Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duobus (C. Tusc. I. § 97), tertium ne
cogitari quidem potest; i twå f. kan du rädda
dig - om du slår fienden och om du kan
medels flykt undkomma duae patent ad
salutem viae, si aut viceris hostes aut fugā
evaseris (jfr Lael. § 64: haec duo
levitatis plerosque convincunt, aut si in bonis
rebus contemnunt amicos aut in malis
deserunt); i alla f., i hwilket f. som helst
utcunque est l. erit; tamen; i intet f.
nequaquam, nunquam; jag skall i intet f. swika
dig quidquid erit, nunquam te deseram;
i bästa f. si forte (vereor, ne nihil sim
tui nisi supplosionem pedis imitatus - et
aliquem, si forte, motum, C. de Or. III.
§ 47); i wärsta f. skall du dock behålla äran
ut cetera omnia amiseris, famae damnum
non facies; i fall brukadt ss. konjunktion =
si (si veneris, videbis), si forte; (blott) i
det f-t, att ita - si (id ipsum, quod recte
fit, ita est justum, si est voluntarium, C.);
för det f-t, att - si (id si acciderit, simus
armati, C. Tusc. I. § 78); i annat f.
aliter, sin minus, si contra est (iis, qui
habent a natura adjumenta rerum
gerendarum, gerenda respublica est: neque
enim aliter - animi magnitudo declarari
potest, C.; haec ut concurrant omnia,
optabile est: sin minus, plures causae
majoresque plus ponderis habebunt, C.); i
f. af t. ex. uteblifwande si diem non
obierit -; i sådant f., i detta f., i det fallet
måste återgifwas med tum (= då: si vis
me flere, dolendum est primum ipsi tibi;
tum tua me infortunia laedent, Telephe
vel Peleu, Hor.) l. med en hypotetisk sats,
hwilkens innehåll närmare bestämmes af det
föregående, på hwilket sådant, detta, det
hänwisar, och af satsernas förhållande till
hwarandra: Pythia rådde att taga Miltiades till
härförare: i det fallet skulle deras företag
hafwa framgång Pythia praecepit, ut
Miltiadem sibi imperatorem sumerent: id si
fecissent, incepta prospera futura;
Miltiades nitebatur, ut primo quoque
tempore castra fierent. Id si factum esset -
civibus animum accessurum -. — c. =
förhållande, i uttrycken: det är fallet, det är
fallet med, ett annat f. med: causa,
condicio, ratio (alia causa est ejus, qui
calamitate premitur, et ejus, qui res
meliores quaerit, nullis suis rebus adversis,
C. de Off. II. § 61; heredum alia causa
est, ibdm III. § 71; alia condicio est
oratorum, alia poētarum, C.; eadem est
ratio harum artium maximarum, C. de Or.
III. § 87); äfwen säges: est in eadem, alia
causa = det är samma f. med honom, ett
annat f. med honom (C. de Off. I. § 112); -
det är icke f-t non est ita, longe aliter est
l. res se habet; f-t är det, att jag ej kan
finna ngn läkare ita se res habet, ut
medicum reperire nequeam. — d. =
hänseende: locus, res; genus: securitas specie
quidem blanda, reapse vero multis locis
repudianda; han war i andra f. en hederlig
man ceteroquin, ceteris in rebus vir
bonus fuit (si violandum est jus, regnandi
gratia violetur, aliis rebus pietatem
colas, C.).
Falla: I. absolut: 1. i eg. men.: cadere;
concidere (störta omkull); - labi (= sjunka,
glida, hålla på att f. labentem et paene
cadentem - fulcire, C. Phil. II. 21);
prolabi, procidere (f. till marken); corruere
(rasa, om en byggnad, en stenhög o. d.);
löfwen f. folia cadunt (Hor.), decidunt (f. af);
lotten f-r sors cadit, excidit; låta ngt f.
de manibus mittere, amittere; dagg f-r ros
cadit; rorat; wattnet (wattenståndet) f-r
aqua decedit, decrescit. — 2. oeg.: a. om
personer: α. = stupa: cadere, concidere,
occidere (in acie, in proelio). — β. =
sjunka i anseende, mista sin ställning o. d.: i
allm.: cadere, ruere, everti, (si stare non
possunt, corruant i. e. må de göra cession,
C. Cat. II. § 21); gunstlingen har f-t
dejectus, depulsus est (gradu) potentiā, ejus
potentia fracta, imminuta est. — γ. f. i
sedlig mening: labi; (om qwinnor)
pudicitiam amittere. — b. om saker: α. = födas
(om djur, särsk. hästar): nasci: i England f.
goda hästar Anglia fert generosos equos;
denne häst är f-n efter en engelsk moder hic
equus natus est matre Anglica. — β.
wärdet af, priset på en sak f-r: minuitur,
levatur pretium; spanmålen f-r i pris levatur
annona; penningewärdet stiger och f-r
numus jactatur (C. de Off. III. § 80),
fluctuat. — γ. modet f-r animus frangitur,
debilitatur, cadit; (animo deficit aliquis). —
δ. fästningen f-r deditur, traditur hosti,
expugnatur. — ε. dom faller i en sak: fit,
pronuntiatur judicium, decretum;
decernitur; judicatur causa. — II. i förbindelse
med qvalitetsadverb l. predikatsord, som
bestämma sättet, hwarpå ngt faller: a. i eg.
uttryck: f. tungt graviter cadere; tunga föllo
huggen graviter ictus accidebant,
(veniebant). — b. om ord: der föllo hårda ord
verba severa fundebantur, audiebantur,
alicui excidebant; orden f. så l. så =
hafwa den l. den lydelsen, t. ex. så föllo orden
haec (ejus) verba fuere; jag minnes ej,
huru orden föllo quae essent ipsius verba,
non satis memini; han frågade, hwarför
deras böcker woro uppfylda med, såsom orden
föllo, regler för företal, epiloger och sådan
strunt - quaerebat, cur de prooemiis et
epilogis et hujusmodi nugis - sic enim
appellabat - referti essent eorum libri
(C. de Or. I. § 86). — c. ngt f-r för ngn
swårt, beswärligt, olägligt est alicui
difficile, molestum, incommodum (expone
igitur, nisi molestum est, animos remanere
post mortem, C. Tusc. I. § 26). — III. i
förbindelse med relationsadverb l.
prepositionala uttryck: 1. f. af: a. i eg. men.: α. f. af
(ngt): decidere (glandes arbore; equo af
hästen); defluere, delabi (sjunka, segna,
glida af l. ned). — β. f. af wid huggning,
mätning l. dyl.: intercidere, defluere, excidere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
