Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bann ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Befallande
Befintlig
106
allmänna, af myndigheter .utfärdade
befallningar); jag låter ej B. mig tuis (servis)
impera; nulli in me jus est imperandi;
quid ego vobis paream?; ni eger att b.
tuum est imperare; impera quid vis!; har
ni ngt att b. numquid, ecquid praeterea
est, quod optes ? (jfr 3). - 3. b. fram, in
ngt 1. ngn: poscere, arcessere, depromere
alqd; alqm vocare, evocare; jubere
ar-cessi; jubere procedere, intrare o. f. w.;
§wad befalls? quid vis ? quid optas ? - 4.
= anförtro, anbefalla, wanl. blott t ®ud§
Bänder 1. flydd: commendare, mandare,
tradere, committere (se Deo, tutelae Dei),
Befallande: (fynon. myndig): imperiosus
L med genitiv af particip, imperans, t. ex.
b. min, åtbörd, orb: vultus, gestus, verba
imperiosa 1. imperantis (-ium).
Befallning: jussum (populi; deorum
im-mortalium); imperium (wanl. imperatoris
L ducis; i-o parere, i-um negligere);
prae-ceptum, praescriptum (mera = rad 1. in*
ftrultion); edictum (embetsmäns påbud);
mandatum (uppdrag); på ngnS b. jussu
alicujus, jubente aliquo; gifwa b. jubere,
imperare q. f. w. fe Befalla; få l |afwa b.
ju-beri 1. jussum esse facere alqd; skicka b.,
medföra b., att - literas mittere, deferre
(1. nuntiare yerbis alicujus), ut -; werk*
ställa ngnS b. jus s a, imperata facere,
(im-peria) exsequi.
BefallningShafwanbe: praefectus regis
L regius (in provincia). -man: (fogde):
procurator (regius).
Befara, v. tr. 1.: timere, metuere (ne
att; ut att icke; jfr $ru!ta).
Befara, v. tr. 4.: b. en wäg via
profi-cisci, ire; (viam conficere); b. ett land
ter-ram peragrare, obire, percurrere; ett Ijaf
mare pernavigare, lustrare; mari
navi-gare. - Drdet är föga brukligt utom i part.
perf.: Befaren: 1. i passiv men.: en mycket,
allmänt b. wäg via eelebris, frequentata,
trita; en aldrig b. wäg via nullius pede,
(solo) trita; deserta. - 2. i aktiv men.,
wanl. blott ont fjömän = Berest; fällan =
bewandrad (i ngt), fe deSfa ord.
Befatta fig (med): a. med ngt: attingere
(poesin; doetrinam, C. de Or. II. 1; dicendi
artem); tractare alqd; versari,
occupa-tum esse in re; Ijan §ar icke det ringaste b-t
fig med filofost philosophiam ne primoribus
quidem labris attigit, ne gustavit quidem,
philosophia ne imbutus quidem est; ({jan
|ar aldrig b-t fig med wältaligljet, med
militära ting forum, castra non vidit); icke
B. Sig med någonting nihil agere. - b. med
ngn = fjafwa att skaffa med ngn: rem,
rationem habere cum aliquo; jag will ej B*
mig med dig nil mihi tecum!
Befattning: 1. fySfelfättning med ngt: a.
i allm. i uttrycken: taga b. med ngt ad rem
gerendam accedere; negotium suscipere,
aggredi; rem attingere; hafwa b. med ngt
rem gerere, administrare, curare; curam
rei agere 1. gerere j in re versari, occu-
pari; jag will dermed ingen B. Ijafwa illius
rei nullam partem attingere volo; illa re
implicari nolo. - b. = offentlig
munus, öfficium; en quceftorS b. quaestura;
b. fåfom Sekreterare (scriba) scriptus; hafwa
en b. munere fungi; tillträda, nedlägcja en
b. munus adire, ponere; det tillhör ejt min
B. illud non est mei muneris, mei
nego-tii. - 2. befattning, beröring med en
per-fon: hafwa b. med rem, rationem,
com-mercium habere cum aliquo; jag will ej
hafwa ngn b. med honom nihil mihi cum
illo commune esse volo; nihil mihi cum
illo sit!
Befinna: 1. b. ngn fadan 1. fådan, att ngt
förhåller fig få 1. få: invenire, reperire,
cognoscere alqm (fidelem, gratum,
me-morem); f åken är befunnen nyttig res utilis
reperta est, res probata est; i imperfonel
fonftruftion äfwen: comperiri, apparere
med ack. och inf.: det befanns, att I)an ej war
hemma compertum est, eum domi non esse;
det befanns, att §an war oskyldig
compertum est, apparuit illum innocentem esse,
culpa carere. - 2. bestnnaS (wanl. blott t
part. perf. och deraf härledda tempora) med
en forfeelSe: deprehendi, convinci in
sce-lere, sceleris.
Befinna ftg : 1. = wistaS på ett Ställe :
esse, versari (in urbe; ruri). - 2. B. fig
i ett tillstånd, uttryckt med predikatSnomen
1. med adverb, i latinet i allm. att atergifwa
med esse och ett adjektivt 1. adverbialt
uttryck: b. fig enfarn solumesse; b. Sig i fara,
t willfarelfe in periculo, in errore versari
1. esse; b. fig wäl (till helfan) valere; bene
se habet aliquis; bene, melius est (fit,
factum est) alicui ngn b-r fig (börjar B. fig)
wäl, bättre; b. stö illa, i ett dåligt tillftånd
minus valere, aegrotare; i allmännare men.:
male, minus bene se habere; han b-r fig
fatnre deterius se liabet; ingravescit vis
morbi ; B. fig wäl af ngt juvari (cibo
ju-vari, ref e c tum esse); han Befann fig illa af
I. efter maten, refan o. f- w. post cibum,
ambulationem male ei factum est; cibo,
itinere vires ejus affectae, cpnsumptae
erant ; jag §ar b-t mig wäl af ditt rad
con-silium tuum mihi salutare, salubre fuit;
wi befunno ofj wäl under §anS ftyrelfe illo
imperante salvi eramus, secunda
uteba-mur fortuna, bene vivebatur, florebat res
publica; samhället b-r fig i ett lyckligt, ufelt,
uttömdt tillstånd floret civitas; afflicta,
af-fecta est res publica; exhaustae sunt opes
rei publicae; han b-r fig i ett aftynande
tillstånd contabescunt, valde affectae’ sunt
vires illius; Ijuru b«r du dig? quid agis?;
quomodo vivis?; ut vales?; 5. fig i nöd,
brift premi, l åbor ar e miserii, inopiä.
Beffnnanbe: 1. - Ejeff otillstånd: valetudo;
fråga efter ngnS b. quomodo valeat, se
ha-beat aliquis, -. - 2. = pröfning, godtstnnande :
arbitrium.
Befintlig: == fom stnneS 1. fanns
någor-t. e£* alla der b=a trupper omnes co-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
