Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Behaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
formlöshet, smaklöshet, brist på b.): gratia (i allm.
egenskap att behaga l. winna: erat in
adolescentulo magna g., N.); decor (poet.);
venustas (b. i form och drag; vultus,
motus, signorum - bilders; dicendi vis
egregia summa venustate conjuncta; med
venustas (muliebris) måste äfwen pl. behag -
om en qwinna - öfwersättas l. med formae
venustae, forma venusta; poet. venus,
veneres); suavitas (om personer = b. i tal,
sätt, beteende ss. uttryck för en bildad och ädel
personlighet; vocis s.); lepor (= finhet,
lätthet - grace - i rörelser och i sätt att uttrycka
sig: nativus l.; admirabilis dicendi l.);
sal (humanitatis sale - krydda - sparsae
literae); poetiskt b., en dikts b.: elegantia
(med afs. på renhet i språk och form i allm.),
venustas, suavitas (tjusningsförmåga),
(lepos) carminis; leende b. ridens lepos, Lucr.;
manligt b. dignitas (l. skönhet) enl. C. de
Off. I. 130, i motsats till venustas muliebris,
der båda underordnas pulcritudo; dock
brukar C. ofta äfwen venustas ss. epitet till
män; b. = umgängeswett urbanitas; full af
b. decorus, venustus, suavis, plenus
venustatis, suavitatis, leporis; med b., med
utsökt b. decore, venuste, summa
venustate, exquisito lepore; sakna b.
invenustum esse, illepidum, inhumanum esse.
— 4. plur. Behagen = Behagens gudinnor:
Gratiae decentes, Hor.; Charites.
Behaga: 1. i objektiv mening: libere
(blott impersonelt: libet mihi = mig lyster,
jag finner för godt); placere (personelt och
impers.; placet lex, histrio; vir feminae,
femina viro; virgo studiosa placendi;
principibus placuisse viris non ultima
laus est; quid placet aut odio est, quod
non mutabile credas?); probari alicui;
arridere (alicui C.; poet. ridere); in
deliciis esse alicui; delectare, tenere, juvare
alqm; låta ngt sig wäl b. accipere, haud
(sane) aspernari, grato animo sumere l.
accipere alqd; med swagare betydelse: haud
aegre, lente, aequo animo ferre, pati (L.
praef.) alqd; söka att b. ngn niti,
contendere, ut placeat alicui; amorem,
benevolentiam, approbationem alicujus
captare; se venditare, se dare alicui;
lenocinari alicui. — 2. i subjektiv mening,
nästan uteslutande i ett förbindligt
konversationsspråk l. i officielt språk: hwad b-r ni?
quid vis? quid optas?; hwad b-s quid
ais?; som ni b-r ut libet; b-r ni promenera
placetne ambulare?; ni b-r skämta rides;
jocaris (C.); ni b-de gifwa akt observes,
quaeso, velim.
Behagfull: venustus, decorus.
Behaglig: 1. (motsw. Behag 1) = som är
enligt ngns godtfinnande: commodus; på b.
tid commodo, opportuno tempore;
(uppskjuta) till b. tid dum commodum sit - i.
e. ad l. in infinitum tempus. — 2. =
angenäm, omtyckt, som förnimmes l. kännes b.:
gratus, acceptus, probatus; jucundus,
dulcis, suavis; facilis (om personer = human,
b. att hafwa att göra med); commodus
(artig, förekommande); amoenus (om orter). —
3. i och för sig b. = smakfull, intagande:
lepidus, decorus, venustus, suavis (om
deras synonymik jfr Behag 3); omni lepore
et venustate affluens; urbanus (b. genom
fin sällskapston); bellus (nätt, täck);
concinnus (sirlig, symmetrisk). -lighet: (wanligare
är behag l. angenämhet): en saks, ställnings:
jucunditas, commoditas (beqwämhet); en
persons: suavitas, venustas; urbanitas.
-ligt: 1. (Behag 2): grate; jucunde,
suaviter, commode (vivere). — 2. (Behag 3):
decore, lepide, venuste; urbane.
Behagsjuk: placendi cupidus, studiosus;
blandus; ambitiosus. -sjuka: placendi
cupiditas, libido; ambitio; protervitas
(puellae).
Behandla: 1. en sak: tractare i allm. och
om ämnens behandling i tal och skrift;
gerere, administrare negotium, rem (om
praktisk werksamhet) prudenter, caute o. d.;
(in re gerenda l. rei (dat.) adhibere
cautionem et diligentiam, uti c-ne et d-ia);
versari in re (äfwen om ett ämnes
behandling); b. en sjukdom curare; b. ett ämne i
tal l. skrift specielt disputare, disserere,
agere de re (bene, copiose, prudenter);
stundom kan b. med ett adverb öfwersättas
med ett latinskt verb: wårdslöst, föraktligt b.
en sak negligere, contemnere rem. — 2.
en person: agere (bene, amice, hostiliter)
cum alqo (poet. agitur aliquis); habere
alqm (en person som är i subjektets wård l.
under hans styrelse och uppsigt - benigne,
liberaliter); tractare, accipere alqm
(aspere, leniter, indignis modis, male);
afficere, prosequi alqm (odio, benevolentia
- med hat, wälwilja); b. en sjuk curare
aegrotum; b. ss. wän l. fiende habere loco,
numero hostis; ofta medelst omskrifningar
l. ensamma verb: wåldsamt b. vim afferre,
inferre alicui; saevire in alqm, insectari
alqm; b. med ädelmod praebere se alicui
liberalem, uti liberalitate in alqm; b. med
aktning, wördnad, förakt, hån colere et
observare, vereri, venerari, despicere,
despicatui habere, irrisui habere alqm.
Behandling: 1. af sak: i allm.: tractatio
(lika widsträckt som tractare, se Behandla 1);
disputatio (särsk. om b. i tal l. skrift);
kroppens b. cultus corporis; curatio b. af
sjukdom; - oftast med omskrifning l. med
ensamma bestämda substantiv: det beror på b-n
refert, quomodo rem, negotium geras l.
tractes; wårdslös, sorgfällig b. af en sak
negligentia, diligentia negotii, incuria
rei; klok b. af en sak prudentia rei
administrandae l. gerendae; absolut:
moderatio. — 2. af personer: att öfwersätta med
omskrifning af verb (jfr Behandla) l., der
ett adjektiv tillkommer, med ett bestämdare
substantiv: fångarnes b. war hård captivi
crudeliter habebantur; njuta, röna b. =
behandlas; reta genom skymflig b.
contumelia irritare; lida all möjlig owärdig b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
