Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dämpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dämpa: 1. = släcka: restinguere, sedare,
reprimere, ignem, vim ignis. — 2. = stäfja,
med abstrakta objekt, t. ex. ngns häftighet,
wrede, högmod: reprimere, coercere,
compescere, comprimere, domare, frangere
(vim, iram, cupiditatem, superbiam
alicujus); retundere (ferociam alicujus),
frangere (alicujus ferocem animum, spiritūs
feroces); frenare, refrenare (libidinem
alicujus); ondskans wälde d. vim improbitatis
frangere, vincere; d. upproret seditionem
compescere, comprimere, sedare. — 3. d.
rösten premere vocem; med d-d röst
pressa, gravi voce.
Dänga: affligere; jactare, pulsare,
verberare; d. sönder och samman comminuere.
Däst: obēsus. -het: obesitas.
Dö: I. om menniskor: 1. absolut: mori;
interire, perire; emori; occidere;
decedere; e vita decedere, excedere,
discedere; animam efflare; exspirare; diem
obire supremum; mortem oppetere, obire;
obire; exstingui; finire (T.); morte
defungi (Pn.); wi måste alle dö omnibus est
moriendum; är det då en sådan olycka att
dö usque adeone mori miserum est?; wara
rädd för att dö mortem timere, horrere;
jag will dö, om det ej är sant moriar l. ne
vivam, si non verum est; jag will hellre
tusen gånger dö än utstå sådant millies
oppetere mortem, quam ista perpeti,
malim. — 2. med bestämning för sätt, orsak o.
d.: a. dö af ngt: interire, perire fame,
morbo (af hunger, af sjukdom; a morbo,
N.); mori morbo (L.); confici (fame);
consumi (senectute; senio et maerore); dö af
glädje repentino gaudio exanimari. — b.
dö bort: emori; morte consumi,
exstingui, deleri; hela slägten dog bort, huru många
generationer hafwa ej dött bort tota gens
emortua est; quam multae aetates morte
exstinctae, deletae sunt (jfr dö ifrån). —
c. dö en swår, olycklig, plågsam o. s. w. död:
misere, acerbe, cum dolore mori; dö en
friwillig, sjelfwållad död voluntaria morte,
sua manu perire; mortem sibi ipsum
consciscere; dö en wåldsam död vi, manu
(hostis, inimici) perire; dö en naturlig död,
sotdöden fato, morbo perire; fatali morte
exstingui (Vell.); naturae concedere (Sa.);
dö en för tidig död ante tempus mori;
immatura morte absumi, exstingui, perimi.
— d. dö för, i kausal mening: dö för ngns
hand manu alicujus cadere, occumbere;
dö för bödelns hand securi percuti; dö för
ett slag, skott ictu, jactu sagittae interimi,
occidere. — e. dö för = till förswar för:
mori et cet. pro re, homine; dö för sitt
land pro patria mortem oppetere, se
offerre ad mortem; dö för sin öfwertygelse
pro suscepta sententia (l. ratione)
mortem oppetere, vitam profundere;
susceptam sententiam sanguine suo defendere.
— f. dö i en ålder l. ett tillstånd: i unga år,
i blomman af sin ålder, i sina bästa år, i hög
ålder tenera aetate, adolescentem, in ipso
aetatis flore, integra aetate et viribus,
extrema, summa aetate mori, exstingui;
dö i en ålder af 70 år septuagenarium,
LXX annos natum mori; dö i förtid ante
tempus mori (C. Tusc. I. § 93),
praematura (acerba) morte intercipi; dö i
tjensten in re gerenda, in officii fungendi actu
abripi, exspirare. — g. dö ifrån ngn morte
abire, discedere ab alqo; morte
relinquere, orbum relinquere, destituere alqm.
— h. dö ifrån ngt (ifrån lycka, olycka,
rikedomar, elände m. m.): discedere, morte
abduci, abstrahi a malis, a bonis, a malis
l. bonis rebus (C. Tusc. I. § 84. 85); vitae
commodis privari, orbari, mală morte
effugere; morte amittere (förlora l. slippa
ifrån, ibdm § 30. 87. 85). — i. dö på ngt:
veritatem verborum l. sententiae morte
confirmare, testari, mortis fiduciā testari;
jag will dö derpå moriar, ne vivam, ni
verum est. — k. dö ss. ngt, t. ex. dö som en
hjelte, en konung ut virum, ut regem
decet, par est; (claram mortem oppetere);
dö som en förrädare mot sitt land patriam
prodentem, quum patriam prodat, l. (=
som det anstår en förrädare) ut proditorem
par est -; dö som en hund male perire;
turpiter vitam amittere; dö som en
missdådare supplicio (quo solent scelerati)
affici. — l. dö undan: morte sua locum
alteri, aliis dare; morte absumi. — m. dö
ut: hela huset, hela slägten har dött ut: tota
domus interiit, exstincta, deleta est; gens
interiit, intermortua est. — II. 1. om djur:
mori (sues moriuntur angīna); morte
consumi, absumi, exstingui. — 2. om wäxter:
dö, dö ut: mori, emori. — 3. oeg. om icke
organiska l. om abstrakta ting: a. ljudet,
tonerna dogo bort (förklingade) vox mortua
est (Ov.), conticuit, non jam audita est;
hans ord, böner dogo ohörda bort frustra
missae preces, querelae. — b. orden dogo
på hans läppar vox faucibus haesit;
lingua praeclusa, verba praecisa sunt alicui.
— c. ryktet dör fama, rumor moritur (C.),
conticiscit, obmutescit, exstinguitur,
senescit; hans minne, ära har ej dött med
honom rerum ab illo gestarum memoria,
fama non occidit, exstincta est,
intercidit una cum ipso (jfr C. de Am. § 102.
103); ett är, som aldrig dör, domen öfwer
dödan fama viri immortalis est (Ov. Am. I.
15. 40); han har lemnat efter sig ett minne, som
ej dör memoriam sui immortalem reliquit.
— d. språket dör, dör ut ab usu intermittitur.
Död, part. och adj.: 1. eg.: mortuus;
exanimis, exstinctus; de döde mortui; vitā
defuncti l. blott defuncti; d. lem membrum
mortuum (C. de Sen. § 27); artus
exanimi (L.); stå upp från de döde a mortuis,
ab inferis surgere. — 2. oeg. (adj.): a. om
saker = till sin art liflös: inanimus;
brutus. — b. om bilder, tecken, bokstäfwer, ord
m. m. i motsats till det, som de föreställa l.
betyda: caecus et mutus (imago); inanis
(pictura; tecknet är dödt, om ej saken har lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
