Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bekräfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
«Belåtenhet
SBeläfen
132
åt ngt: minus probabatur parentibus
föräldrar woro ej rätt b. med honom; p.
mo-res (uppförande)5 alicujus; (placet alicui
alqd, t. ex. opus, inyentio, ingenium
ado-lescentis; satis facit aliquis alicui, i ex*
jag är ej b. med honom ff. Ijistorieskrifware
in historia mihi non satis facit); förklara
fig b. med ngn laudare alqm (alicujus
la-borem et dili^entiam); jag fjar stal att
wara b. med min lycka hand poenitet me
fortunae meae; non habeo, quod accusem
fortunam; laetari, gaudere victoria,
e-ventu wara mycket b. med segern, med ut*
gången; wara b. med att - satis habere
med inf. I. acc. c. inf. L si (satis habeto,
me non conqueri, si tibi tua retinere
li-cebit); jajj är B. att hafwa !ommit få långt
non poenitet me, quantum profecerim L
assecutus sim; jag är rätt b.; att jag ej
war der juvat me illic non fuisse; ijantöar
pgft b. att återfe o§ laetus libensque nos
reduces vidit. -tennet: (jfr Belåten): 1. =
det att wara nöjd, t fråga om anfpråf pä
lycka, trefnad o. {. w«: contentum esse;
ae-quus animus; - i fynn. jf. larakterSbrag: non
appetens 1. avi dus animus; aequitas
animi ; continentia; xnoderatio; - ber råbbe en
allmän b. pmnes contenti erant, omnes id
aequis animis ferebant; B. är rikedom suis
rebus contentum esse divitiae sunt; (quam
pauci sunt histriones, quos aequis animis
spectare possimus). - 2. == glädje, fägnad:
gaudium, laetitia; tänl dig |anS b. quanta
laetitia perfusus sit, ipse judicare potes!;
yttra fin b. gaudium prae se ferre. - 3. =
godkännande, bifall: approbatio; f)an utförde
fin roll till allmän b. ita egit partes snäs,
ut oranibus probaretur 1. placeret; undei
allmän b. approbantibus cunctis.
Belägen: situs, positus; nära b. vicinus
alicui loco, adjacens locum, propinquus
loci 1. loco; b. på afstånd 1. långt ifrån ett
ställe (longe, procul) remotus (a loco);
wara b. äfwen jacere; wara b. långt borta,
fjerran från ett ställe longe, proeal abesse,
distare a loco 1. inter se; wara b. emellan
-interjacere loca och locis (dat.};
interce-dere, interesse inter loca; wara 6. inwib
ngt adjacere, apposition esse; wara b. i
närheten subesse, - under subjacere. -gens
het: L = ett ftälleS läge: situs. - 2. en
persons 1. ett famplleS tillstånd för tillfället:
i förening med attribut bäst och oftast att
uttrycka med res (sing. och oftare plur.),
tempera, fortuna med adjektiv^ 1. med
bestämdare ensamma substantiv: swar, nödställd
B. res dura; res asperae; grave tempus;
calamitas; difficultas; farlig, Mtijl B. res
dubiae, ancipites; periculum; öm!Itg b. rea
miserae, misera fortuna; god b. res
se-cundae, secundissimae, res florentes;
bona, florens, secunda fortuna; hopplös b.
res afflictae, perditae; desperata fortuna
(salus); desperatio; fjård, ogynfam b. res
iniquae, iniqua fortuna; tempus iniquum,
tempera iniqua; förändrad b. res mutatae,
rerum commutatio; bestnna fig i en fwar,
lycklig b. in rebus adversis, secundis
versari; secunda 1. prospera, ad ver s a fortuna
uti; premi, laborare, conflictari adversa
fortuna, (adversa valetudine,
difficultati-bus), fortunae I. rerum iniquitate.,
aspe-ritate; §an8 b. är ufel, förtwiflad ^ejus res
afflictae sunt, fortuna misera, iniqua est;
spes nulla est; nihil est, quod jam
spe-rare possit; ^ejus salus desperanda est;
in summo vitae discrimine versatur;
-status (deteriore, meliore statu esse, Ter.;
vitae s. commutatus, N.); - locus brufaå
fällan 1. icke ont personers belägenhet, utom
medelst omskrifning med res: t. ex. h<*nå 6.
är fådan eo loco illius res sunt, res
pu-blica hoc loco est, in hunc locum
perve-nit; - komma i en ufet belägenhet: in
calami-tatem venire; in extremam fortunam
de-venire; ad mendicitatem (utblottad b.)
de-trudi; Jomma i en bättre ^B., god b. meliore
fortuna, secunda f. uti (incipere); ex
ma-Iis emergere L se emergere; författa i en
(farlig) b. in summum periculum
perdu-cere, deducere, ad inopiam redigere;
- condicio ej Blott närwarande B. för till*
fallet, utan de wilkor och utfigter, under fjwil!a
ngn lefwer.
Belägga: 1. eg.: sternere, insternere
alqd alqa re; B. meb bojor vincula indere,
adhibere alicui. - 2. b. med ftraff, med an*
fwar, böter poena, multa saneire alqd; b.
med qwarftad retinere. detinere.
Belägra: obsidere; obsessum tenere,
obsidione claudere, cingere (premere),
(operibus) clausum tenere (oppidum,
ho-stem), castris saepire, circumsedere - alla
deSfa uttryck beteckna nartnast: med wall och
graf (aggere et fös s a), innesluta
(eircum-vallare), fjindra |r^n tillförfel och
undfått-ning (Blockera); oppugnare är deremot göra
anfall emot, bestorma en fast ort. -lägrande
1. -lägrare: oppugnator, plur.
oppugnan-tes. -lagring: obsidio, obsessio,
Jobsi-dium, T.); företaga en b. urbis obsidionem
aggredi; upp^äfwa B. o-nem omittere,
sol-vere; o-ne absistere, ab urbe abscedere;
befria från b. o-ne urbem solvere,
libe-rare, eximere; fortfätta b. o-nem insistere,
in o-e perseverare; utfärda en b. o-m
ferre, sustinere, tolerare; - oppugnatio
eg. = stormning, fe Belägra.
BelägringSkonfh ars (scientia) urbium
öppugnandarum. -mafktn: macliina (belli);
plur. opera; instrumentum
oppugnatio-nis. sttHstdttb: obsidio; förklara en stad i
6.’ proniMitiare se omnia perinde
häbitu-rum (1. acturum) esse, quasi in obsessa
urbe l. se urbem pro obsessa habiturum
esse; författa i b. obsidione cingere,
claudere.
Belafen l Beläst: literatus;
haud^ex-pers literarum; literis eruditus; non
illi-teratus; qui multa legit, in literis
mul-tum versatus est, multos libros
pervolu-tavit; (homo) multarum, non communium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
