Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Familjenamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-namn: nomen gentilicium (= slägtnamn),
nomen stirpis l. familiae (= namn på en
gren af slägten).
Familjär: a. = förtrogen: familiaris
alicui (med ngn); blifwa f. med ngn in alicujus
familiaritatem venire; umgås på f. fot med
ngn familiariter uti alqo. — b. =
hwardaglig: vulgaris, communis (verba). -ärt:
familiariter (nimis f. contrectare, Pt.);
ut inter familiares mos est; ut usus
aliquorum familiaris fert, (inter se salutare
helsa på hwarandra).
Famla: (dubiis) manibus viam l. iter
praetemptare, praetemptantem ire;
(baculo p-t iter, Ov.); f. i mörkret, i mörker
in tenebris errare, (synon.: in tenebris
ruere rusa blindt till wägs, gå i blinde; in
tenebris jacēre ligga i mörker); f. efter ngt
praetemptante manu, caeca manu, caeco
motu captare, quaerere alqd; f. (fumla)
på målet linguā haesitare; f-nde steg caeca
vestigia (Vg.). -ande: error manibus iter
praetemptantis; haesitatio; oeg.: der
märkes blott ett osäkert f. nondum certo pede
ingrediuntur (viam insistunt), sed errante
vestigio, caeco conatu viam quaerunt.
Famn: 1. (ngns kring ngt slutna armar)
sinus; amplexus, complexus; taga ngn i f.
amplecti, complecti alqm; dare alicui
amplexum; ulnis circumfundi alicui; flyga i
ngns f. amplexum alicujus petere; hålla
ngn i sin f. amplexu (sinu, gremio) fovere
alqm; bära ngt i sin f. in sinu, sinu
portare, ferre alqd; ryckas, slitas ur ngns f.
sinu, amplexu alicujus divelli, rapi. —
2. ss. mått: tres ulnae; en f. wed strues
ligni, quae patet et in longitudinem et
in latitudinem tres ulnas.
Famna: 1. = f. om, omfamna: manibus
amplecti. — 2. lägga i famn: exstruere.
Famntag: amplexus.
Fan (Fanen), m.: (= fiandi, fiende):
inimicus generis humani; diabolus.
Fan, n.: pluma.
Fana: 1. eg. (stång med duk l. flagga):
vexillum; (signum, wanl. = stång med en bild
ofwanpå, t. ex. af en örn, hwilket war
legionens signum); bära f., rycka fram med f-n
signum ferre, praeferre; (signa praeferre
jubere kommendera framåt); sänka f-n
summittere - alicui; plantera f-n någorstädes
vexillum proponere, constituere alqo
loco; upprycka f-n evellere; marschera under
f. sub signo ire; swärja f-n sacramentum
l. sacramento dicere; låta ngn swärja f-n
sacramento (militari) adigere alqm; samla
sig under en f. ad signum aggregari,
concurrere; följa ngns f. (signum) castra
alicujus sequi. — 2. trupp, som samlas under
en fana: vexillum.
Fanatiker: homo paene fanaticus (i. e.
besatt; superstitiosus et paene f.; C.),
insanus; caeco mentis impetu elatus. -tisera:
caeco furore (caeco odio) implere,
imbuere alqm; in furorem redigere; f. hopen
vulgus concitare, instigare. -tisk: eg.
fanaticus (besatt); - mera allmänt: insanus;
caecus (caecum odium, caeca admiratio
f-t hat, f. beundran). -tism: furor, insania;
caecus impetus amoris, odii; religiös f.
caeca superstitio.
Fanbärare, -junkare: vexillarius.
Fantasi: 1. i abstr. mening (der det
kommer an på en psykologisk term l. definition):
imagines concipiendi facultas l. vis efter
Qu. VIII. 3. 64); - cogitatio
(reproducerande l. fritt skapande föreställningsförmåga);
animus, mens, ingenium (själen sjelf i
denna werksamhet); - dessa fyra sist nämnda ord
kunna, ss. i sig sjelfwa mera omfattande än
fantasi, endast brukas, der verbet eller
sammanhanget öfwer hufwud lemnar den närmare
bestämningen, t. ex. - neque oculis neque
ullo sensu percipi potest, cogitatione
tantum et mente complectimur (C. Orat. §
8); in artificis mente insidebat species
pulchritudinis eximia, för hans f.
swäfwade ett ideal af skönhet; perfectae
eloquentiae speciem animo videmus, effigiem
auribus quaerimus (ibdm § 9); - skapande f.
inveniendi l. in inveniendo, in fingendo
copia (et ubertas); fecunditas (C. de Or.
II. § 88, der ordet wisserligen har en
widsträcktare betydelse); liflig f. (cogitandi,
imagines concipiendi, fingendi l. i allm.)
ingenii celeritas (hwilket äfwen, ss. Brut. §
53, kan betyda i allm. godt hufwud,
fyndighet); hafwa en liflig f. imagines rerum
absentium ita repraesentantur animo, ut
eas - praesentes habere videatur, Qu. VI.
2. 29; rik, yppig f. summa ingenii l.
cogitationis copia, ubertas, luxuria (jfr
Seyffert Pal. Cicer. p. 181); en tygellös,
utswäfwande, wild f. (vasta, nimia) inveniendi,
fingendi licentia, lascivia; hafwa f.
cogitandi (imagines concipiendi) celeritate l.
facilitate excellere; sakna f. ab
imaginibus rerum concipiendis omnino abesse
(Qu. VIII. 3. 64); wara produkt af f-n
cogitatione fictum esse; produkter af en wild,
sjuklig f. vanae species velut aegri
somnia (Hor.); gifwa näring åt f-n ingenii l.
cogitandi celeritatem alere. — 2. mera
konkret: a. fantiserande: feberfantasier
deliria alienatae mentis; aegri somnia (Hor.
A. P.); error perturbatae mentis. — b. =
fantasifoster: vana species; vana opinio;
somnium; (me ludit vana imago, Hor.
Od. III. 27. 40).
Fantasibild: cogitata species (C. Or. §
9); imagines rerum absentium; visiones,
Qu. VI. 2. 29. -foster: vana, inanis
species; somnium; commentum. -produkt:
res ficta, cogitata.
Fantast: nugator; qui vigilans somniat;
homo vanus (vesanus, delirus, Hor. A. P.
455; Ep. II. 2. 125); vanis opinionibus
deditus; f-rs meningar, drömmar portenta
hominum non disserentium, sed
somniantium (efter C.); qui dicerent dignitati esse
serviendum, - eos - vaticinari atque
insanire (wara fantaster och galningar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
