Print (PDF) - On this page / på denna sida - Benröta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
SBerfå
Beräkning
146.
Berfd (berceau): trichila (Yg. Copa,
Col.); Camera hortensis.
BeruSa: ebrium facere, vino onerare;
toanl. b. Siö: se jnebriare; vino se
com-plere, vino obrui. =vufab: potus, t
emu-lentus, ebrius; b. af begär, af lyckans gunft
voluptate gestiens, fortuna seeunda,
rebus secundis elatus, caecus.
Berykta: 1. b. ngt ut (gammaldags ==
ut-Sprida): vulgäre, divulgare rem; efferre
alqd; rumoribus ferre. – 2. = utfprida
dåliga rykten om ngn: rumoribus infamare
alqm; graves rumores spargere’, differre
de alqo. -ryktab: a. wanl. = illa b.:
infa-mis (vitiis för laster); famosus; wara illa b.
male audire; infamem esse, adverso
ru-more esse, infamia (vitiorum) flagrare;
Blifwa illa b. infamia aspergi, infamiam
subire, sibi arcessere, conflare. - b. nå«
gongåno, !an det, med bestämning för det
onda, hwarför ttgn är beryktad, motfwaraS af
no tus, (nobilitari), nobilitatus (no tus et
insignis latro, C.; flagitiis nobilitari, Ter.;
Phalaridis praeter ceteros nobilitata est
crudelitas, C.); celebratus (tyrannus, L.).
Berott: beryllus.
Berab: a. wara t b., om (man ffall göra
ngt): deliberare, anquirere, dubitare,
in-certum haerere, incertum esse (faciatne
an non fuciat); nescire, fpendere animi),
quid agat. - b. wara, sta i b. att-:
cogi-tare, in animo habere, meditari (facere
alqd); §an stod i b. att refa, då wi kommo
profecturus erat, in eo erat (intperf.), ut
proficisceretur, quum nos advenimus. -
c. efter mycket b.: re diu multumque
deli-berata (post longam deliberationem). -
d. på eget b. sua sponte; ipse.
Beråbb: brukligt blott i neutrum och i
uttrycket: med berådt mod == consulto,
con-’ silio, cogitato, de industria, dedita opera;
äfwen med adjektiv Sf. predikat: med Ö. mod
Bedraga scientem 1. prudentem (scientem
prudentemque) fallere; med b. mod
begånget brott, mord meditata, cogitata injuria,
caedes. .
Beräkna:U. medelst räkning bestämma ngt:
a. abfolut med fubftantiv 1. indirekt frågefats
ff. objekt: computare (sumptus rei;
sum-mula quid faciät, Juv.); reputare (solis
defectiones); ratiocinari; rationem
duce-re, subducere; rationem, numerum inire
(sumptuum, damni); ad calculos vocare
alqd; numeris persequi (stellarum cursus
et motus); aestimare (= uppskatta). - b.
Beräkna att = genom räfning finna att:
computare; rationibus (subductis) invenire,
conjicere; man hade b=t, att lifSmedlen flulle
wara i 14 dagar XIV dierum cibaria se
habere computaverant. - c. b. ngt till
nät, högt 1. lågt: aestimare alqd pretio
alqo (damnuin aestimatum est XL
mili-bus aeris), magni, pluris o. f. w. - d. b.
ngt ff. ngt (winst 1. förluft, inkomst, utgift),
fig 1. ngn annan till godo: deputare alqd,
ponere alqd in damno, in lucro; accep-
tum ferre 1. referre alicui (b. ngn ngt till
godo); expensum ferre alqd alicui (6. fig
till godo af ngn). - e. b. (räkna) ngt från
en tid, efter en måttstock: reputare solis
defectionem ex alqo die; numer ar e anno s
ab Urbe condita; fenus quaternis
cente-simis ducitur (b=S efter 4 procent). - 2.1
allmännare men.: a. af förnuftsskäl skuta af
ngt, till ngt, antaga ngt: reri (esse alqd);
ratiocinari (omnia mala si ratipcinabimury
imi Antonio refer emus, C.; quid utile sit)y
conjicere (de futuris callidissime, N.]j,
conjectare, conjectura invenire, assequi,,
consequi alqd; providere (medicus
ingra-vescentem morbum ratione providet;
fu-tura; conjectura alqd; boni consulis est
non solum videre, quid agatur, sed etiarrt
providere, quid futurum sit); praecipere
cogitatione (futura et aliquanto ante
sta-tuere posse, quid accidere possit in
u-tramque partem, C. de Off. I. § 81);
videre (vidit futurum, ut Thasii
dilaberen-tur, N.); - ofta lan med af f. på ngt tillkom»
mande beräkna återgifwas med IjoppaS (på»
räkna) 1. frukta: han b-de, att ingen flulle
wåga att motfäga honom sperare sibi
yide-batur, neminem fore, qui contra dicere
auderet; |an b-de aldrig, att faken skulle få
denne utgång nunquam ei in mentem
venit timere, ne hunc eventum res
habe-ret; b=dt nöje sperata voluptas. - b. =*
taga med i beräkningen (rakningen), göra af*
feende på, betänka, uppskatta: rationem
habere, inire alicujus rei; ponderare,
reputare, considerare; fyan b-de ej det farliga t
företaget periculi I. quantum res haberet
periculi rationem non habebat; §an b-de
ej wananS malt quanta vis esset
eonsue-tudinis (diuturnitatis), npn^cogitabat
(re-putabat). - c. beräkna för, på = af fe, af*
paSfa efter ett Syftemål: accommodare ad
rem, dirigere ad rem L re; - i fynn. i perf.
pari: meditatus, compositus ad alqd (ad
hoe vitae studium meditati sunt laboreg
mei; ad utilitatem communem, ad
fallen-dum, ad animos delectandos,
commoven-dos accommodatus, compositus; ad
delec-tationem comparatus); wara b-d på ngt
spectare, pertinere, referri, conferri ad
alqd. -räknab: (i allm. fS. particip, till be*
räfna, fe detta ord) = affigtlig, öfwerlagd:
cogitatus, meditatus; compositus;
quae-situs, exquisitus; wäl b. callidus. -råk.t
nanbe: (== till IjwarS natur 1. wäfende det
§ör att beräkna): providens,
providus,pru-dens, sagax; ’i egennyttig affigt: callidus;
B. klokhet sa^acitas, callida prudentia,
cal-liditas. -räknelig: aestimabilis. -rakning:
I. b., beftämning i tal: ratio (uppgöra en b;
rationem inire, ducere, subducere);
ra-tiocinatio; subductio (i plur,, C. de Or.
II. §132); computatio, reputatio, putatio;
= uppskattning: aestimatio; låg b. tenuis
aestimatio. - 2. i allmännare men.: a.
=-plan, afftgt: ratio (utan b. på nytta sine
ratione utilitatis; - nulla quaesita utili-*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
