- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
257-258

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Byggnadstimmer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

galliska b-t ejusmodi sunt fere Gallorum
aedificia. -timmer: materia. -tomt: area.
-werk: opus (fabrile, fabricae).

Byggning (= byggnad i ordets eg.
betydelse, men sällsyntare): 1. abstr.: aedificatio;
wara under b. aedificari; (opera stant
imperfecta). — 2. konkret: aedificium; pars
domus, aedium.

Byk: lotio lixiva.

Byka: lixivio eluere, coquere.

Byke: faex, colluvio hominum, populi.

Bylag: pagus.

Bylte: sarcina.

Byrå: 1. (möbel): loculamentum. — 2.
(kontor, embetslokal): schola.

Bysätta: nectere, in custodiam dare
(debitorem).

Byta: mutare (b. ut, bort, sig till för ngt
alqd alqa re, cum alqo), commutare (b.
med hwarandra, med ngn inter se, cum alqo;
skola wi b.? vin commutemus?);
permutare (alqd alqa re); b. om kläder,
wistelseort o. d. mutare, permutare vestem,
domum; sŏlum mutare, vertere; b. plats
locum mutare, cum alqo permutare; låta
ngn b. plats in alium locum l. alio
transferre; b. jemnt om (likt om) med ngn
pariter, pari condicione commutare
(fortunam, vestem et cet.) cum alqo; jag will
ej b. med honom partes cum illo
commutare nolim (Hor. Sat. I. 1. 18); nolim, qui
ille sit, me esse; nolim illius fortunam
meā permutare (cur valle permutem
Sabina divitias operosiores?, Hor.).

Byte: 1. = utbyte: mutatio,
commutatio; vicissitudo; ett ojemnt l. olika, godt,
dåligt b. aequa, iniqua, impar, bona, mala
commutatio, mutatio. — 2. (syn. med rof)
praeda (alicujus från ngn); rapina (i mera
förhatlig bibetydelse); spolium, pl. spolia
(b. af rustning; spolia opima fältherrebyte
i. e. af fiendtlig härförares rustning, L. I.
10); exuviae (likaledes b. af rustning);
manubiae (fältherres andel af det gemensamma
b-t); skifta b. praedam partiri, dividere;
gå (ut) på b. praedatum ire;
praedabundum vagari; göra b., stort, rikt b. praedari,
praedas magnas, copiosas, ingentes,
capere, facere, (praedas pecorum) agere,
abigere, magnā praedā potiri, augeri;
blifwa, wara ngns b. praedae alicui esse (fuit,
erit), in manum alicujus venire, capi ab
alqo; praedae, in praedam alicui cedere
(jfr Rof).

Byteshandel: permutatio mercium
(Germani interiores simplicius permutatione
mercium - non pecuniā - utuntur, T.).

Byting: eg. puer suppositus (a Lamia
mulieri pro ipsius partu); wanl. = pusio.

Bytta: calathus; situla.

Bywäg: transversum iter; via
transversa, devia.

Byxa, wanl. plur. byxor: braca
(österländskt och celtiskt plagg. - Romaren
begagnade inga andra benkläder än bindlar, som
kringsweptes: fasciae crurales; femoralia).

Båda, v.: nuntiare; nuntium afferre
alicui; ljufligt b. laetum nuntium afferre.

Båda, pron.: 1. om twenne individer: ambo
(b. tillsammans); uterque (bådadera, båda
hwar för sig); b. konungarne ambo reges,
uterque rex; wi, I, de båda ambo med
predikat i motswarande person (boni
convenimus ambo, tu calamos inflare leves, ego
dicere versus, Vg.); uterque nostrum; från
b. sidor utrinque; bådas wår fader parens
utriusque nostrum. — 2. om twenne
flertal: utrique.

Bådadera (= båda af dem): uterque
eorum.

Både: brukadt wid det första af twå l. flera
kopulativt koordinerade ord l. satser: et,
motswaradt af et och (et manu fortis et
consilii plenus); [poeter bruka äfwen que - que
(noctesque diesque, Enn. m. fl.) l. que - et;
synonyma uttryck äro vel - vel, quum - tum,
non solum l. non modo - sed etiam m. fl.).

Båge: arcus (så wäl i allm. hwad som har
bågform, som skjutwapnet båge och hwalfbåge):
spänna b-n arcum tendere, intendere,
adducere; nedspänna b-n remittere,
retendere, laxare; skjuta med b. arcu emittere,
tendere, impellere sagittas; spänna b-n
för högt majora, nimis magna petere,
(appetere, expetere) spectare; arcus
pontis, triumphalis, pluvius; portus ab
Euroo fluctu curvatus in arcum, Vg.);
fornix (byggnadshwalf); sinus, curvatura (blott
med afs. på formen).

Bågform: arcus; forma arcuata; i b.
arcuatim. -formig: arcuatus; curvus; in
similitudinem arcūs curvatus.

Bågig: curvus; arcuatus.

Bågna: curvari (in arcum), sinuari;
cedere prementi; flecti.

Bågskjutning: sagittarum jaculatio.
-skytt: sagittarius; arcitenens (om
stjernbilden skytten och såsom epitet för Apollo).
-sträng: nervus; chorda.

Båk: pharus (turris, cui ab insula Pharo
nomen est, Cs. b. C. III. 111); turris Phari
(om en fyrbåk på Capri, Su. Tib. 74);
(turris, cujus usus est nocturno navium cursu
ignes ostendere ad praenuntianda vada,
Pn. H. N. XXXVI. 18).

Bål, n.: rogus; pyra (gr.); läggas på b-t
in rogum imponi (C.).

I. Bål, m.: af en djurkropp: truncus; af
wäxt: stirps; af kolonn: scapus.

II. Bål, m.: (blandningskärl,
serveringsskål): crater.

Bål, adj.: ingens; immanis.

Båld: fortis; validus; valens.

Bålgeting: crabro.

Bålstor: immanis.

Bålt: valde, vehementer; insane.

Bålwerk: moles; munimentum; agger
(jordwall).

Bång: tumultus (wanl. i
sammanställningen buller och bång).

Bångstyrig: ferox; ferocitate exsultans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free