- Project Runeberg -  Swensk-Latinsk Ordbok / Förre delen. A—J /
419-420

(1875-1876) [MARC] Author: Christian Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

etsi te admonitum venimus, non
flagitatum, C. de Or. III. 17.

Fast, adv.: (gammaldags) = hardt när,
nästan (det tyska fast): paene, prope (det är
f. otroligt paene, prope incredibile est).

I. Fasta, f.: jejunium (ss. religiös
observans); inedia (= swält, i-ā necari);
abstinentia (cibi l. absolut = friwilligt
afhållande från föda); hålla f. jejunium servare,
observare.

II. Fasta, v.: cibo abstinere; nihil
edere; nihil cibi sumere; jejunium servare
(ss. religiös pligt); låta ngn f. cibum
subtrahere alicui, in abstinentia continere
alqm.

III. Fasta, f.: 1. i eg., juridisk mening,
laga f.: mancipatio praedii (eg. öfwerlåtelse
af en sak i laga form); ngn får f. på en sak
res datur alicui mancipio (a praetore
coram testibus), aliquis accipit rem
mancipio; res addicitur alicui (a praetore). —
2. oeg.: taga f. på ngns ord l. löfte:
arripere (C. de Or. II. § 89).

Fastage: cadus; dolium.

Fastande, adj.: jejunus; wara f. jejunum
esse, nihil gustasse, nihil cibi sumpsisse;
f. mage stomachus, venter jejunus. -ande,
n.: cibi abstinentia (jfr I. Fasta).

Fastbinda: deligare, devincire ad alqd
(wid ngt); jfr Binda.

Fastebref: tabulae mancipationis, i. e.
quibus (a praetore, judice) emptori plena
rei possessio datur l. confirmatur, quibus
res vendita emptori datur mancipio.

Faster: amita.

Fastgro: innasci; han är liksom fastgrodd
i denna föreställning haec illi opinio
penitus insita, infixa est. -göra: firmare,
defigere. -haka: fibulis astringere (jfr Haka
sig fast).

Fasthet: 1. i mekanisk men.: soliditas
(individuorum corporum - atomernes
ogenomtränglighet); firmitas, firmitudo
(atomorum; materiae wirkets); stabilitas
(stadighet - egenskap att erbjuda fotfäste); robur
(kärnhårdhet), tenacitas (förmåga att hålla
fast); få f. solidari, firmari, solidescere,
roborari. — 2. i dynamisk mening: a. fysisk
f. firmitas, firmitudo, robur (virium,
corporis, aetatis); winna f. firmari,
confirmari, corroborari. — b. andlig f.:
firmitas, constantia, stabilitas (animi
karakterens f.; constantia dictorum =
tillförlitlighet); gravitas (morum); lita på lyckans f.
fortunae stabilitati, firmitati confidere;
det romerska rikets f. robur imperii
Romani; winna f. confirmari, corroborari
(corroboratis et moribus et aetatibus, C.);
intet kunde rubba f-n af hans beslut de
suscepto consilio nulla vi depelli poterat.

Fasthålla: 1. eg.: detinere, tenere,
retinere. — 2. oeg.: i minnet f. memoriā
tenere, conservare, custodire alqd; f. en
mening sententiam (mordicus) tenere, tueri;
in (eadem) sententia manere, perstare;
f. ett beslut in proposito, in suscepto
consilio manere, perseverare, perstare;
tenacem esse propositi (Hor., Vg.). -hänga:
adhaerere, adhaerescere alicui rei;
suspensum esse de, e re; äfwen oeg. t. ex.
iis, quae recta sunt, adhaerescere; med
sitt hjerta f. (hänga fast) wid ngn caritatem
alicujus tenere; summa caritate amplecti
alqm.

Fastighet: i juridiskt språk: res soli; quae
solo continetur, Jct.; solum. - i allm.:
praedium, fundus; f. i stad praedium urbanum;
stor f. latifundium. -hetsegare: fundi,
praedii, agri possessor. -hetsköp: emptio
praedii.

Fastlag: eg. vigiliae jejunii (aftonen l.
dagen före fastan; karnevalen); - wanl. =
feriae jejunii (fastan).

Fastland se Fast, adj. 1.

Fastlimma: agglutinare.

Fastmer, -mera: potius; contra.

Fastna: 1. eg.: haerescere re, in re;
inhaerescere in re (in visco, in luto);
adhaerescere in re, ad rem (i ngt, wid ngt);
skeppet f-r (stöter, sätter sig) på grund
navis sidit; f. i ett nät, en snara in plagam,
in laqueum se inducere, se impedire; f.
på kroken capi hamo; f. på en spik clavo
obhaerescere. — 2. oeg.: a. om sakliga
subjekt: ngt f-r i minnet infigitur in mente,
inhaerescit in memoria. — b. om
personer: f. för ngt (quod noluerit aut temere
appetiverit); f. för ngt på en auktion alqd
addicitur alicui (a praecone); f. för ett
brott teneri crimine, convinci sceleris.

Fastnagla: clavo defigere, alicui rei
affigere alqd. -rota sig: i eg. och oeg. men.:
radicibus penitus infigi, inseri,
inhaerescere in re (t. ex. opinio in mentibus
hominum). -sittande: fixus, haerens; blifwa
f. i gytja, på grund haerere luto, sedere
vado.

Faststäld: 1. constitutus, certus,
definitus (pretium, merces, tempus). — 2. =
stadfästad: ratus. -ställa: 1. = bestämma,
stadga: statuere, constituere, finire,
definire (praefinire, praestituere på förhand
f.), ponere (pretium, modum, tempus,
condiciones alicui rei); sancire (legem,
poenam; alqd poenā, wid straff, plikt); f. att
ngt skall ske statuere, constituere,
decernere, lege sancire, ut fiat alqd; jubere
alqd fieri. — 2. = stadfästa: firmare,
confirmare, ratum esse jubere alqd. -sy:
subulā affigere. -sätta: firmare, defigere,
destinare. -taga: prehendere,
deprehendere, comprehendere. -wäxa:
concrescere, increscere, inolescere alicui rei; han
är fastwuxen i wanor, fördomar moribus,
opinionibus imbutus est; non potest
divelli a consuetudine sua, ab institutis
vitae.

Fastän, konj.: quamquam; etsi; tametsi;
quum (med konjunktiv); ut (morbus ut
brevis, sic molestus - swår, fastän kort; jfr
Fast, konj.).

Fat: 1. hwarpå matwaror framsättas: lanx,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:37:16 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/swelatin/1/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free