Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Bebragerska
befalla
104
scriptor (prejare); (till finnelaget) veterator
(gammal fkälm); homo fraudulentus, ad
fallendum aptus, instructus; totus ex
frau-de factus; planus (landstrykare); nebulo
(windböjtel). -bragerfka: mulier
fraudu-lenta, frände et malis artibus instructa.
Bedrift: 1. i god men. om mirmeSwärda
handlingar: praeclarum, pulcrum. rectura
facinus; res (gesta), wanl. i plur.: (ScefarS,
romerska folkets b-r res gestae Caesaris,
res 1. res gestae populi Eomani; acta
alicujus (poet.). - 2. i ond men.: facinus
(sceleris, auuaeiae); flagitium (skamlig,
wanärande b.); det blir §anS lön för JfjanS b.
haec illi flagitii merces dabitur; hac poena
flagfitium I. commissum luet. ,
Bebrtfwa: 1. = begå: admittere.
com-mittere, perpetrare (scelus; alqd nefarie).
- 2. = -sköta, främja en fak (försigtigt,
ti-fttgt, ihärdigt): gerere rem, negotium
be-ne, male, prudenter, callide; agere
(aliquid) negligenter, de insidiis; tractare
rem caute; §<m bedref det få, att §an blef
wald till fonful assecutus est, ut consul
crearetur. -trifwanbe: genom ngnS b.
im-pulsu alicujus, per alqm.
Bedrägeri: fallacia, fraus, dolus;
artifi-cium (knep, IjofuSpokuS, skälmstycke); b. i
Randel och wandel vendendi emendique fraus;
öfwa b. mot ngn fallaciam intendere,
frau-dem facere, dolum struere L nectere in
alqm; göra fig skyldig till b. fraude se
astrin-gere, obstringere; stnnenaS b-r sensuum
ludibria.
Bedräglig: i allm.: fallax (fwelfull; spes,
homo, glacies); falsus (falsk);
fraudulentus, fraudis plenus (fom f öker att winna
medelst fwe!; argtiftig); dolosus (ranlfull);
vanus (opålitlig: spes, res, ingenium);
per-fidus (trolös); om perfoner ad fallendum
paratus, instructus; b. fpnhtrS fraudulenta
bonorum cessio; creditorum fraudatio.
-ligt: fallaciter, fraudulente; .dolose;
per-fide; mala fide.
Bedröflig: 1. eg. fom är egnad att wäcka
bedröfwelfe eller (om utfeende) fom uttrycker
Bedröfwelfe: tristis (i båda betydelserna: t-e
spectaculum, t. vultus); acerbus (bitter,
fmärtfam; funus, casus); miserabilis,
mi-serandus, deplorandus (Beklaglig); b-a
ut-figter för framtiden mala, aspera spes (mala
res, spes multo asperior. Sa.; omnia
me-tum portendunt); luctuosus (full af f or g
L ctnleoningar till foro,); gravis (casus). -
2. = ufel, dålig i allmänhet: malus,
deter-rimus. -ligget: tristitia; acerbitas.
Bebröfwa: contristare, tristem facere
alqm; angere alqm; tristitia afficere alqm;
t-am, luctum, aegritudinem, maerorem
afferre alicui; det b-r mig, att - dolet,
acer-bum mihi est, quod -; aegre fero; bedröf"
wa fig (wanligare: wara bebröfwad) Öfwer ngt
angi.alqa re; se afflictare, cruciari alqa
re. -bröfwot): tristis, maestus, lugens,
anxius; aeger animo; wara b. öfwer ngt
angi, cruciari re; dolere rem, re; inae-
rere, lugere (mortem alicujus); dolorem
capere ex re; fe b. ut tristi vultu, tristem
esse; vultu praeferre tristitiam; antaga L
gifwa fig ett b-dt utfeende vultum in
mae-stitiam, tristitiam componere, -bröfwelfe:
aegritudo; dalor; angör; molestia (weder*
möda); maeror, luctits (ff. tillfällig känsla);
maestitia, tristitia (mera fåfont waraktig
finneSbefkaffenhet); till min stora b. cum
magno meo dolore; war b., fom timlig är,
föder aft fig ^en öfwer måttan ftor härlighet
ex brevi nujus vitae aegritudine
(maestitia, molestiis) summa nascitur felicitas
(gloria).
Bebyra: obtestari, testari, confirmare;
gancte, religiöse affirmare.
Bebdra fe £)åra.
Beböfwab fe ^ofwa.
Beböma: 1. = döma om ngt, bedöma fa
1. få: judicare de aliquo, de re, mera fäl«
lan rem [non recte (beniffnius, asperius)
judicas de Catone; inique (wrångt), aspere
(hårdt), acriter (skarpt, ^wa^t), aeque (opar«
tiskt); amicitiae corroboratis et aetatibus
et moribus judicandae sunt]; judicium
facere de re; existimare de re, fällan rem;
§uru det JyckatS mig, må andra b. quantum
profecerim, aliorum sit judicium.. (vestrae
est existimationis). - 2. B. ngt efter ngt:
judicare (alqd pondere - fjalten -, non
nu-mero); spectare (philosophum ex singulis
vocibus; ex se alterum - andra efter fig);
metiri (magnos viros virtute, non
for-tuna); pendere (vps rem suo, non
nomi-nis pondere penditote); ponderare
(con-silia eventis - affigterna efter utgången);
pensare (ex factis amicos, L.); existimare
(ex sua mollitia, non ex ipsa virtute de
virtutis rpbore); referre alqd ad alqd (=>
taga ngt till måttstock I. grund för omdömet
- alienos mores ad snos referre - andra
efter fia,)j (fingere ex suis moribus alienos
= föreställa fig, tänka SJ9 andra i enlighet
med Sig Sjelf). =manfce: judicium (j-o
alicujus relinquere alqd; ad alqm deferre
alqd): existimatio (ofta om literär kriti!).
-mare: existimator (aequus, iniquus);
ju-dex (Albi nostrorum sermonum candide
judex, Hor.^ Ep. I. 4. 1). *
Beediga: jurejurando firmare, affirmare,
sancire; fe Befwärja.
Befatta: 1. intr. befalla någonstädes L
öfwer ngn = wara herre, råda: imperare
alicui, alicubi; praeesse (civitati,
exer-citui); dominum esse, dominari, regnare;
§är b. jag hic ego regno, hic in meo regno
sum; penes alqm est imperium, jus
im-perandi, potestas; ingen §ar att b. öfwer
mig nullius imperio subje-3tus sum, nulli
domino addictus sum, mei juris sum. -
2. b. ngn att göra ngt: jubere alqm facere
alqd, alqd fieri; imperare alicui, ut
fa-ciat; dicere alicui, scribere alicui, ut
fa-ciat; praecipere, praeseribere (föreskrifna,
"instruera^) alicui alqd; edicere, indicere,
pronuntiare (- påbjuda, palyfa, blott om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
