Print (PDF) - On this page / på denna sida - B - Begrafning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grafstället, öfwerhufwud sjelfwe den religiöse
akten, jordfästningen); justa funebria (i. e.
hwad som hörer till en hederlig b.); funus
(jordefärden, pompa, exsequiae, i allm.
begrafningsfesten); ståtlig, högtidlig b. funus
amplissimum, magnificum; få en hederlig
b. sepeliri; sepultura, sepulturae honore
affici (motsatsen: sepulturae honore carere;
insepultum projici); gifwa ngn en hederlig
b. justa facere alicui; justa solvere
funeri alicujus; sepulturae honore afficere
alqm; fira, bewista ngns b. funus alicui
celebrare, concelebrare; efferre alqm; gå
på b. in l. ad funus venire, convenire,
prodire; wara på b. funeri interesse.
Begrafnings- i sammansättningar i allm.
= funebris, feralis. -dag: dies funeris
(T. Ann. I. 8; III. 4). -hjelp:
funeraticium (ord från Jct. och Inscr.).
-högtidlighet, -ter: justa funebria; funus.
-kostnad: sumptus funeris l. funebris, -bres;
impensae funeris. -måltid: epulum
funebre (L.); silicernium. -plats: enskild:
sepulcrum; allmän (kyrkogård): sepulcretum;
commune sepulcrum. -ställe se
Begrafningsplats.
Begrafwa: 1. en död, i strängare och
widsträcktare bemärkelse (jfr Begrafning):
humare (kropp l. aska), humo mandare,
humo injecta contegere, obruere, operire;
terrae corpus reddere; tumulare;
mortuum condere (in sepulcro); ponere,
componere; (begrafwen äfwen situs, t. ex. hic
situs est); - sepelire (om hela
jordfästningen och begrafningshögtidligheten, ware sig att
den döde jordas l. brännes); funerare; justa
facere alicui; justa solvere funeri
alicujus; funus alicui celebrare; sepulturā,
sepulturae honore afficere alqm; lefwande
b-s vivum obrui, defodi. — 2. i allm.:
begrafwa i ngt = öfwerhölja med ngt, så att
han ej kan fritt röra sig: obruere,
abstrudere, opprimere (elidere), operire alqm,
alqd re, t. ex. b-s i l. under ruinerna af ngt:
ruinā (mole ruentis) domus, oppidi,
parietinis opprimi; i en hög af sand cumulo,
tumulo arenae operiri. — 3. bildligt: b. i
glömska oblivione obruere; sepelire;
memoriam rei abolere; i tystnad silentio
tegere; wara b-en i natt (gömd och glömd):
nocte premi, reconditum, abstrusum
esse; b. sig (wanl. gräfwa ned sig) i
arbeten, i en undangömd werksamhet (krets l.
ort för werksamhet): in literas, studia,
labores l. literis (dat.) se abdere; in
solitudinem se abdere, refugere; b-en i sömn
somno sepultus (Lucr., Vg.); (hwad will
du med det wärde, som är begrafwet?
paulum sepultae distat inertiae celata virtus).
Begrepp: 1. = förmåga att begripa;
fattningsgåfwa, omdömesförmåga: intelligentia
(illud non cadit in meam i-am går öfwer
mitt b.; ad imperitorum i-am se
accommodare = lämpa sig efter de okunniges b.);
judicium (godt, klart b. judicium acre,
certum; swagt b. judicium, ingenium hebes,
tardum); mens (tankekraft); sensus (mera
= föreställningssätt, uppfattning); captus
(sällsynt); efter mitt b. quantum equidem
sentio, judicare l. existimare possum. —
2. = föreställning om en sak ss. (subjektets)
tankeakt l. tankeprodukt, -objekt, kunskap:
cognitio (rei; öfwersättning af κατάληψις, C.
de Fin. III. § 17, der äfwen förslagswis
nämnas comprehensio och perceptio);
notio (notiones primae, in animis insitae -
medfödda; definitio aperit n-em nostram,
quam habemus de quaque re; notio verbo
subjecta - som fästes wid ordet; notionem
informare, fingere - bilda sig; excute
intelligentiam tuam, ut videas, quae sit in
ea species, forma et notio boni viri, C.
de Off. III. § 81); intelligentia, notitia
(incohatae - ofullgångna - intelligentiae
quasi quaedam fundamenta scientiae, C.
de Leg. I. § 26, 27, 30); opinio (=
mening, fördom; falska b. falsae opiniones;
ofördelaktigt b. om en sak gravior de re o.);
alla dessa uttryck äro (utom opinio) nästan
uteslutande blott filosofiske termer; utom den
wetenskaplige stilen begagnas omskrifningar:
göra, bilda sig ett b. (föreställning) om en
sak animo informare, sibi proponere,
comprehendere alqd; intelligentiam rei,
opinionem rei comprehendere; mente,
cogitatione assequi (= kunna bilda sig ett b.
om ngt); animo, mente complecti (rei
magnitudinem, C. de Or. I. 19); cogitare
(celeritas tanta, quanta cogitari vix
possit); hafwa l. göra sig ett klart, riktigt b. om
en sak rem plane, satis intelligere; quid
sit (t. ex. quantae sint difficultates),
probe, satis intelligere, percipere, sentire;
recte, vere (motsats.: perperam, non recte,
falso) sentire, existimare, judicare
(suspicari) de re; (non recte interpretari alqd;
perperam existimare de alqa re); icke
hafwa ngt b. om en sak rem plane ignorare;
in re nihil sapere; qualis res sit, ne
suspicari quidem; in arte plane hospitem
et rudem esse (eam ne primoribus
quidem labris attigisse l. gustasse); hafwa
ett fördelaktigt, högt, ofördelaktigt, lågt b. om
en person l. sak bene, male, secus
existimare, magnam habere opinionem de alqo,
de re; gifwa ngn (sina åhörare l. läsare) ett
b. om en sak: proponere, exponere,
explicare alqd (vim rei) alicui (clare, aperte);
adumbrare (i allm., i utkast gifwa ett b. om
en sak); enarrare; gifwa ngn ett riktigt, ett
falskt b. om en sak quale sit alqd (revera),
docere, fallere alqm; af hans bok får man
antingen allsintet l. ett falskt b. om saken ex
illius libro qualis res sit, plane intelligi
non potest; aut nulla omnino aut falsa
(perversa) rerum cognitio percipitur
(hauritur); haec legenti perversa affertur de
re opinio; äfwen: errorem (injicere)
objicere alicui; in errorem inducere alqm;
begrepp, tanke i motsats till werklighet:
decorum cogitatione magis quam re a
virtute separari potest (C.). — 3. sakens b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
