Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dyrkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intendere, accendere; på en auktion d. upp
saker för hwarandra licitando inter se
contendere l. certare; certatim licitari,
pretia intendere. — 2. d. Gud l. ngn, ngt som
Gud: colere, venerari (Deum; Minervam);
d. Venus uti rebus Venereis; d. djur och
döda ting ss. Gud bestias et res mutas
divino cultu prosequi; Augustus lät sig i
provinserna d-s ss. en gud Augustus in
provinciis se (suas imagines) divino honore
coli passus est; han nästan d-de sin hustru
uxorem non amavit, sed veneratus est.
Dyrkan: 1. eg.: Guds d. cultus Dei,
religio, veneratio, adoratio (de twå förra
orden om kulten i allm., de twå senare om
enskilda gudstjensthandlingar; tillbedjan); den
ende Gudens d. cultus veri Dei; egna sin
d. se Dyrka. — 2. oeg. om älskarens känslor
och uppmärksamhet för sin älskade: egna ngn
sin d. summo amore prosequi;
(veneratione quadam) colere. -kanswärd:
venerandus; colendus (culti semper et colendi,
Hor.).
Dyrkare: cultor; afgudadyrkare cultor
falsi Dei.
Dyrkfri: qui unco recludi nequit.
Dyrköpt: care l. magno emptus,
paratus; carus (quod non opus est, asse
carum est - är d-t - köpes dyrt - med ett öre,
Cato); segern war d. magno, magno
detrimento stetit victoria; d. är den ära, som
winnes med oskyldiges blod magno emitur
gloria, quae sanguine innocentium
paratur; en sådan erfarenhet är d. magno
discitur istud.
Dyrt: 1. = för högt pris: care (emere,
vendere); magno, magno pretio; det skall
stå dig d. magnas dabis (pendes) poenas;
haud inultum feres; det (nöjet) kom honom
d. att stånda magno constitit temeritas,
magnas dedit poenas; haud inultum
tulit. — 2. = högtidligt, heligt: sancte,
religiose, affirmate (jurare, promittere).
Dyster: 1. om personer, deras utseende,
sinnesstämning, lefnadssätt: tristis (frons;
vultus, animus); maestus; austērus (d.,
allwarsam: senex, vultus); d-e tankar
tristes cogitationes; mentis tristitia; skingra
ngns d-e tankar a tristitia contorquere,
abducere alqm; d-t lif vita tristis,
maesta. — 2. om saker, enkannerligen ställen i
och för sig l. för det lif l. tillstånd der
råder, om tider, utsigter: a. sorgligt d.: tristis
(mots. laetus; domus, locus, tempora;
tristia regna om underjorden); d-t utseende, d.
att skåda tristis aspectus, aspectu tristis
(Germania t. caelo aspectuque, T.; allt
war d-t omnia tristia, tristitiae plena
erant). — b. mörk, skum och derigenom d-r:
(obscurus); ater, niger, i eg. och oeg.
mening: a. nemus, color, n. silva, n. lacus,
imber d. lund o. s. w.; atra dies (Vg.);
niger dies (Ppt.) = dödsdagen; nubilus
(nubilum, nubibus obductum caelum; color;
tempora si fuerint nubila, solus eris, Ov.).
— c. = owiss, hotande, swår, hemsk: dubius;
asper; (atrox): det närwarande är swårt,
framtiden än mer d. res mala est, spes
multo asperior (Sa.); det ser d-t ut för
honom res ejus dubiae, asperae sunt; in
rebus asperis, dubiis versatur (res prope
desperata est); d. syn atrox facies,
aspectus. — d. = dystert allwarlig: austērus
(pulcritudo); severus; d-t allwar austera
severitas, summa severitas. — e. =
owårdad, wild: horridus (tempestas, color,
campus). -erhet: 1. persons till utseende och
sinnesstämning: tristitia; maestitia;
austeritas; frons obducta; bortlägga d. ponere
tristitiam. — 2. sakers (ställens, tiders,
förhållandens, jfr Dyster 2): tristitia (loci,
temporis, aspectus, colorum); asperitas
(rerum, temporum). -ert: triste; dubie,
aspere (jfr Dyster); d. allwarlig austerus,
severus.
Då, adv.: 1. ren tidspartikel: tum (så wäl
= på den tiden, derwid, derunder, hänförande
sig till en tänkt l. medels bisats bestämd
tidpunkt i det närwarande, förflutna l.
tillkommande, som = derefter, derpå: ille nunc
victor, tum quidem victus; utinam tum
essem natus, si quando Romani dona
accipere coepissent; - tum Scaevola: non
luctabor, inquit, tecum amplius); tunc
(wanl. utmärkande samtidigt tillstånd =
derunder); eo, illo tempore; illis temporibus;
då för tiden illa aetate; id temporis; tunc
temporis; redan då jam tum; då just, just
då tum ipsum; först då l. då först = icke
förr än då tum demum, tum denique (tum
demum Albanus exercitus in campum
deductus est; illo cum venerimus, tum d-e
vivemus, C.); då först = då för förste
gången tum primum; då och då interdum;
nonnumquam. — 2. = i det fallet (korrelat till
si): tum; ita (quod recte fit, ita est
justum, si est voluntarium). — 3. i frågor
och uppmaningar: ergo; igitur; tandem;
ita; -nam (i sammansättn.): gå då i ergo,
i tandem; quousque tandem tempestas
manebit, furet? hur länge skall stormen då
(dock) räcka?; hwad är det då quid est
igitur?; - quid ita?; = hwad då? i. e. hwad säges,
åsyftas i det fallet, med det?; hwad då =
än sen quid tum? (quid tum, si fuscus
Amyntas?, Vg.).
Då, konj.: 1. ren tidskonj. (= när): cum:
cum sol ortus est (sole orto), stellae
non jam apparent; - den dagen war den
gladaste i hans lif, då han af hela folket
följdes hem illum diem laetissimum vidit,
cum - domum deductus ad vesperam est
(indik. om bestämdt, bekant tillfälle); jag tror
att du, då du hört mig, ej skall så mycket
beundra det jag sagt, som fälla det omdömet,
att du, då du önskade att höra det, ej hade
skäl till sådan önskan arbitror, cum
audieris (fut. ex. konj.), non tam te haec
admiraturum, quam existimaturum tum,
cum ea audire cupiebas, causam, cur
cuperes, non fuisse (de Or. I. § 137); då
de detta hörde, fingo de ett styng i sitt hjerta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
