Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Drönande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sysslolös: somniare; (somniare astantem
ritu canterino, som en gammal häst, Pt.);
desidiā aetatem, tempus terere; torpere.
-ande: 1. mugitio. — 2. inertia. -are: 1.
om menniskor (Dröna, 2): dormitator; homo
somniculosus, somnolentus, segnis,
ignavus, iners, socors. — 2. = wattenbi:
fucus (ignavum pecus, Vg.).
Du, dig: tu, tui, tibi, te: kärlek till dig
amor tui; nomin. du öfwersättes i lat. blott
i motsats till en annan person l. i frågor och
uppmaningar; se exemplen i Lat. Lex.
Dualis: grammatisk term: numerus
dualis (Qu.).
*Dubba: d. ngn till riddare phaleris
ornare alqm; equestri dignitate,
ornamentis equestribus donare (ornare) alqm.
Dubbel: duplus (dubbelt så stor, twå
gånger det enkla); geminus (som utgör ett par
= twilling-); duplex (= både duplus -
hwilket är sällsynt utom i neutr. sing. - och
geminus); anceps (som har twå lika sidor); -
således: a. d-t (d-t så stort) mellanrum
duplum intervallum; d. plikt dupli poena;
plikta d-a wärdet dupli poenam subire; d-t
så stor duplo major; altero tanto major
(bis tanto major); om tygellöshet i
njutningar tillkommer, är det onda d-t si libidinum
intemperantia accesserit, duplex malum
est (C. de Off. I. § 123); göra ngt d-t så
stort duplicare, conduplicare alqd; d. sold
duplex stipendium; gifwa ngn ngt igen i
d-t mått duplex, duplicatum alqd, duplum
reddere alicui. — b. ett dubbelljus
geminum lucernae lumen (C.); dubbelstjernor,
dubbelportar, dubbel-Janus geminae stellae,
portae, Janus Geminus; en d. mur,
pelarrad duplex murus, duplex ordo
columnarum; lägga ngt d-t duplicare alqd; slå
med d-a slag ingeminare ictūs, pulsūs; ett
d-t eko vox, echo geminata; se allting d-t
omnia gemina, geminata, duplicata
videre. — c. α. (twåsidig, twetydig anceps
(securis; periculum); om saker: ambiguus;
d. mening, ord med en d. mening ambigua
sententia, vox; det kan ligga en d. mening
i hans ord ejus verbis duo, duae res
significari possunt, duplex sententia inesse
potest; dubbelnatur ambigua natura; alla
förwånades öfwer en sådan dubbelnatur
mirabantur omnes, esse in uno homine
tantam dissimilitudinem tamque diversam
naturam. — β. om personer och deras
karakter: duplex (Ulixes, Hor.); ambiguus
(fides, L.); fidei ancipitis homo (en d.
person); fallax, multiplex (C. de Am. § 91,
92); han är d. aliud in lingua promptum
habet, aliud in mente celat (aliud dicit,
aliud agit).
Dubbeldörr: 1. (= dörr med twå flyglar
l. delar): janua biforis; valvae bifores (Ov.).
— 2. gemina l. altera janua (jfr Dubbel).
-fönster: geminae fenestrae (interiores
fenestrae). -gestalt: forma ambigua, duplex.
-gestaltad: biformis. -het: 1. i eg. mening
(sällsynt och) att öfwersätta med omskrifning:
han insåg farans d. anceps malum esse
intellexit. — 2. en persons d. = twetalighet,
opålitlighet: ingenium anceps, ambiguum,
infidum. -natur: anceps, ambiguum
ingenium, natura alicujus. -stjerna: gemina
stella, geminum sidus.
Dubbelt: dupliciter (på dubbelt, på twenne
sätt - d. peribis, Pt.); duplo (ss.
bestämning till komparativer: d. melior, major o.
s. w. se Dubbel); ambigue = twetydigt,
twetaligt; fallaciter, perfĭde; han betedde sig d.
ambigue, ancipiti fide se gessit, inter
duas factiones medium se tenuit.
Dubbla, Dublera: duplicare,
conduplicare.
Duell: certamen singulare, pugna
singularis; falla i en d. in pugna s-i
cadere, interfici ab alqo (jfr Enwig). -lera:
pugnā singulari decertare; ferro
decernere cum alqo.
Duett: concentus duorum (duarum
vocum).
Dufbo: nidus columbinus l.
columbarum. -bonde, -hane: columbus. -hona:
columba. -hus: columbarium.
Dufna: vapidum fieri; fugere (om win);
languescere.
Dufning: 1. eg. ett fartygs (jfr Dufwa, v.):
jactatio; succussio. — 2. oeg. = kroppslig
bestraffning l. tillrättawisning (sträng
pröfning) i ord: pulsatio; gifwa ngn en d.
pulsare, agitare, excutere alqm.
Dufslag: columbarium. -unge: pullus
columbinus; han är ingen d. (haud sane
pullus, tener, tenera aetate est), jam
vetulus est; veterator (gammal och wan) est.
Dufwa, f.: columba (liksom det swenska
ordet, dufwa i allm., utan afseende på
könsskilnad); palumbes, -bus (skogsdufwa); d-na
kuttra gemunt, kyssas ludunt.
Dufwa, v.: (om fartyg) jactari; succŭti.
Dufwen: 1. om drycker: vapidus;
languidus; d-t win vappa. — 2. om menniskor =
slapp: languidus; flaccus, flaccidus.
-wenhet: languor.
Duga (jfr Duglig, Dugtig, Dygd): bonum
esse; d. till ngt utilem, aptum, idoneum,
accommodatum esse ad aliquam rem
(gerendam, efficiendam; han d-r till talare,
till krigare, till konung ad dicendum, ad
bella gerenda, ad civitatem regendam
aptus est; icke hwarje trästycke d-r till en
Hermes ex quovis ligno non fit
Mercurius; han d-r till ingenting, till allting ad
nullam rem, ad omnem rem utilis est);
valere (dicendo till talare); icke d. nihil
valere [(difficile) si nihil valet materies,
nova sarmenta culturā excitantur, C. de
Or. II. § 88]; inutilem, nihili esse; det är
en karl, en sak, som d-r vir fortissimus, res
optima est; (virum fortissimum, rem
optimam!); det d-r! bene; bene est; macte!;
det d-r icke! apage! non potest, non licet
(isto modo)!; det d-r icke att (= tjenar till
intet, går ej an att) sträfwa mot naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
