Print (PDF) - On this page / på denna sida - Behaga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
dorn = länna medlidande med ngn: alqm
miseret alicujus; jag beklagar, att jag ej lan
frjelpa doleo, me opera ferre non posse;
(molestum est, té sero venisse); 0. forgen
significare se alicujus luctu dolere. -
2. en perjon: miserari alqm; commiserari,
miserari fortunam alicujus; dolore
alicujus vicem; §wab jag B-r dig o té miserum!
Beklaga fig: queri, lamentari; plorare
(med pgljudb gråt b. stö); b. fig öfwer fin
olycka queri casibus suis; b. fig IjoS ngn
queri, conqueri apud alqm; querelas,
que-rimoniam deferre, afferre ad alqm; b. fig
öfwer ngn queri de alqo; expostulare cum
alqo de alqa re; accusare, incusare(ralqm.
-klagande: miseratio; deploratio; jfr S8e*
klaga.
BeklaganStuärb, Beklagelig 1. Beklaglig:
miser; miserandus; omfafer: miserabilis,
deplorandus, luctuosus, flebilis, tristis
(aspectus); molestus; b. warelfe homo
miser ; homuncio; det är b-gt dolendum,
molestum est, quod -; på ett b=wärdt fatt
mi-seris modis, miserandum in modum; det
är en b-g sanning et verum et molestum
est -. -ligen och -ligtwiS: öfwersättes =
det är beklagligt, att -:’ dolendum,
deplo-randum. molestum est, quod - (C. de Off.
I. 21); eller = ty wärr, deg wärre:
ma-lum!; pro dolor! eller med ett parentetiskt
quod dolendum est: wi hafwa b. intet mera
att förlora nobis quidem, quod dolendum
est, nihil jam superest, quod amittere
possimus.
Bekläda: 1. = förfe tned kläder, blott om
krigsfolk ff. objekt (ej = Häda i allm,):
ve-ste ornare, instruere. - 2. = betäcka, be*
fatta, belägga, beslå: vestire (bestiae villis
vestitae; natura oculos membranis
ve-stivit); convestire; Ö. wäggar, golf nteb
Bräder tabulare, contabulare; med marmor
marmore inducere, incrustare; (scuta
pel-libus inducere); med tapeter tapetibus (h,
e. wäfda tapeter; chartis) inducere,
tege-re, ornare; B. (beska) ett tak med kopparplåt
(tegel, ftrå) tectum aeneis lamellis
(tegu-lis, stramentis) integere, insternere. -
3. b. ett embete: munere, magistratu fungi
(defunctum, perfunctum esse - Ijafwa b-t,
^afwa fullftandigt b-t alla - muneribus rei
publicae); gerere magistratum, rem
pu-blicam; praeesse muneri; ornatum esse
munere, versari in munere; B. centurionS*
befattning ordineml ducere; b. högt befäl
cum imperio esse; B. en wärdigjet tenere
dignitatem. - 4. b. ngn med en wärdiglfjet:
muneri praeficere, dignitati, magistratui
praeponere alqm; immus alicui dare,
mandare; m. deferre alicui 1. ad alqm;
wara B-dd med ett embete, äfwen munere,
dignitate affectum 1. praeditum esse.
-klädnad: 1. = utrustning med kläder, wanl.
blott om truppers: vestitus, ornatus; sörja
för prenS b. milites vestiendos curare;
curare, providere,- ut milites bene
vesti-antur; äfwen ^konkret = klädesplagg: vesti-
Bekriga
126
menta. - 2. = Beläggning, befattning, be*
täckning, i abstr. men. (om fjelfwa bekladan»
dets handling) och t !on!ret men. om
materialet, hvarmed ngt bellädeS: vestitus
(mon-tium viridissimus); tabulatip (b. med 1. af
bräder); crustao marmoris (inducti
parie-tibus). -kläbnabsstyeke L »perfebel:
vesti-mentum.
Beklämt): anxius; contractus (tristitia
animus); ae^er animi; sollicitus. -klämbs
het, -klämtjttt0: angör, sollicitudo;
con-tractio (animi).
Bekomma: 1. tr. (= fa): accipere
(literas; donum); ferre (winna; fa ga L affär»
daS med - praemium, mercedem, primas
- priset; partem praedae; responsum); 6.
ett embete adipisci (munus, magistratum);
nancisci (fomma öfwer, träffa på - alqd
sorte); B. ett slag, b. stryck plågarn
accipere; caedi, vapulare; detta har jag b-it
genom lott hoc mihi sorte obvenit 1.
ob-tigit; jag §ar b-it fnwr mihi rescriptum
est, responsum est. - 2. intr.: a. ö. ngn
wäl (eg. och wanl. om Jjelfotillstånd):
prod-esse, conducere, salutarem esse alicui,
juvare alqm; måtte det b. dig wäl quae
res tibi bene vertat!; quod tibi bene ac
feliciter eveniat!; B. illa obesse, nocero
(winet be!om honom illa vinum ei haud
bene evenit, ei nocuit); det flall b. §onom
illa non ille hoc fecerit iuultus 1.
impuni-tum feret. - b. låta b. fig (Blott i
negativa uttryck och i frågor): (non) perturbari,
(nullam) perturbationem prae se ferre,
(non) conturbari; (non) confundi animo;
(non) commoveri.
Bekosta: sumptus alicujus reitoleraref
suppeditare; sumptus praebere in rem I.
rei (Ter.); sump tu fungi (Tac.); B. ngn§
uppfostran, ett ffådefpel, ngnS begrafning suo
sumptu educare et instituere alqm,
munus edere, alqm efferre; detta B-S af fta*
ten hi sumptus a re publica (a publico)
praebentur. -kostnab: 1. eg. (wanl. Blott i
uttrycket pä min b., ngnS b.; eljeS: kostnad,
omkostnad): sumptus, impensa; på ftatené
B. publico sumptu, de publico, publice.
- 2. = släda, rifl: incommodnm,
dam-num, periculum; rikta fig på Sin nästaS b.
alterius incommodo, spoliis, detrimento
ditari; ex alieno lucrari; tjena sttt
fädernesland på Sin Delfas b. rei publicae
ser-vire cum detrimento 1. damno salutis L
valetudinis suae; patriae salutem sua vita
(salute) emere L par ar e; roa Sig, göra sta,
luftig pä ngnS b. ludibrio habere alqm;
ludere alqm.
Bekranfa: coronare (alqm flore, lauro;
äfwen silva coronat aquas o: lacum, Oy.);
redimire (sertis); corona cingere L i
bildliga uttryck enfamt cingere alqd alqa re;
coronam imj)onere capiti alicujus.
Bekriga: impugnare; bello persequi,
premere, petere alqm; bellum inferre
alicui; bellum gerere cum alqo. contra
alqm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
