Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97 Sann
Bann: exsecratio (e-ne devincire);
de-Totio; sacrorum interdictio; fatta, lyfa i b.
exsecrari, devovere; löfa från b. resecrare,
Banna: objurgare alqm; conviciari,
convicium facere alicui; increpare alqm.
BannaS: 1. recipr.: jurgare. -2. intr.:
tf. på ngn convicium facere alicui,
conviciari ; b. och fwärja mala imprecari alicui;
diras fundere exsecrationes.
Bannlysa: devovere,-exsecrari alqm;
sacrificiis interdicere alicui (Cs. b. Gall.
VI. 14). slySning: devotio, exsecratio;
eacrorum, sacrificiorum interdictio.
Bannor: jurgium, objurgatio; (verbera
linguae, Hor.); få b. objurgari; gifwa ngn
.0., fe Banna.
Bantle’r: balteus.
* Bar: L = obetäckt, opljd: nudus;
aper-tus; gå på b-a fötterne nudis pedibus
in-cedere 1. ingredi; med B-t hufwud capite
aperto esse, incedere; fofwa på b-a marken
humi, in nuda humo dormire; marken är
B. terra nuda est; under b. himmel sub
divp 1. dio; med bröstet b-t aperto pectore
I. siuu; B-t fwärd gladius destrictus,
nu-datus (vaginä); t b-a skjortan in ipsa
tu-niea (subucula). - 2. = uppenbar,
handgriplig; i uttryäet: ertappaS å bar gerning:
in manifesto scelere, in ipso scelere (furto,
caede) deprehendi, manifestum fieri;
ma-nifestum deprehendi. - 3. = oblandad,
idel (endast i formen bara, hwilken wäl ock
!unde fattas f af om adverb): bara wattnet,
fmutfen, bara strunt mera aqua, m. illuvies
(germana i., P t.); merae nugae; b. ^otelfer
minae inanes, vanae.
Bara, adv. (jfr Bar, 3): 1. i allm. = en«
baft: solum L adjeftivt solus; modo;
tån-tum (nequeo dicere, et sentio t., Juv.).
- 2. i uppmaningar: modo (tu modo
na-scenti puerp - casta fave Lucina, Vg.);
vero. - 3. i förbehåll: om b. L enfamt b.: si
modo; dummodo; dum; modo.
Barack: tugurium.
Bararmab, Barajrlab: nudus humeris t
nudis brachiis, humeris.
Barbaka: rida b. instrato equo vehi 1.
sine ephippio equitare.
Barbar: 1. =. utlänning, eg. fom talar
främmande tungomål (i motf. till gref 1. till
grek och romare): barbarus (b. natione et
linguä). - 2. = obildad, rå 1. grym
menniska: (homo) barbarus (natura et
mori-bus; agrestis et barbarus); homo
imma-nis, inhumanus (rå och grym); incultus,
agrestis (rå); saevus, crudelis (grym);
fe-rus (wild).
Barbari: -» barbarisk råttet, wtldljet,
grym-fiet: barbaria; immanitas; inhumanitas;
feritas; mores agrestes, inhumani, feri;
crudelitas, saevitia (= grymhet), -rifk:
barbarus (homo, consuetudo, mos, patria);
immanis; inhumanus (agrestis^; 6=t land,
J>-a länder 1. föl! barbaria; B-a feder mores
inhumani, feri, immanes; b=,a folk gentes
immanes, ferae.
töenfftsrötlttjft feyffon.
Barn 38
Barber, Barberare: tonsor. -bera:
ton-dere alqm, barbarn alicujus; låta b. fig
tonderi; ponere barbarn, -berarefhtga:
tonstrina; taberna (umbra) tonsoris.
Barb: vätes; bardus (celtisk b., Luc.).
Barbalek: pugna; proelium; certamen
Martium.
Barhufwab: aperto capite.
I. Bark: ett ftagS båt (stor, öfwerbyggd):
navicula.
II. Bark: cortex; (inre bar! 1. Bast) liber;
garfwareb. cortex coriis depsendis (aptus,
adhibitus).
I. Barka: coria cortice mollire,
mace-rare; coria depsere, subigere.
II. Barka: b. af = rufa åftad: ruere,
cursare.
i Barkaktig: corticeus.
Barkare: coriarius.
Barkbrö’b: panis corticeus.
Barkig: corticosus.
Barkkar (33ar!e!ar): lacus coriarii,
ful-lonicus.
Barlast (Ballast): saburra. -lasta:
na-vem saburrare, saburra stabilire 1.
gravare.
Barm: sinus (fa wäl i bet. bröst, famn,
fom i Bet. af öppningen mellan öfre delen af
Ilädningen odj bröftet): barnet wid fin mö*
derS ö. in sinu matris; infantem,
epistolam in sinu portäre; infticka i b-n
(insi-nuare), in sinum inserere; gråta wid wän*
nenS b. (bröft) in sinu alicujus deflere;
pec-tus (tundere pectora palmis; pulcro
pectore virgo); - nära en orm i fin egen b.
serjjentem sinu fovere; taga fig t fin b. =
se ipsum noscere (tecum£habita et
no-sces, quam sit tibi curta supellex, Ps.); med
aff. på mod 1. finnelag: "fjanS fwenska, tappra,
ädla b.", uttryckes b. meb pectus; (animus).
Barmljerttg: misericors; Clemens;
mollis; wara b. misereri alicujus, respicere
miserum. -Jjertigfjet: misericordia i
cle-mentia; mollitia; wifa b. misericordia (in
alqm) uti, misereri alicujus; utan b. sine
misericordia I, miseratione; inclementer;
severe; inhumane. -hertighetSwerk: pium
officium.
Barn: 1. med aff. på åldern: puer (t
fyn-ner^et i plur., om barn i allm., der det ej
är fråga om att beteckna könSskilnad); pueris
mammam dåre, pueros alere, educere,
educare (fostra, uppfostra); han är blott ett
b. admodum puer est; pueri ludunt; id
vel pueri sentire possunt; l)cm är ej mer
ett B. satis adulta aetate est; alltid för«
blifwa ett b. (nescire, quid ante té natum
factum sit, id est) semper esse puerum*
b. på nytt (= fom går i barndom) vetus
p.; blifwa b. (äfwen = ungdomlig) på nytt
repuerascere; puella (Ö. af qwinnolön; sub
nutrice ludit p., Hor.); parvus, i Synn. i
plur. parvi, parvuli (haec .a, p-lis - från
det wi woro b. I. f må - didicimus); inlåns
(abfolut 1. puer, puella i. = fpädt, äfwen
ofödt b. in utero matris. - 2. någonS &,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
