilbftob
signum caelare, fabricari; a, på en
målning, en klädning tabulam pingere. ve s t em
consuere (jfr II.). - 2. = fträfwa, Bemöba
fig: a. kroppsligen: ni ti, contendere, luctari
(a. med fjander och fötter för att göra fig löå
från fnaran manibus pedibusque luctari, ut
laqueis se expediat; jfr Arbeta fig);
ffep-pet a-r för att fomma från land molitur e
terra. - b. andligen: operam dare alicui
rei 1. ut, ne; eniti, contendere ad alqd;
laborare, elaborare in re, de re, ut, ne -;
id moliri, agere, ut, ne -, t. ex» a. på fin
utbildning: ingenio excolendo operam dåre
(studebam fieri doctior, C. Lael. 1); a. för
fina lanbSmänS upplysning elaborare, ut
cives erudiantur 1. doctiores sint; a. för
afskaffanbet af miBbrut, för federnaS
förbättring operam dåre, eniti, contendere,
laborare, ut vitia corrigantur, ut mores
emendentur; a. på ngnS förderf perniciem
moliri alicui; a. för ngn laborare pro
aliquo, pro alicujus causa; a. för ngnS wäl
alicui (in petitione consulatus) suffragari.
- 3: a. meb = dragas, kämpa meb f jukbom,
fwårigfjeter: morbo, molestiis laborare,
conflictari. - 4. = wara i pftig rörelfe,
fjafwaS: moveri vehementer; agitari; öro*
stet a. agitatur, laborat; febern, fju!bomen
a. inom ngn febris aestuat. saevit in
vems; winet a. fervet, fermentescit. - II.
träns, (blott om kroppsligt arbete): a. =
förfärdiga, tillwerfrt: facere, perficere,
po-lire, fabricari; en konstfärdigt arbetad stöld
clupeus summo artificio perfectus; (arte
laboratae vestes, Yg1.); a. af, i ett ämne
facere ex - L med bestämdare verb allt efter
materialets beskaffenhet: argillä L luto
fin-gere, ex aere, argento caelare’; ex ligno
scalpere. - b. = Bearbeta: jord exercere,
subigere, colere; deg subigere; arbetade
filfwer argentum factum.
Arbeta fig: a. fig fram i froppSlia, 1. an*
delig men.: laboribus eniti; emergere,
e-luctari. prorumpere; orden liksom arbetade
fig fram (efter £ac.): Tiberius quasi
eluc-tantium verborura fuit; a. fig genom
fno-maSfor, fwårigl^eter m. m. per nives, per
impedimenta, nives (o6j.) eluctari;
per-rumpere äera; per aestum nävern (nteb
fitt fartyg) moliri; genom wäggen parietem
perfodere; a. fig lös (luctando, nitendo)
se expedire, elabi; exuere se e laqueis;
a. Sig trött, warnt labore defatigari,
con-calescere; a. Sif? ut erumpere; a. fig upp
L Sram i werlden eftiergere ex malis, e
caeno (från den lägsta ställning), ad
sum-mas opes (Lucr.); (laboribus, honestis 1.
rectis studiis) venire, ascendere ad
ho-nores. ad nobilitatem, ad dignitatem
tri-Tbuniciam (till öfwerfte); a. fig in, upp, upp
fig i en wetenjfap in rem penetrare;
p&-nitus se demittere in causam, penitus
perdiscere alqd; elaborare (et excellere)
in alqa re; a. fig (upp Sig) till ngt labore
assequi, consequi alqd, parare
faculta-tem; a. ut Si& ihjel SiS laboribus consumi,
frangi; consumere, exhaurire vir e s suas;
immori (senescere, consenescere)
laboribus (studiis).
Arbetande, part. prces. med farskild be«
tydelfe i uttrycket: arbetande flafj = id
genus hominum. qui manu (manuum opere
1. labore, mercede) victum quaerunt,
vi-tam tolerant; mercennarii, operarii.
Arbetare: 1. i allm. = fom arbetar (opus
facit): a-n är fin lön wärd suum cuique
praestandum est; sua cuique operi merces
debetur; för öfrigt att uttrycka med far*
flilda ord allt efter arbetsfältet 1. föremålet:
a. på fältet messor; cultor agrorum;
flanS-arbetare munitor o. f. w.;. en nitisk, redlig
a. homo industrins, labpriosus, impiger,
sedulus. - 2. = daglönare: operarius,
mercennarius; operae (plur.).
Arbete: 1. fubjeftivt = arbete fom
nebo-lägges på en fa!: labor (äfwen med aff. pä
de§ intenfitet; 1-m suscipere, ferre, in re
ponere, consumere etc.; labor utilis,
su-pervacaneus; res magni laboris); opera
(en perfonS arbete för perfon 1. fa!; tjenst;
får Blott fjös poeter fig tillagd beftämning
för Beskaffenhet L intenfitet, grad; o-am dåre
rei, in rem; in rem conferre; o-am
lo-care alicui, o-am alicujus, ?ab alqo
exi-gere); Ijafwa unber a. in manibus habere
alqd (opus, negotium). - 2. objektivt =.
fak §warpå arbete nedlägges, ff. ätppgift (ngt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
