Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Belåtenhet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt ngt: minus probabatur parentibus hans
föräldrar woro ej rätt b. med honom; p.
mores (uppförande) alicujus; (placet alicui
alqd, t. ex. opus, inventio, ingenium
adolescentis; satis facit aliquis alicui, t. ex.
jag är ej b. med honom ss. historieskrifware
in historia mihi non satis facit); förklara
sig b. med ngn laudare alqm (alicujus
laborem et diligentiam); jag har skäl att
wara b. med min lycka haud poenitet me
fortunae meae; non habeo, quod accusem
fortunam; laetari, gaudere victoria,
eventu wara mycket b. med segern, med
utgången; wara b. med att - satis habere
med inf. l. acc. c. inf. l. si (satis habeto,
me non conqueri, si tibi tua retinere
licebit); jag är b. att hafwa kommit så långt
non poenitet me, quantum profecerim l.
assecutus sim; jag är rätt b., att jag ej
war der juvat me illic non fuisse; han war
högst b. att återse oss laetus libensque nos
reduces vidit. -tenhet: (jfr Belåten): 1. =
det att wara nöjd, i fråga om anspråk på
lycka, trefnad o. s. w.: contentum esse;
aequus animus; - i synn. ss. karaktersdrag: non
appetens l. avidus animus; aequitas
animi; continentia; moderatio; - der rådde en
allmän b. omnes contenti erant, omnes id
aequis animis ferebant; b. är rikedom suis
rebus contentum esse divitiae sunt; (quam
pauci sunt histriones, quos aequis animis
spectare possimus). — 2. = glädje, fägnad:
gaudium, laetitia; tänk dig hans b. quanta
laetitia perfusus sit, ipse judicare potes!;
yttra sin b. gaudium prae se ferre. — 3. =
godkännande, bifall: approbatio; han utförde
sin roll till allmän b. ita egit partes suas,
ut omnibus probaretur l. placeret; under
allmän b. approbantibus cunctis.
Belägen: situs, positus; nära b. vicinus
alicui loco, adjacens locum, propinquus
loci l. loco; b. på afstånd l. långt ifrån ett
ställe (longe, procul) remotus (a loco);
wara b. äfwen jacere; wara b. långt borta,
fjerran från ett ställe longe, procul abesse,
distare a loco l. inter se; wara b. emellan -
interjacere loca och locis (dat.);
intercedere, interesse inter loca; wara b. inwid
ngt adjacere, appositum esse; wara b. i
närheten subesse, - under subjacere.
-genhet: 1. = ett ställes läge: situs. — 2. en
persons l. ett samhälles tillstånd för tillfället:
i förening med attribut bäst och oftast att
uttrycka med res (sing. och oftare plur.),
tempora, fortuna med adjektiv, l. med
bestämdare ensamma substantiv: swår, nödställd
b. res dura; res asperae; grave tempus;
calamitas; difficultas; farlig, kritisk b. res
dubiae, ancipites; periculum; ömklig b. res
miserae, misera fortuna; god b. res
secundae, secundissimae, res florentes;
bona, florens, secunda fortuna; hopplös b.
res afflictae, perditae; desperata fortuna
(salus); desperatio; hård, ogynsam b. res
iniquae, iniqua fortuna; tempus iniquum,
tempora iniqua; förändrad b. res mutatae,
rerum commutatio; befinna sig i en swår,
lycklig b. in rebus adversis, secundis
versari; secunda l. prospera, adversa fortuna
uti; premi, laborare, conflictari adversa
fortuna, (adversa valetudine,
difficultatibus), fortunae l. rerum iniquitate,
asperitate; hans b. är usel, förtwiflad ejus res
afflictae sunt, fortuna misera, iniqua est;
spes nulla est; nihil est, quod jam
sperare possit; ejus salus desperanda est;
in summo vitae discrimine versatur; -
status (deteriore, meliore statu esse, Ter.;
vitae s. commutatus, N.); - locus brukas
sällan l. icke om personers belägenhet, utom
medelst omskrifning med res: t. ex. hans b.
är sådan eo loco illius res sunt, res
publica hoc loco est, in hunc locum
pervenit; - komma i en usel belägenhet: in
calamitatem venire; in extremam fortunam
devenire; ad mendicitatem (utblottad b.)
detrudi; komma i en bättre b., god b. meliore
fortuna, secunda f. uti (incipere); ex
malis emergere l. se emergere; försätta i en
(farlig) b. in summum periculum
perducere, deducere, ad inopiam redigere;
- condicio ej blott närwarande b. för
tillfället, utan de wilkor och utsigter, under hwilka
ngn lefwer.
Belägga: 1. eg.: sternere, insternere
alqd alqa re; b. med bojor vincula indere,
adhibere alicui. — 2. b. med straff, med
answar, böter poena, multa sancire alqd; b.
med qwarstad retinere, detinere.
Belägra: obsidere; obsessum tenere,
obsidione claudere, cingere (premere),
(operibus) clausum tenere (oppidum,
hostem), castris saepire, circumsedere - alla
dessa uttryck beteckna närmast: med wall och
graf (aggere et fossa), innesluta
(circumvallare), hindra från tillförsel och
undsättning (blockera); oppugnare är deremot göra
anfall emot, bestorma en fast ort. -lägrande
l. -lägrare: oppugnator, plur.
oppugnantes. -lägring: obsidio, obsessio,
(obsidium, T.); företaga en b. urbis obsidionem
aggredi; upphäfwa b. o-nem omittere,
solvere; o-ne absistere, ab urbe abscedere;
befria från b. o-ne urbem solvere,
liberare, eximere; fortsätta b. o-nem insistere,
in o-e perseverare; uthärda en b. o-m
ferre, sustinere, tolerare; - oppugnatio
eg. = stormning, se Belägra.
Belägringskonst: ars (scientia) urbium
oppugnandarum. -maskin: machina (belli);
plur. opera; instrumentum
oppugnationis. -tillstånd: obsidio; förklara en stad i
b. pronuntiare se omnia perinde
habiturum (l. acturum) esse, quasi in obsessa
urbe l. se urbem pro obsessa habiturum
esse; försätta i b. obsidione cingere,
claudere.
Beläsen l. Beläst: literatus; haud
expers literarum; literis eruditus; non
illiteratus; qui multa legit, in literis
multum versatus est, multos libros
pervolutavit; (homo) multarum, non communium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
