Print (PDF) - On this page / på denna sida - Benröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Beroende
tute ac fortuna positum, L.); - agi in alqa
re: prpå b*r allt för mig mea salus
(om-nia mea, omnes förtunae meae) in hac re
agi tur (aguntur); ni ti re 1. in re (salus
rei publicae vita L in vita alicujus
niti-tur); - pendere, suspensum esse a re, ex
re; - proficisci a volimtate alicujus (J&. på
ngn: ipsi gerere quam personam velimus,
a nos trå voluntate proficiscitur, C. de
Off. I. § 115); - gubernari, regi (bestäm*
tnaS af - casu, fortuna, temporibus,
voluntate Dei, C. 1. c., Sa. Jug. I; -
fortuna in omni re dominatur. Sa.); - fieri,
effici (i fynn. om förflutna ting: §anS wäl
fcdde på en tillfällighet casu effectum est,
ut consul fieret); - stare, licere per alqm
(det förra i fynn. i negativa uttryck: per
eum stetit, quominus oppido potirentur;
non per eum stetit, quin fides
ptaesta-retur - det b-dde icke på honom, att ej löftet
fjöllS); - det b-r på dig att afgöra tuum est
statuere, tui arbitrii I, judicii res est;
quali utendum sit exordio, id est
consi-lii; - interest, refert (alqd facit ad rem)
i fynn. när det fägeS, för hwem 1. Ijroad (ad
rem) och huru mycket (litet, intet) beror på
en fak: det b*r ej på, hwem man ar, utan
^urudan man ar qui sis, non quis sis
refert; derpå b-r ingenting nihil interest
(divesne an pauper sis); derpå b-r föga
parvi illud (id fieri; fiat nec ne) refert;
derpå B=r mycket för mig illud mea
per-magni interest (ut té yideam; tempore
an sero venerit); (Järva (fywofo åsigt man
hyser om den faken) b-r intet för den fa!, f om
är i fråga illud (quid de illa re sentias)
ad hane rem nihil interest; - alqd
con-tinet rem, causam (haec quaestio
conti-net causam detta ar ljufwudfrågan i målet,
sine hac causa nulla esse p.otest);
conti-neri re 1. in re (oratoris ars opinionibus,
!non scientia continetur; neque in hoc
causa c-tur, C. Mur. c. 14); - derpå b. allt
id caput (rei) est, in eo cardine res
ver-titur; anfe ngt bero på ngt ponere,
collo-care 1. positum, situm putare in re (spem,
»pinnes fortunas suas, omnia sua ponere
in re); - det får bero per me licebit; låta
det bero på ngnS afgörande ad alqm
reji-cere alqd, alicujus arbitrio (judicio)
per-mitt er e alqd; låta bero på utgången
förtunae committerer in discrimen
commit-tere (alqd, omnia); ex eventu cpnsilium
capere; - slutligen kan bero på många fatt,
i Synnerhet medelst komparativa uttryck,
om-flrifwaS, t. ex. menniskans wärde b-r ej på
rang och rikedom qualis quisque sit, non
ex dignitate aut divitiis ponderandum
est 1. non ut quisque dignitate aut
divitiis maxime excellit, sed ut
honestissi-mis moribus est, ita plurimi est
facien-dus; menniskans lycka b-r ej derpå, att hon
§ar många egodelar non possidentem multa
vocaveris recte beatum, Hor.; §warS och
enS lycka b-r på I)anS förhållande sui cui.que
mores fingunt fortunam hominibus;
Söeropa l**
dän prden blir, det b*r pd utfädet ut
se-mentem feceris, ita metes; - habes a patre
öiunus, mea sententia magnum, sed
per-inde erit, ut acceperis (de§ wärde för dt
b-r på emottagande^); fäderneslandets bli
wande öde b-r på war wid detta tillfälle w
fade tapperljet qualis nunc nostra virtus
fuerit, talis fortuna patriae futura est
(jfr Curiatiis Horatiisque publicum
imperium servitiumque obversatur animo
futuraque ea deinde patriae fortuna, quam
ipsi fecissent, L. I. 25). - 2. om perfon*
liga fubjekt: pendere (ex errore
multitu-dinis, ex arbitrip alicujus; de alqo, Hor.);
wi bero af omständigheter, af andras gunft
p. f. w. nostra salus, res sita est in casu,
in förtunae temeritate, temjjoribus
gu-bernatur; B. af ngn alicui servire,
subjec-tum, obnoxium esse; b. af fina begär, af
Sitt lynne cupiditatibus, impetu animi regi
(morosum esse); (imperat aut servit
col-lecta pecunia cuique; animum rege, qui
nisi paret, imperat, Hor.); Ijan b-r tilt
lynnet alldeles af fin Ijelfa qualis cujusque
diei valetudo, tales etiam ipsius mores
esse solent. - IL det får b. wid ngt rata
habetur, manet res, sententia (utslag); ita
teneatur, ut constitutum sit (C. de Off.
1. § 51); låta b. wid ngt, låta faken b.
stare, manere re, decreto alicujus;
acquie-scere in re; nihil mutare, ratum esse
si-nere 1. jubere alqd; in medio L integro
relinquere alqd.
Beroende, adj.: L omfafer: situs,
posi-tus in re; suspensus (ex .alterius bono
aut malö suspensa sunt ei omnia,
C.);-aptus ex re L re (causae aliae ex aliis
aptae; rudentibus apta fortuna, C.);
sub-jectus (nulli rei; sub incertos casus,
fa-mula förtunae virtus]); b. tillstånd
servi-tus; (wara b. fe ytterligare Bero I. 1). -
2. om perfoner^l. stater: subjectus (alicui,
imperio alicujus); obnoxius alicui;
ob-strictus alicui; wara b. af ngt vitae
ratio-nes aptas suspensasque a re habere (C.);
B. = afhängig ftat serva civitas; (fe widare
Bero I. 2).
Beroende, n.: a. = beroende, afhängiga
oSjelfständigt tillstånd: servitus (civitatis);
wara, lefwa i b. af ngt subjectum,
obnoxium esse, vivere alicui 1. rei; servire,
fa-mulimi esse alicujus (C. Tusc. Disp. V.
§ 2). - b. fällan = det att ngt beror pä-,
t. ex. hefymS beroende af waderleten är ej
twifwela!tigt baud dubium est, quin pro
caeli temperie corpora nostra salubriora
aut infirmiora sint.
Beröra fig: b. fig pä ngn f[. fageSman,
witne, på ngn§ ord, witneSböro: uti alqo
auctore, alicujus testimonio; testem
ci-tare alqm, proferre, adhibere alqm; (ad
alqm delegare eos, qui rem cognoscere
volent; allegare exemplum, Pn., T.); &
Sig på ngt ff. förfwarSgrund, urfä!t afferre
argumentum, causam; defendere,
sare alqd; jfr Åberopa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
