Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fattig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400,000 - sex septem milia desunt, Hor.
Ep. I. 1. 58), ad rem (hoc unum Caesari
ad pristinam fortunam defuit, Cs.), ut sit
alqd (longe abest, ut id credam mycket
f-s i att jag tror det), efter negationer: quin
(intet f-s i min lycka nihil deest, quin sim
beatissimus; nihil requiro, quo sim
beatior; non multum abest, quin te
retineam); icke låta ngt f. (för winnande af ett
ändamål) nihil praetermittere (quin faciat
omnia); nihil reliqui facere, nihil
intemptatum relinquere (jfr C. de Or. III. § 5:
ut populo Romano satisfieret, senatus
neque consilium reipublicae neque fidem
defuisse - att senaten hwarken låtit wishet
l. trohet f. det allmänna); å min sida skall
intet f. a me quidem nihil deerit;
equidem non deero.
Fattig: 1. eg.: a. om personer (l. egare i
allm.): pauper (i allm. = som lefwer i små
wilkor, mots. dives, locuples, C. de Off. II.
§ 70. 71; meo sum pauper in aere, Hor.
- dock äfwen: pauper enim non est, cui
rerum suppetit usus, Hor.); tenuis (=
pauper, C. l. c.); egens, egenus, indigens
(behöfwande, nödstäld); inops (medellös,
utblottad); wara f. pauperem esse; egere (C.
de Off. II. § 81); f. på ngt inops alicujus
rei l. ab alqa re. — b. om saker =
torftig, torftigt utstyrd o. s. w.: exilis, tenuis,
mendicus (res exiles - f-a wilkor,
fattigdom; domus e.; instrumentum exiguum
saneque mendicum, C. de Or. III. § 92;
victus tenuis f-t bord); f-t samhälle civitas
inops, exhausta sumptibus; f-t språk
lingua inops (C.); f-t ämne res exilis, jejuna.
— 2. oeg. = a. usel, arm, stackars: miser,
misellus, miserandus. — b. = ringa,
simpel: vilis; exiguus: twå och en half f-a
sestertier vilis denarius (acervus -, si
comminuas, vilem redigatur ad assem, Hor.).
Fattigdom: paupertas (pauperies, poet.),
tenuitas (= små wilkor); egestas, inopia
(nöd, brist); mendicitas (utblottadt tillstånd);
angustiae rei familiaris (= ekonomiskt
betryck l. trångmål); ett språks l. en literaturs
f. egestas patrii sermonis (Lucr.);
paupertas sermonis (Qu.). -hjelp: stips
indigentibus collata. -hus: *mendicabulum.
-man: kollektivt = pauperes, tenues.
Fattigt: tenuiter, exiliter (hoc est e.
amicitiam ad calculos vocare, C.); f. klädd
male vestitus.
Fattigwård: publica indigentium cura
l. sustentatio.
Fattlig: f. för öga, öra, förstånd qui
potest (oculis) cerni, audiri (percipi
sensibus, auribus), animo intelligi, percipi; f.
framställning oratio clara, perspicua;
allmänt f. illustris; uttrycka sig på ett f-t sätt
ita dicere, ut intelligatur, intelligi
possit (quid sentiat).
Fattning: 1. subjektivt = uppfattning,
fattningsgåfwa: intelligentia, captus; hafwa
trög f. tardum esse (tarde percipere ea,
quae traduntur). — 2. objektivt =
uppfattning, det sätt hwarpå en sak fattas: gifwa en
sak en widsträcktare f. latius accipere alqd;
latiorem vim tribuere alicui rei. — 3. =
en sådan sinnesförfattning, i hwilken man är
herre öfwer sig sjelf: animus praesens,
constans, sui compos; bringa ur f-n
perturbare, de statu mentis l. de gradu
dejicere alqm; komma ur f-n perturbari;
confundi; tumultuantem de gradu dejici (C.
de Off. I. § 80); behålla f-n non
perturbari; animi l. mentis statum rectum
servare; animo l. mente constare; praesenti
animo uti (et consilio); återwinna f-n se
colligere; ex perturbatione ad se redire.
-ningsförmåga l. -ningsgåfwa:
intelligentia, captus; ingenium; det går öfwer min
f. non cadit in meam intelligentiam;
abhorret, disjunctum est a nostra i-a; efter
sin f. ut est ejus captus -; hafwa liflig,
trög f. ingenio (ad discendum, ad
percipiendum) celeri esse, ingenio ad
discendum valere; ea, quae traduntur, celeriter
arripere; ingenio tardo esse; liflig, trög f.
ingenii (percipiendi) celeritas, tarditas.
Favorit se Gunstling, Älskling. -färg, -rätt
= color, cibus, quo quis maxime
delectatur; color - gratissimus alicui.
Fé: dea, nympha (qualis Circe fere aut
Calypso).
Feber: febris; liten f. febricula; häftig f.
f. ardens, gravis, acuta; enwis haerens,
tenax; hafwa f. febrem l. -im habere (C.);
febricitare, febrire; kasta sig i f. hit och dit
febri jactari; wara fri från f. febri carere;
f. kommer, förswinner febris accedit; febri
corripitur aliquis; in febrim incidit
aliquis; febris decedit, discedit; han kom hem
med f. cum febri domum rediit; häfwa f-n
febrim tollere, discutere; f-n återkommer
redit febris.
Feberaktig: febriculosus; wara f. febrim,
febriculam habere; oeg. t. ex. f. oro,
längtan, begär aestus curarum, desiderii,
libidinis, cupiditatis; han befann sig i en f.
spänning aestuabat exspectatione
suspensus. -anfall: febris accessio; febricula;
få ett f. febri temptari, in febrim
incidere. -drömmar, -fantasier: aegri
(febricitantis) somnia. -fri: febri carens. -frossa:
febris frigus, horror. -hetta: febris
ardor; aestus febris (aestus febrisque).
-rysning: febris horror; horror febricitantis;
få f-r cohorrescere. -sjuk: febricitans,
febriculosus.
Februari: mensis Februarius l. ensamt
Februarius.
Feg: timidus (i allm. som skyr faran);
ignavus (eg. som skyr ansträngningen);
imbellis (okrigisk, feg af lefnadswanor); mollis
(maklig): f. handling timide, ignave factum;
(af en krigare) flagitium.
Feghet: timiditas; ignavia; ignavus l.
timidus animus.
Fegt: timide; ignave; molliter.
Feja: verrere (sopa - aedes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
