Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bekräfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
SBeläfen^et
Bemöda
134
literarum. -fetteet: literarum cognitio;
|an eger Stor, widsträckt, owanlig b. sunt in
eo plurimae neque eae communes (vul-
fares) literae; en man meb b., icke utan b.
omo satis literatus, non illiteratus.
Beläte: simulacrum, effigies, imago (jfr
Silb).
Belöna: (jfr Belöning): praemio
(alicujus rei för ngt) afficere, donare (decorare,
ornare) alqm; praemium dare,
(persol-rere, solvere), tribuere alicui;
remune-rari (för gaf roa 1. tjenst mot gifwaren per*
fonltgen) alqm; efter förtjenst b. meritum
praemium persolvere alicui; Ö. Ijwar och
en efter förtjenst suum cuique referre,
red-dere (praemium); Ö-S för ngt (utom
mot-fwarande paSfiva uttryck) fruetum
(diligen-tiae, pietatis för fin flit, örnset) capere,
ferre (= få belöning för ngt, ber man ej
tänker på perfon, f om Belönar), jfr bet
widsträcktare, äfwen in målarn partem Brukade
Sona), -lönande: remuneratio. -löning:
(= fri lön, i god mening): praemium;
mer-ces (i allm. lön); (der man e} tänker på
perfon/ fom belönar) fructus; honor
(IjederS-belöning); dygden ar fin egen b. pmnis
virtutis fructus in ipsa virtute inest (C.);
utfätta, utfästa b. för ngt praemium alicui
I. alicujus rei proponere, exponere (C. de
Or. I. § 13. 15); få, skörda &. praemium,
fructum (pietatis) ferre, accipere, capere;
gifwa b. fe Belöna; få ngt t b. alqd
prae-inium, mercedem ferre; (gloriam 1. gloriae
mercedem suscepti laboris tulit).
Belöpa fig (till ngt): esse meb genitiv:
det hela fa fig till 2000 festertier summa
est duorum milium aeris (est ad duo
mi-lia aeris b-r stö till omkring -); explere;
(ea computatio efficit IY milia passuum,
Pn.); det b-r fiö tiK 20 festertier på Ijwar
och en pars cujusque est viginti
sester-tium; huru pgt b-r det stö till quanta est
rei summa?, quanta est cujusque pars 1.
portio?; b. fig till mera an superare.
Bemanna: b. ett stepp nävern armare;
sociis (navalibus) implere; instruere,
-manna fig: se confirmare (té c-ma, si
qua dimicatio subeunda erit, C.); se
eri-gere; (se intendere ad firmitatem); b. Sig
mot ödet, mot Smärtan ad fortunae plägas,
ad dolorem obdurescere, dolori fortiter
resistere, dolorem fortiter perferre.
-man-nanbe: armatio, instructio navis; till pep*
penS b. ad näves armandas et cet.
Bemantla: (= dölja ngt ffamligt.1. argt):
B. med ngt tegere (turpem renj, honestis
Terbis, excusatione amicitiae;
cupidita-tem honesto nomine); contegere
(libidi-nes supercilio); obte^ere (turpitudinem);
abfolut: occultare, dissimulare (o. et d.
appetitum yoluptatis propter
verecundi-am); (quasi velis) obtendere alqd (C.);
alqd (causam, rationem) alicui rei
obtendere, praetendere (B. ngt meb ngt = bruka
ngt fom täckmantel för ngt); velare alqd
alqa re (T.); praetexere (honesto) nomine
culpam, Vg. Aen. IV.
Bemedla: ff. medlare bilägga en twist L
tillwägabringa en öfwerenSlommelfe:
componere litern, pacem; conciliare pacem,
nuptias, foedus; jungere societatem inter
aliquos (jfr Medla).
BéBteblab: (satis) locuples; satis dives;
qui habet, quod ad vitam degendam
satis sit L sufficiat.
v Bemedling: interventus;. genom ngnS b.
interventu alicujus (t. ex. rixa sedatur);
alqo conciliantc3 (pax composita est); alqo
interprete, arbitro.
Bemyndiga fe Befullmäftioa.
Bemäktiga fig: 1. med personligt fubjeft
(närmast efter ordet, potiri, fe c.): a.
ome-belöart tillgripa, med froppSfraft fatta fig t
befittning af ngt: ampere, apprehendere
(tabulam e naufragio; cultrum, telum);
b. fig ttgnS person comprehendere alqm;
manus inferre alicui. - b. fatta Sig i be*
Sittning af ngt, ngnS egendom (i enskilda för*
hållanden): in pecunias alicujus invadera
(C.); bona alicujus i. (Sa.); in
possessio-nem alienam involare, irruere;
interci-pere alqd; occupare (eg. i förwäg för ngn
B. fig, upptaga); convertere (in suam rem
aliena). - c. med wäpnab ftyrla 1. i allm.
i politiska förhållanden: capere, expugnare,
occupare ([castra, oppidum); potiri
[prae-dä, castris; imperio Galliae; regni (un«
dantagSwiS); rerum (regeringen - regelbun»
det); summam imperii (N.)J; antecapere
(= i förwäg b. fig 1. befatta). - 2. med
fubjekt af känslor 1. Begär: occupat, capit
alqm^ timor, Cupido; furor, timor incedit
alicui; metus invadit alicui, in alqm.
Bemält: (i gammaldags officiel ftil
bru-ladt ord) « ny§, ofwan, ofta nämnd, att
åter-gifwa med: quem (quam, quos ö. f. w.)
supra dixi (diximus). commemoravi. jam
saepius (ofta nämnd) 1. dyl. uttryck; ftun«
dorn meb ett hic I. ille, idem ille.
Bemänga: (gammaldags) = Blanda, fe
detta,
Bemärka: 1. i allm.: animadvertere,
at-tendere alqm l, alqd (= märfa,
warfeBIif-wa); notare (= lägga ntar!e till). - 2. färSI.
i uttrycken: ^blifwa bemärkt conspici; göra
fig B-t hominum oculos in se convertere;
illustrari. illustrem fieri; nobilem fieri
L ferri; icke blifwa b-t latere; fugere alqm.
-kelSe: (significatio); vis; potestas; Bruka 1.
taga ett ord t en b. vim - verbo subjicere;
ponere verbum in re; yocare (quem
vo-cas divitem?); denna B. ligger t ordet inest
in verbo; taga ett ord i annan b. än den
talande menat verbum aliter interpretari,
accipere atque dictum est; jfr Betydelse 1.
Bemöba fig: a. abfolut *= anstränga fig,
göra fig möda: laborare, niti, contendere,
labore contendere; labori non parcere;
6. Siö förgäfweS operam I. laborem
per-dere; frustra laborare, niti; laborem
fru-strå impendere. - b. b* fig om ngt (om
5*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
