Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bilda sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
praetexitur; hoc libro totum opus
concluditur, haec totius operis tanquam
conclusio est.
Bilda sig: 1. om personer (Bilda 1 d.)
genom studier, öfning o. s. w. till ngt, efter
ngn l. ngt: institui (ad dicendum, ad
scenam); formare (se in mores alicujus, L.);
fingere (et accommodare se ad nutum et
voluntatem alicujus); imitari, imitatione
l. imitando exprimere, effingere, sequi
alqm (C. de Or. II. § 90. 96). — 2. om
saker: nasci, enasci, oriri, fieri (clavus -
utwäxt - natus est alicui, Pn.; exsistit
gemma, oritur uva, C. de Sen. § 53).
Bildande: 1. b. konster (i motsats till
talande konst): artes, quae in rebus
effingendis (i. e. fingendis et pingendis)
versantur (jfr Bildhuggarekonst). — 2. b. förmåga
l. kraft: effectio (nostra tu physica nosti,
quae contineantur ex effectione et ex
materia ea, quam fingit et format effectio,
C. Acad. poster. I. § 6). — 3. om saker =
egnad att bibringa (intellektuel l. personlig)
bildning: ad animos (mentes, mores)
excolendos, ad humanitatem informandam
aptus, accommodatus (sermo doctus,
eruditus); b. nöjen humanae, homine dignae
delectationes; artes bonae, optimae,
ingenuae, liberales.
Bildad: cultus, excultus, politus i allm.
(om yttre hyfsning och inre förädling):
animus c., doctrinā, artibus excultus; politi
mores b-dt umgängessätt; humanus
(civiliserad - gens; förädlad - homo; b.
lefnadssätt cultus h.); eruditus (literärt bildad;
homo; erudita tempora, C. Tusc. IV. § 4);
doctus (wanl. = lärdt, filosofiskt b. -
indignae homine docto voluptates); doctrinā
excultus, politus; urbanus (som har
sällskapsbildning).
Bildbar: 1. om saker: mollis; tener,
flexibilis (oratio ita t. est et fl., ut
sequatur, quocunque ducat). — 2. om personer:
docilis.
Bildgjutare: statuarius. -tarekonst: ars
statuaria.
Bildhuggare: fictor = πλάστης, som
(manibus) formar bilder af mjukt ämne; qui in
fingendo versatur, signa fabricatur, C. de
Off. I. § 147; sculptor eg. som skär bilder
i träd, sten, metall; statuarius som gjuter
bilder (i brons o. dyl.) l. låter gjuta sådana;
caelator = bildskärare l. gravör.
-huggarekonst: fingendi ars (una f. est a., in
qua praestantes fuerunt Myro, Polyclitus,
Lysippus, C. de Or. III. § 26); scalptura,
sculptura, statuaria, caelatura; se
Bildhuggare. -huggare- l. -huggeriarbete:
signum sculptum, fusum, caelatum.
Bildlig: figuratus (oratio f., Qu.);
translatus; b-t uttryck simile; verbi translatio;
bruka ett ord i b. bemärkelse verbum
transferre (C. de Or. III. 155 ff.).
Bildning: 1. i allm., i yttre och inre
bemärkelse: ss. handling l. akt: conformatio
(corporis, vocis); ss. beskaffenhet: figura. —
2. i andlig men.: a. ss. handling, utweckling:
institutio; cultura (cultura est animi
philosophia, C.); eruditio (de e-ne alicujus
laborare, C.); doctrina (i bet.
underwisning); disciplina. — b. den b. ngn eger:
α. personlig b.: humanitas (till sinne och
seder, mots. immanitas; politior humanitas
finare b.); urbanitas (umgängesbildning, mots.
rusticitas). Från dessa ord skilja sig
cultus och mores, hwilka icke i och för sig, utan
blott med ett epitet utmärka bildning, neml.
cultus lefnadswanor med afseende på yttre
hyfsning, mores umgängessätt: humanus
cultus bildadt lefnadssätt (jfr Cs. b. G. I.
1); liberali cultu educare alqm gifwa ngn
en bildad uppfostran; politi mores fin b.,
bildadt umgängessätt (jfr Törneros,
Supplementarlexikon p. 36 ff.). — β. intelligensens
bildning: eruditio [studier (jfr C. Tusc. I.
§ 4), upplysning; fulländad, hög b. summa,
praeclara e.]; doctrina (lärd b. elegans
doctrina, elegantia doctrinae, C. de Or.
III. 13; I. 2. 5); ingenuae, bonae artes;
artes (inscitia, jejunitas bonarum artium
bristande b.; - Graecia capta ferum
victorem cepit et artes intulit agresti Latio;
adjecere bonae paulo plus artis Athenae,
Hor. Ep. II. 2. 44); literae (literär b.,
beläsenhet); hafwa b. eruditum, bonis artibus
instructum esse; hafwa lärd b. doctrinā
perfectum, optimarum artium studiis
eruditum esse; hafwa grekisk b. graecis
disciplinis l. artibus, literis eruditum,
perfectum esse; hafwa ofullständig, bristfällig b.
non satis excultum doctrinā, indoctiorem
esse (C. Tusc. I. § 4); sakna b.
eruditionis expertem et ignarum esse, in
artibus rudem et ignarum esse (de Or. II.
§ 1. 3); få (en god, lärd, wetenskaplig) b.
liberaliter institui, optimis artibus
erudiri; - icke hafwa fått ngn b. doctrinam non
attigisse (de Or. II. 1); literas nescire
(sakna skolbildning).
Bildningsanstalt: schola. -grad: cultus
(med afs. på lefnadswanor och yttre
hyfsning: befinna sig på en låg b. cultu barbaro
vitam degere; incultam vitam degere);
eruditio (med afs. på intellektuel bildning;
hög b. summa, perfecta eruditio; befinna
sig på en låg b. ineruditum, indoctum
esse); jfr Bildning. -gren: ars, disciplina.
-medel: ars; studium; doctrina;
disciplina; quod ad animos, mores excolendos
magnopere valet (ett wigtigt b.).
Bildrik: translationibus frequens et
distinctus. -sam se Bildbar. -skrift: literae
Aegyptiae, hieroglyphicae (primi per
figuras animalium Aegyptii sensus mentis
effingebant, T. Ann. XI. 14). -skärare se
Bildsnidare. -skön: formosissimus; formā
perfectā; omnibus simulacris emendatior.
-snidare: scalptor, sculptor, caelator.
-snidarekonst: scalptura, sculptura,
caelatura. -språk: oratio figurata (Qu.),
translationibus distincta, referta. -stod:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
