Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dusör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt dam på torneringsbanan, deraf brukadt
i uttryck för strid, liksom de latinska orden
arena, pulvis; slutligen metonymiskt = strid,
kamp: certamen, pugna, lucta, contentio;
rida, wåga en d. med ngn in arenam (in
pulverem) descendere; bestå en (hård) d.
(med ngn) acriter, summa vi contendere,
luctari, depugnare, decertare cum alqo;
en blodig d. pugna non incruenta, pugna
atrox; han kom just från en blodig d. de
pugna atroci digressus erat (Vg. Aen.
II. 718).
Dusör: (fr. douceur i bet. skänk,
drickespenningar till person af stånd): munusculum.
Dwala: sopor (i allm. och = dödsdwala);
torpor (tillstånd af domning); lethargĭa (=
sömnsjuka); veternus (till dwala sig
närmande slapphet; äfwen v. ursi om björnens
winterdwala, Pn.); falla i d. sopiri, sopore
opprimi; ligga i d. torpere, sopitum
jacēre, sopore languere; den sjuke låg flere
dagar i ett slags d. multos dies quasi somno
sopitus (N. Dion. c. 2) torpebat; om
wintren ligger naturen liksom i d. hieme terra
quasi sopore victa torpet, quiescit; en d.
har bemäktigat sig hans själskrafter torpent,
frigent vires animi; dödens d. har söft
honom illum sopor aeternus urget (Hor.).
Dwalhändt: (af dwal och hand; uttalas
ofta walen): cui manus frigore torpent,
solutae sunt.
Dwerg: nanus; pumilus; pumilio.
Dwergaktig: pumilus; pygmaeus; mera
oeg.: minutus.
Dwergamål: imago vocis; echo.
Dwergbjörk: betula nana.
Dwerginna: nana.
Dwergträd: arbor pumida, arbuscula.
Dwäljas: commorari (morari,
subsistere); versari alicubi; jfr Wistas.
Dy: limus; lutum; caenum; sjunka ned
i dyn in limum demergi, haerere in caeno;
wältra sig i dyn in luto volutari; syndens
djupa dy limus vitiorum (Ov.), libidinum;
wältra sig i lastens dy in caeno vivere.
-aktig: limosus, caenosus.
Dygd: 1. i allm.: virtus i sing. och plur.,
så wäl om dygden ss. en och hela
personligheten omfattande, som, i sing. och plur., om
särskilda dygder, t. ex. virtus se ipsā ad
bene vivendum contenta est; in virtute
summum bonum ponere (C. de Am. § 20);
virtus est vitium fugere ac sapientia
prima stultitia caruisse (Hor.); - haec una
virtus domina ac regina est omnium
virtutum; - äfwen d. = förtjenst hos saker
(äfwen laus): mercis (Pt.), ordinis (Hor.);
öfwa d. virtutem colere, virtute uti;
sträfwa efter d. virtutem expetere; wara
utrustad med d-r virtutibus ornatum esse;
wandra på d-ns wäg virtutem sequi;
honestam vitae viam ingredi; virtutis viā
grassari (Sa.); d-ns lag, bud lex virtutis; bryta
d-ns lagar virtutem violare; göra en d. af
nödwändigheten coactum recte facere; recte
facere, cum aliter facere non possit. —
2. särsk. (blott i sing.): honestum (d-n ss.
idé, ideal, det sedliga - honestum solum
bonum, summum bonum est; honestum cum
utili pugnare non potest; honestum a
virtute divelli nunquam potest, C. de Off.
III. § 13; perfectum honestum, ibdm);
honestas (sedlighet och det sedliga - ad
honestatem nati sumus; vicit utilitas
honestatem, C.); integritas, probitas
(rättskaffenshet, redlighet); sanctitas, sanctimonia
(= ostrafflighet, sedlig renhet, renhet i
lefwernet); pudor, pudicitia, castimonia,
(modestia) (qwinlig dygd, ära); boni mores,
frugalitas (= goda seder, ordentligt
lefnadssätt); obrottslig, obefläckad d. incorrupta,
inviolata, (intemerata), summa integritas,
pudicitia, sanctimonia.
Dygdelära: doctrina morum; (pars
philosophiae moralis). -lärare: virtutis, bene
vivendi magister l. praeceptor. -mönster:
exemplar omnium virtutum. -rik: multis
virtutibus ornatus; honestissimus. -sam:
honestissimus; probissimus; särskildt =
pudicus, sanctus.
Dygdig: i allm. honestus, probus,
(virtute praeditus); en d. man vir bonus,
honestus, probus, incorruptae integritatis;
en d. maka uxor proba, pudica; en d.
jungfru virgo sancta, incorrupta, casta; ett
d-t barn puer honestus, modestus; d-t lif,
lefnadssätt vita proba, sancta, honesta,
integra; utmärka sig för, winnlägga sig om ett
d-t lif vitae sanctitati, (bonis moribus)
studere, vitae sanctitate florere,
excellere; föra ett d-t lif probe, sancte,
integre, cum virtute vivere; d-a sträfwanden
honesta, recta studia; om ett djur
placidus. -digt: honeste, probe, integre,
sancte; incorrupte (obrottsligt); frugaliter
(ordentligt); cum virtute (vivere); placide
(ire, om ett djur).
Dygdädel: honestissimus.
Dygn: (spatium unius diei et noctis),
dies et nox; d-t om diem et noctem
(totam), (om flera d.) dies et l. ac noctes,
dies noctesque; på ett d. die et nocte; på
twå d. duobus diebus totidemque
noctibus; - för öfrigt kan dygn ock gifwas med
dies ensamt t. ex. d-ts tider tempora diei.
Dyka, v. intr.: absolut l. dyka ned:
urinari, inurinari; d. ned mergi, se mergere,
mergi sub aquam; d. upp emergere och
emergi; oeg. = yppa sig, komma fram
emergit rumor (T.), cogitatio subit (jfr C. de
Off. II. § 24 quamvis sint demersae
leges alicujus opibus, quamvis timefacta
libertas, emergunt tamen aliquando).
Dyka, v. tr.: (i hwardagsspråket):
demergere, submergere.
Dykare: urinator; mergus (fågel). -bolag:
societas urinatorum. *-klocka: campana
urinatoris, -rum.
Dykning: urinatio.
Dylik, (dy, i. e. dativ af sa = den, och lik;
syftar alltid på ngt föregående, ej som sådan
äfwen på ngt följande; antyder dessutom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
