Print (PDF) - On this page / på denna sida - Befjädra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Begrafning
begrepp
112
stället, öfwerfjufwud fjelfwe den religiöse af*
ten, jordfästningen); justa funebria (i. e.
Bwad fom fjörer till en hederlig B.); funus
(jordefärden, pompa, exsequiae, i allnt. be»
grafningSfesten); ståtlig, ljögtidltg B. funus
amplissimum, magnificum; få en hederlig
5. sepeliri; sepultura, sepulturae honore
affici (motfatfen: sepulturae honore carere;
insepultum projici); gifwa ngn en hederlig
B. justa facere alicui; just^ solvere
fu-neri alicujus; sepulturae honore afficere
alqm; strå, bewifta ngnS b. funus alicui
celebrare, concelebrare; efferre alqm; gå
p& B. in 1. ad funus venire, convenire,
pro dir e; wara pä b. funeri interesse.
BegrafningSs i Sammanfattningar i allm.
«. funebris, feralis. -bog: dies funeris
(T. Ann. I. 8; III. 4). -hjefy:
funerati-cium (ord från Jet. och Inser.). -hogtibs
ligget, -ter: justa funebria; funus. -kosts
nab: sumptus funeris I. funebris, -bres;
impensae funeris. -ntålttb: epulum
fune-bre (L.); silicernium, -platS: enskild: se»
pulcrum; allman (kyrkogård): sepulcretum;
commune sepulcrum. sstatte fe
Begrafningsplats.
Begrafwa: 1. en död, i strängare och
widsträcktare bemärkelfe (jfr Begrafning):
hu-mare (fropp 1. aska), humo mandare,
hu-mo injecta contegere, obruere, operire;
terrae corpus reddere; tumulare;
mor-tuum condere (in sepulcro); ponere,
componere; (begrafwen äfwen situs, t. ex. hic
situs est); - sepelire (ont Ijela jordfäftnin*
gen och begrafmngSlfjögtibltgheten, ware fig att
den döde jordas 1. brännes); funerare; justa
facere alicui; justa solvere funeri
alicujus; funus alicui celebrare; sepulturä,
sepulturae honore afficere alqm; lefwande
B*S vivum obrui, defodi. - 2. i allm.:
be-grafwa i ngt = öfwerljölja med ngt, få att
ijatt ej kan fritt röra fig: obruere,
abstru-dere, opprimere (elidere), operire alqm,
alqd re, t. ex. b-S i L under ruinerna af ngt:
ruinä (mole ruentis) domus, oppidi, pa~
rietinis opprhni; i en pg af fand cumulo,
tumulo arenae operiri. - 3. bildligt: b. i
glömska oblivione obruere; sepelire;
me-moriam rei abolere; i tystnad silentio
te-gere; wara b-en i nattt (gömd och glömd):
nocte premi, reconditum, abstrusum
esse; b. fig (wanl. gräfwa ned fig) i
arbeten, i en undangömd werkfamljet (!rets 1.
$rt för wer!faml)et): in literas, studia, ^
la-bores L literis (dat.) se abdere; in
solitu-dinem se abdere, refugere; é=en i föntn
somno sepultus (Lucr., Vg.); (hwad wtll
du med det wärde, fom är begrafwet?
pau-lum sepultae distat inertiae celata virtus).
Begrepp: 1. == förmåga att Begripa; fatt»
ningSgåfwa, omdömesförmåga: intelligentia
(illud non cadit in meam i-am går öfwer
mitt b.; ad imperitoriim i-am se
accom-modare = lämpa fig efterge okunniges b.);
judicium (godt, Hart b. judiciuin acre,
cer-tum; fwagt b. judicium, ingenium hebes,
; mens (tanMraft); sensus (mera
= föreställningSfätt, uppfattning); captus
(fällfynt); efter mitt b. quantum equidem
sentio, judicare L existimare possum. -
2. = föreställning om en faf ff. (fubje!tet0}
tanfeakt 1. tankeprodukt, -obje!t, kunskap:
eo-ffnitio (rei; öfwerfättning af xoaciSlnyis, G.
de Fin. III. § 17, der äfwen förffogSwté
nämnaS comprehensio och perceptio);
no-tio (notiones primae, in animis insitae
-medfödda; definitio aperit n-em nostram.»
quam habemus de quaque re; notio verbo
subjecta - fom fästes wid ordet; notionem
mformMe, jng^eire - bilda fig; excute
in-telligentiam tuam, ut videas, quae sit in
ea species, forma et notio boni viri, C.
de Off. III. § 81); intelligentia, notitia
(incohatae - ofullgångna - intelligentias
quasi quaedam fundamenta scientiae, C.
de Leg. L § 26, 27, 30); opinio "(=
mening, förbom; falska b. falsae opiniones;
ofördelaktigt b. om en säf gravior de re o.);
alla beSfa uttryck äro (utom opinio) nästan:
uteslutande Blott filofostske termer; utom den
wetenskapltge stilen begagnas omf!rifningar:
göra, jfibaftajetLJl. (föreställning) om en
faf animo inibrmare. sibi proponere,
com-prehendere alqd; intelligentian! rei,
opi-nionem rei comprehendere; mente,
cogitatione assequi (= funna bilda fig ett 6.
om ngt); animo, mente complecti (rei
ma-ffnitudinem, C. de Or. I. 19); cogitare
(celeritas tanta, quanta cogitari vix
pos-sit); hafwa I. göra fig ^ett f lärt, rifttgt b. ottt
en fa! rem plane, satis intelligere; quid
sit (i ex. quantae sint difficultates),
pro-be, satis intelligere, percipere, sentire;
recte, vere (motfatf.: perperam, non recte,
falso) sentire, existimare, judicare
(suspi-cari) de re; (non recte interpretari alqd;
perperam existimare de alqa re); icke $af*
wa ngt B. om en faf rem plane ignorare;
in re nihil sapere; qualis res sit, ne
su-spicari quidem; in arte plane hospitem
et rudem esse (eam ne primoribus
quidem labris attigfisse L gustasse); §afwa
ett fördelaktigt, §ögt, ofördelaktigt, lågt B. ön*
en perfon 1. fa! bene, male, secus
existimare, magnam habere opinionem de alqo.,
de re; gifwa ngn (fina å|örare 1. läfare) ett
b. om en fa?: proponere, exponere,
ex-plicare alqd (vim rei) alicui (clare, aperte);
adumbrare (i allm., i utfast gifwa ett b. ont
en fa!); enarrare; gifwa ngn ert riftigt, ett
falS^t b. om en fai quale sit alqd (revera),
docere, fallere alqm; af IJanS bot far man
antingen allsintet 1. ett falskt b. om f af en ex
illius libro qualis res sit, plane intelligi
non potest; aut nulla omnino aut falsa
(perversa) rerum cognitio percipitur
(hau-ntur); haec legenti perversa affertur de
re opinio; äfwen: errorem (injicere)
obji-oere alicui; in errorem inducere alqm;
Begrepp, tanfe t motfats till werflig^et:
decorum cogitatione masis quam re a
virtute separari potest (C.). - 3. fafen£ &
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
