Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dåd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cum haec audivissent, animis commoti
sunt; då wåren börjat, gaf han sig på resor
cum ver esse coeperat (indik. om
upprepad handling), itineribus se dabat; vix
prima inceperat aestas, cum Trojam
relinquo l. reliqui (aoristus om inträdande
handling); postquam (= sedan nu mera):
postquam nusquam erat auctoritati locus,
totum me literis tradidi, C.; dum (=
under det att): dum haec Romae geruntur,
Vejis summa vi bellum paratur. — 2. =
i det att, i och med det att: cum (med indik.
af närwarande och tillkommande tid, med
indik. och konj. af förfluten tid: cum
tacent, clamant; vertit omnia, cum non
paruit consilio amicorum; cum (alia)
sibi sumeret, alia mihi relinqueret, ea
divisit, quae sejuncta esse non possunt,
C.); dum (med samma tempus i indik. som
hufwudsatsen: dum voluit alios habere
parata, unde sumerent, sanos quidem viros
a scribendo deterruit, C. Brut.; dum stulti
vitant vitia, in contraria currunt, Hor.).
— 3. kausalt = som: cum; eftersom
quoniam: cum ita sit, quoniam ita est. —
4. utmärkande motsats emellan hufwudsats
och bisats: då deremot = under det att -, på
samma gång som -: cum -: männerna lefde
i lätja, då deremot qwinnorna skötte huset
viri inertiā tempus terebant, cum
mulieres domos tuerentur.
Dåd: 1. = djerf handling af god l. ond
beskaffenhet: facinus; manliga d. fortia
facinora, fortia facta (fortiter facta);
nidingsdåd scelus; flagitium; nesligt d. turpiter
factum. — 2. handling i allm. i uttrycket: i
råd och dåd, med råd och dåd: consilio et
re, consilio et opera (juvare alqm bistå
ngn).
Dådlös: (bragdlös): ignavus; iners;
(inglorius).
Dålig: 1. i allm. ej sådan, som den borde
wara; klen, swag, usel, simpel, ringa, falsk,
otjenlig o. s. w.: malus; (improbus, Pt.);
infirmus (swag); tenuis (klen); hebes (slö);
levis (obetydlig, opålitlig); vilis (simpel);
iniquus, incommodus (ogynsam, otjenlig);
pravus (förwänd); corruptus, vitiosus
(skämd, felaktig); miser (usel); icke d. haud
malus, non contemnendus, satis bonus:
a. af naturen dålig (fysiskt l. psykiskt): d. helsa
mala, infirma, misera, incommoda
valetudo; d-a ögon infirmi, hebetes oculi; d-t
bröst infirma latera; d-a ben infirmi
pedes; d. mage venter infirmus, alvus
difficilis; d-t hull corpus tenue; macies; d-t
blod sanguis corruptus, vitiosus; d-t lynne
difficilis, morosa natura; stomachus; wara
wid d-t lynne stomachosum esse;
stomachari (blifwa wid -); d-t hufwud tardum
ingenium; d-t minne hebes memoria; d. (=
kraftlös) mat (victus), cibus tenuis,
jejunus, aridus; d-t win vinum vile (simpelt,
i motsats till nobile); vappa; vinum
fugiens (förlegadt, skämdt); d. jord ager
sterilis; sŏlum exile, macrum; d-t wäder mala
(foeda) tempestas; d. luft āer, caelum
pestilens; d-a ångor, dunster vapores, aurae
pestilentes; d. wara merx improba (Pt.),
mala. — b. om konstens produkter o. s. w.
= dåligt gjord l. af tiden m. m. blifwen
dålig: d. wäg via male strata, munita; d-t
hus domus male aedificata; ruinosa,
vetustate collapsa; d-t arbete opus male
factum, vitiosum, mendosum; d. mat male
coctus cibus; d-e verser mala carmina;
mali, inepti, insulsi, male facti versus;
d-t råd malum, stultum consilium; d. bok
liber malus, indoctus; d. uppfostran mala,
prava, perversa educatio; d. qwickhet, d-t
skämt absurde, insulse dictum; sales
frigidi; d-t mynt numi leves, adulterini. —
c. ss. epitet till personligt appellativ =
oduglig, oskicklig, felaktig i ngt hänseende: d.
regent, fältherre malus rex, malus
imperator; civitatis regendae, belli gerendi
imperitus; d. soldat miles malus, ignavus,
inutilis; d. karl (i motsats till dugtig,
kraftfull): vir ignavus, infirmus, imbellis; d.
wän malus, inutilis, levis amicus; d.
hushållare paterfamilias indiligens; in re
familiari tuenda negligens; d. räknekarl
ratiocinandi imperitus; d. fäktare in
armorum usu rudis; d. talare orator malus,
vitiosus; dicendi insuetus, imperitus (owan
wid att tala); d. poet malus, ineptus,
vitiosus poēta; expers poēticae (facultatis);
icke d. lärare non contemnendus, non
spernendus, non poenitendus magister. — d.
= sjuk, swag: aeger, aegrotus, infirmus
(mots. dugtig, frisk): han är d. infirma
valetudine est; han är mycket d. in exigua
spe vitam trahit. — e. = mager, klen:
macer, tenuis. — f. om förhållanden, saker i
allm. = α. swår, ofördelaktig, ogynsam,
obehaglig: iniquus, tristis: d-a tider iniqua,
aspera tempora; d-t tecken, förebud triste,
malum, signum, omen; d. underrättelse
tristis nuntius, malus n.; d. lycka adversa
res, fortuna; d-a utsigter spes tenuis,
dubia, aspera; hafwa d-a utsigter in rebus
dubiis versari; d. affär negotium
damnosum, infructuosum; hafwa d-a affärer
domesticis difficultatibus laborare; d-t yrke
artificium, quaestus infructuosus; studium
inutile (Ov.); d-t rykte mala fama l.
existimatio; hafwa d-t rykte male audire;
infamiā flagrare; d-a omständigheter tenuis
fortuna; wara i d-a omständigheter egere. —
β. = otillräcklig, oduglig: d. wara merx mala,
improba; d. mat cibus incommodus; d.
kredit levis fides; d. inkomst, d. lön fructus
tenuis; parva, exigua merces; d. ursäkt
levis, vana, inanis excusatio; d. tröst
vanum, inane solatium; d-t stöd leve,
infirmum adminiculum; d-a kunskaper (exigua
scientia); bonarum artium inscientia,
jejunitas; han har d-a kunskaper non satis
eruditus, doctus est; mediocriter l.
parum a doctrina est instructus. — 2.
moraliskt dålig, klanderwärd: malus,
improbus, turpis, vitiosus, pravus, nequam;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
