- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
205-206

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bladguld ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(diurna). — 3. blad af en såg: lamina; tunnt
metallblad för förgyllning o. dyl.: bractea.
— 4. bildliga uttryck: taga b-t från munnen:
rumpere silentium, abrumpere
dissimulationem (Vg., Ov., T.); rem eloqui,
enuntiare; libere, quid sentiat, eloqui; nihil
jam reticere l. dissimulare; - b-t har wändt
sig fortuna conversa, mutata est.

Bladguld: bractea, -ae auri. -lös:
foliis carens; (nuda arbor). -rik: frondosus,
frondens. -silfwer: bractea, -ae argenti.
-skaft: petiolus.

Blaggarn: ss. tråd: fila stuppea; wäf:
textum stuppeum.

Bland se Ibland.

Blanda: miscere, commiscere,
permiscere (alqd re, rei, cum re); b. ngt i ngt
immiscere, admiscere alqd rei, in rem;
b. till, b. ngt med ngt miscere (vinum,
poculum), temperare (i wisst förhållande
blanda, vinum aquā); b. af beståndsdelar
permiscere, miscere ex rebus; folk, språk b-s
med hwarandra gentes, linguae inter se
miscentur; b. ting om hwarandra inter se
miscere, permiscere; b. bort ngt
dissimulare alqd; dissimulatum obruere alqd (C.
de Or. II. § 292); surripere alqd.

Blanda sig: 1. b. sig med ngt l. ngn:
misceri, permisceri alicui, cum alqo;
turbae se immiscere, miscere (se miscet
viris neque cernitur ulli, Vg.). — 2. b. sig i
ngt: se immiscere (turbae; colloquiis
hominum), se admiscere rei, ad rem;
implicari alqa re; se interponere (in rem,
rei); icke b. sig i abstinere, abesse (a re,
a consiliis alicujus, abhorrere a societate
rei); defugere societatem rei.

Blandad: mixtus, varius; b-e äktenskap
promiscua connubia (patrum et plebis);
b. härkomst genus mixtum, miscellum;
b-dt språk sermo e pluribus mixtus; b-dt
styrelsesätt genus reipublicae permixtum;
b. färg color varius; (skrifter) i b-e ämnen
de variis rebus, varia scripta; menniska
af b. ras l. nation hybrida.

Blandfoder: pabulum mixtum l.
miscellum. -ning: 1. handlings- l. tillståndsord:
mixtio, mixtura, permixtio; temperatio,
temperatura (metalli). — 2. i materiel
mening: mixtura (Col.); congeries; wara en
b. af många beståndsdelar ex multis rebus
mixtum, permixtum (et temperatum) esse
(ex variis nationibus mixtus erat
exercitus Hannibalis); en oredig b. (multarum
et variarum rerum) confusa, perturbata
congeries; variae res inter se mixtae et
confusae. -säd: farrago; miscellum genus
frumenti.

Blank: 1. = ren, bar, (obesatt,
obeskrifwen): purus, nudus, vacuus (b-t blad l. sida
i en bok pagina vacua, pura); der står b-a
wattnet liquida aqua est; draga b-t
gladium nudare. — 2. = blänkande (polerad,
glänsande): splendens, splendidus, tersus;
politus; nitidus.

Blanka: polire.

Blankett: plagella, schedula; formula.

Blankhet: nitor, splendor. -smörja:
unguentum, quo expolitur alqd.

Blankt: i hwardagsspråket = rent af:
plane.

Bleck: lamella, bractea (ferri, auri).
-arbete: opus bracteatum. -slagare:
*laminarius (faber).

Blek: 1. i allm.: albus, decolor, pallens.
— 2. särsk. om ansigtshyn: pallidus,
pallens; exsanguis (dödsblek); vepallidus
(hemskt blek); luridus (gulblek); lividus
(blåblek, likblek); wara b. pallere; blifwa b. se
Blekna.

Bleka: 1. i allm.: decolorare; pallidum
facere; sorgen har b-t hans kind maerore
(lacrimis) pallent genae. — 2. särsk. =
b. i solen: insolare.

Bleke (Bleka), Blekplats: area linteis
insolandis vacua l. destinata.

Blekgul: flavus, luteus. -het: pallor,
albor. -lagd: subpallidus.

Blekna: decolorari (om ting);
(företrädeswis om ansigtshyn) pallescere,
(impallescere, expallescere), exalbescere; om
färger: evanescere, vanescere, languescere,
labi; minnet deraf har b-t bort memoria
evanuit, res vetustate evanuit, obscurata
est. -nad: decolor, pallidus (se Blek); ett
b-dt minne vetus, non satis explicata
memoria; res vetustate obscurior, ex
memoria hominum omissa. -sot: anaemĭa.

Blemma: pustula, papula; slå ut i b-r
pustulescere.

Blick: 1. i eg. men.: a. i allm. (= ögats
rigtning på en sak och uppfattning deraf):
aspectus, conspectus; obtutus oculorum;
(ofta att återgifwa med) oculus (sing. l. plur.):
spänd, (pröfwande), fast b. oculus intentus,
gravis; (jfr b. och c.); b. nedåt, uppåt,
framåt, bakåt, omkring sig: despectus,
suspectus, prospectus, respectus,
circumspectus; i l. med en b. öfwerskåda allt uno
conspectu omnia videre; wid förste b-n
(anblicken) primo aspectu; kasta en b. på, wända
b-n åt, fästa sin b. på oculos conjicere in
alqd; aspicere (furtim - förstulet) alqd;
intueri alqd l. in alqd; rigta b-n uppåt
sursum, alte spectare; slå b-n ned
dejicere oculos; kasta en pröfwande b. på ngt
intentis oculis, acriter contemplari,
inspicere; så långt b-n når quo longissime
oculi conspectum ferunt. — b. sjelfwa
synförmågan l. synen med afs. på skärpa l.
slöhet: acies, oculi; hans b. är skarp, skum
acris, obtusa, hebes est acies; acute
videt; b-n swindlar caligant oculi. — c. särsk.
med afs. på ansigtsuttrycket: vultus, oculus;
v. benignus, severus - om b-ns uttryck i
allm.; gravitas est in vultu l. oculis;
betrakta ngt med dystra, wänliga, hätska, lystna
b-r tristi, placido vultu, torvis, cupidis
oculis intueri alqd. — 2. oeg.: a. =
betraktande: kasta en b. på ngt, omkring o. s. w.:
aspicere; intueri; convertere oculos,
animum ad alqd; circumspicere; videre;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free