Print (PDF) - On this page / på denna sida - Bekräfta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Bemödande
SBentöS
136
ett uppförande 1. förhållande, ej med ett yttre
objekt) 1. att göra, blifwa ngt: studere
(du-ritiae, diligentiae; patrimonio augendo,
dat.; fieri doctior studebam); operam dåre,
contendere, ni ti ac contendere, eniti,
ela-bprare, ut fiat alqd (debeo elaborare. ut
cives mei doctiores sint mea opera;
remis contendit, ut insulam caperet); b. fig
för ngt I. ngn (oftare: arbeta för):
contendere, laborare, ni ti pro re 1. homine.
sbanbe: studium (mera från sinnelagets ftda;
ifwet); labor (arbete, möda); (kraftigare)
contentio (ansträngning); o^era (i allm. =
åtgärd, åtgörande); utan tmtt b. sine mea
opera; egna (rigta, offra) alla fina b-n ät
(på) en fa! omne studium omnemque
la-borem in re ppnere, collocare, ad (in)
rem conferre; ädla, ärliga b-n recta,
ho-nesta studia; ifrigt b. summum studium;
acerrima, vehementissima contentio.
ö Bemöta: 1. = med ord b. ngn 1. ngnS
påstående = befwara, anföra emot -:
occur-rere (alicui contra alqd, Qu.); opponere
alicui alqd b. ngn 1. ngt meb ngt. C.;
re-spondere alicui I. ad alqd alqd, esse alqd;
contra alicujus sententiairi. orationem
alqd afferre (b. ngnS påstående med ngt);
abfolut: dicere, disserere, disputare
contra alqm; (refutare, refellere). - 2. =
behandla ngn, uppföra fig mot ngn få I. få:
accipere alqm .(male, comiter;
alqoQmo-do); habere alqm (fom är i ngnS wåld 1.
under ngnS tillf yn) benigne, liberaliter,
humane; agere cum alqo; tractare.
exci-pere alqm; jn-osequi alqm med(ngt t. ex.
beneficiis, misericordia med wälgörenlfjet,
med barmhertighet; gerere se^pie) in alqm;
praebere 1. praestare se (pium) in alqm;
B. ngn med wördnad colere et observare,
vereri alqm; b. med grymhet saevire 1.
sae-vitia, crudelitate uti in alqm; med öppet
wåld b. violare alqm, vim afferre alicui.
-tände: öfwersättes med omskrifning af fats
L met) ett bestämdt substantiv, t. ex. jag Ij^de
ej wäntat 1. förtjent ett fådant b. non
spe-rabam. fore ut -, non merueram, ut -, non
dignus eram, qui isto modo acciperer;
röna ett artigt, hyggligt b. humane accipi,
tractari (mercedem non curat, modo
liberaliter habeatur I. accipiatnr); jjrymt,
mildt b. crudelitas, clementia; röna ett
aktningsfullt b. summa observantia coli;
coli et observari (jfr Bemöta, Behandla,
Behandling, ($hnottaa.a).
Ben: L ff. ämne i l af en animalisk kropp
(benkota): os, plur. ossa: han är blott stinn
och b. ossa et pellis totus est; macie
con-fectus est; ejus ossa numerantur 1.
nu-merare possis (T. Dlal. de Or. c. 21); de
dödeS b. ossa (albentia Ijwitnade; legere
-från bålet; condere sepulcro; ossa tegit
tumulus); smärtan går genom märg och b.
in ossibus exardescit (Vg.), penitus
per-sentitur dolor; IjanS ord trängde mig
genom märg och b. in animum meum
penitus descenderunt, altissime penetrave-
runt, intimos meos sensus commoverunt.
- 2. ff; lem: a. crus = flenben, från knäet
till fotfalan (crura suffringere, succidere
alicui). - b. femuf, eg. från höften till !nät;
lår. - c. öfwerallt, der det ar fråga om att
ftå L gå, i eg. och oeg. uttryck: pes: stå på
ett b. stare in uno pede; fnappt funna sta
på b-en vix se pedibus sustinere, vix
pe-dibus constare; (pedes deficiunt - wilja
ej bära - alqm)^ taga till benS in pedes se
dåre 1. se conjicere; slå b=en undan ngn
supplantare, evertere alqm; komma på
B-en igen (från att tvära fängligaanbe fju!)
e morbo (satis validum) valentem,
refec-tum, recreatum esse; (recreari); få en §är
på b-en manum, exercitum cogere, facere,
colligere, cpnficere, comparare; hjelpa ngn
på b-en erigere, leyare; om en fju!:
ae-grum restituere; - t fråga ont
förmögen-|etSwil!or 1. ställning t samhället: stå, wara
på b*en stare (si stare non possuntj
cor-ruant, C.); komma på b-en meliore loco,
fortuna esse incipere, res melius gerere;
aldrig kunna lomma på B=en afflictum
ja-cere; hjelpa ngn på b-en afflictum erigere,
sublevare alqm; ftå på egna b., om efono»
miskt oberoende: suis stare (stistentari)
fa-cultatibus; (meo sum pauper in aere,
Hor.); om inre oberoende: omnia sua in se
posita habere (hafwa, L anfe judicare), in
se ipso satis praesidii, satis opis habere
(ad beate vivendum, C. de Am. § 30; de
Sen. § 4; Tusc. disp. V. § 2); om
Sjelfständighet i åsigter: suum esse (non
mutu-ari aliunde; non ut interpretem sequi
ali-quos). - 3. ben på en möbel: fulcrum.
Bens t Sammanfattningar i allmänhet: a.
fom är of ben (os): .osseus. - b. fom är
beräknad, gjord för ben (crus): cruralis;
fe-moralis, t. ex. benbtndel: fascia cruralis t.
femoralis. - c. benets, fom rörer ben.
består af b.^ossis, cruris, l ex. benbrott
irac-tura cruris; benhög acervus ossium.
Bena: a. §året: crines (a fronte)
divi-dere, secernere. - b. fisk: exossare.
Benaktig, tyåtb: osseus. -brott fe Ben-,
-harnefk: ocrea.
Benig:o 1. eg.: ossibus refertus. - 2. oeg.
om en fråga 1. uppgift: difficilis; spinosus.
Benkläber: a. enligt romerska bruket =*
bindlar I. tygstycken, fom Sweptes !ring Ben
(femora och crura), ff. den romerske Bonden
ännu gör: fasciae cnmim L crurales;
fe-minalia; (^wartill kom ett flört,
subligacu-lum, campestre, hwilket tyckes hafwa warit
tillräcklig benbeklädnab om fommaren, Hor.
Epist. L. 11, 18). - b. = byxor (af to»
marne kända fåfom österländskt och galliskt
klädesplagg): bracae.
Benlös: exossis, exos. -jripa: tibia.
-rangel: sceletus (Apul.); corpus nudis
ossibus cohaerens (benrangelSman: larva
nudis ossibus cohaerens, Sen. Ep.); nuda
(0ssa; Blott b-t är qwar ossa tantum
re-’stant; hyperboliskt: han är ett b. (af ma*
gerl^et): ossa (et pellis) totus est; bildligt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
