Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Delikatess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grannlaga: religiosus; elegans; humanus;
commodus. — b. om saker = grannlaga,
kinkig, ömtålig: lubricus, difficilis. -katess:
1. = läckerhet, i konkret men.: res delicata;
pl. cupediae; deliciae. — 2. = finhet,
finkänslighet i tänke- och handlingssätt:
elegantia; humanitas.
Delinqvent: (= dömd brottsling, som skall
undergå sitt straff): homo damnatus (rei
capitalis).
Delning: partitio (praedae aequabilis;
hereditatis); divisio (agrorum).
Delo: blott i uttrycken: ligga l. komma i
d. = i twist med ngn: contendere,
litigare, rixari, simultatem exercere cum alqo;
(lis, rixa, simultas orta est inter aliquos).
Dels: 1. med bibehållande af sin eg.
betydelse: till en del, endels: partim (amici p.
me deseruerunt, p. prodiderunt, C.; -
stundom kan dels återgifwas med substantivet pars:
hans egendom är d. förlorad, d. bortskänkt
bonorum pars donata, pars amissa est).
— 2. synonym med antingen - eller, så wäl -
som; än - än; både - och; å ena sidan - å
andra sidan: aut - aut; vel - vel; quum -
tum l. tum - tum; et - et:
(praetermittendae defensionis - plures solent esse
causae. Nam aut simultates - suscipere
nolunt, aut suis studiis occupationibusve
impediuntur, C.; id et infinitum est et
non necessarium; neque ego intelligo
neque, si maxime intelligerem, digna
essent vestra cognitione; admirari satis non
possum vel hominis ipsius continentiam
vel temporum disciplinam).
Deltaga = taga del i ngt, se Del IV. 3. 4.
-tagande, adj.: 1. = som är deltagare i ngt:
particeps, socius; qui interest rei alicui.
— 2. = som hyser deltagande för ngn: non
inhumanus (Chremes non i. -, qui nihil
humani a se alienum putat, C.); mollis;
han wisade sig mycket d. humanum et
mollem (tenerum) se praebuit. -tagande, n.:
1. faktiskt: societas (multi ejus
demigrationis petebant societatem, N.); hans d. i
dådet är ej bewisadt non satis constat,
illum hujus facinoris participem, affinem
fuisse. — 2. hjertats d. i ngt (med ngt):
dolor (känsla, rörelse - signa doloris verbis,
voce, vultu ostendisti, C. de Or. II. 190;
jfr § 194, 195 ff.); med d. höra, läsa ngt:
cum studio, studiose; (dicere alqd
dolenter med känsla l. deltagande, C. de Or. II.
§ 211); hysa, känna d. för ngn moveri
(casibus alicujus); dolere, angi, maerere
(incommodis, malis); gaudere, laetari
(bonis, commodis alicujus); betyga sitt d. i
ngns förlust testificari, se desiderio
alicujus moveri, perturbatum esse. -tagare:
socius. -wis: ex parte (aut ex parte aut
omnino, C. Tusc. I. 1. 1).
Demagog: popularis (id est assentator
et levis civis, C.); homo factiosus et
popularis; homo levis in ratione populari.
Demant: adămas; demanthård:
adamantĭnus.
Demaskera: personam detrahere alicui;
d. sig personam ponere.
Demokrat: (homo) popularis, plur.
populares (alii populares, alii studiosi
optimi cujusque videntur, pauci
universorum, C.); studiosus l. amicus populi
potentiae (N.); qui populi causam agit (id.);
plebicola (ut p. videretur, libertinam
duxit uxorem, C.). -krati: civitas
popularis (C.); popularis forma reipublicae;
civitas, in qua penes populum est summa
rerum. -kratisk: popularis (ratio p. d.
politik; civitas p. d-t samhälle; forma reip.
p. d. styrelseform, samhällsskick).
Demonstrera: = bewisa, i synnerhet om
matematiska bewis: docere (mathematici
non solent docere omnia, sed postulare,
ut quaedam sibi concedantur, C.);
explicare (rationem sententiae suae veteres
non fere reddebant, nisi quid erat
numeris aut descriptionibus explicandum,
C. Tusc. I. § 38); demonstrare.
Den, det: 1. demonstr.: iste; den här hic;
den der ille; den och den, den eller den: ille
aut ille, C. pro S. Roscio A. § 29;
aliquis, C. de Or. II. § 142); quisque. — 2.
determ. och i casus obliqui (samt öfwer
hufwud i neutr.) person.: is; - särskildt
märkes: a. det determinativa den såsom
korrelat till ett följande relativ lemnas ofta
oöfwersatt i latinet eller sättes efter
relativsatsen: C. de Off. II. 78. 79. — b. den
har betydelsen sådan i uttrycket: wara den,
som (med följande konjunktiv): non sumus
ii, quorum vagetur animus errore. —
c. i uttryck sådana som: wara det, man
synes wara o. d. måste determinativet och
relativet rätta sig efter subjektets genus och
numerus: non est is, qui videtur (esse). —
d. ofta lemnas ett personalt den, det
oöfwersatt: han anses wara lärd, men är det ej
videtur neque est doctus; man afundas
icke den åldren, utan gynnar den illi aetati
non invidetur, sed favetur; det är en
olycka för honom att han förlorat sin fader
perincommode ei accidit, quod patrem
adolescens amisit (magnum fecit
damnum, quod -).
Denne, denna, detta: hic (med afs. på en
tilltalad person); ille (icke egentl. motswarande
denne, men i lat. wanligt, der man i sw. ss.
wäl bekanta eller berömda omtalar i tid och
rum aflägsna subjekt: Cicero denne store
wältalare Cicero summus ille orator, vir ille
eloquentissimus); detta tillfälle hoc
tempus; denna tiden haec aetas; den 18:de
dennes dies hujus mensis duodevicesimus;
före (för) detta ante, antehac; långt för
detta multo ante hoc tempus.
Dentist: dentium curator.
Departement: pars rerum
(administrandarum), pars reipublicae; cura; förestå ett
d. partem reip. curare, administrare.
Deponera = lägga, sätta i förwar hos ngn:
deponere; committere.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
