Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flitigt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upprepas); frequens (som ofta gör ngt l. är
någorstädes); - f. arbetare in agendo, opere
faciendo assiduus, impiger; f-t sträfwande
l. bemödande impensum, assiduum studium,
labor; f-t (utfördt) arbete summa cura l.
diligentia perfectum l. elaboratum opus;
f. bön, helsning magnae (impensae)
preces; salutatio diligens; f. åhörare auditor
assiduus, frequens (Demosthenes frequens
fuit Platonis auditor, C. Brut. § 15); f.
kyrkogångare qui in templis multus,
frequens esse solet; f-a badningar,
påminnelser crebrae lavationes, commonitiones.
-tigt: studiose, summo studio; sedulo,
assidue, impigre; diligenter, accurate (se
synonymiken under Flit); f. (läsa, arbeta)
assidue, impigre; ett f. utfördt konstwerk
signum summa cura, diligentissime
elaboratum, perfectum; f. besöka ngn crebro,
assidue, frequenter ventitare ad alqm;
f. bedja enixe petere.
Flitter: deliciae; (puerilia, muliebria)
ornamenta.
Flock: 1. af lefwande individer: grex (eg.
af djur; oeg. äfwen af menniskor, sål. grex
ovium, boum; grex amicorum,
philosophorum); globus (armatorum); agmen
(cygnorum); turba (massa); caterva
(juvenum, avium); han är den förnämste i hele
f-n princeps, dux gregis est; i flock:
gregatim, catervatim. — 2. (gammaldags)
afdelning af ngt skrifwet: caput, liber,
titulus. — 3. naturhistorisk afdelning: classis,
sectio.
Flocka, f. (af ull o. dyl.): floccus.
Flocka sig (= bilda flockar): conglobari;
coire; coetus facere.
Flocka sig (= bilda flockor): floccis
conglobatis dissolvi.
Flocktals, -wis: gregatim; catervatim;
komma f. frequentes venire.
Flod: 1. flöde, rinnande wätska i allm.:
flumen, poet.: fluentum, imber; en stor f. af
regn, blod magna vis pluviae l. aquae
caelestis, sanguinis; en f. af tårar magna vis,
largus imber lacrimarum; largus fletus;
utgjuta ngt i f-r ubertim fundere
(lacrimas); ”friska källans f.” frigidus fons (aqua
fontis frigida). — 2. ett slags wattendrag
(syn. ström, å, elf): flumen, fluvius; amnis
(stor flod); torrens (bergsflod); öfwergå f.
trajicere, transire flumen; f-n swäller,
sjunker tillbaka flumen tumet, decrescit; stilla
f. quietus amnis; spegelklar f. liquidus
amnis (jfr Flodbädd). — 3. hafwets flod, i
motsats till ebb: accessus maris (mots.
recessus maris = ebb); accedentes aestus (mots.
recedentes). — 4. i allm. flöde af ett
öfwerswämmande watten (uppsjö): alluvies,
eluvies; vis super ripas effusae aquae;
stagnum (jfr L. I. 4. 4).
Flodbädd: alveus; cursus justi amnis
(L. I. 4. 4); floden håller sig icke inom sin
bädd non continetur alveo, super ripas
effunditur. -dal: vallis fluminis l. per
quam flumen in mare defertur. -häst:
hippopotamus. -skifte: aestuum reciprocatio.
-tid: accessus maris; wid f-n, när f-n
infaller quum mare accedit, quum aestus ex
alto se incitat. -watten: aqua fluvialis.
I. Flor (= blomstring): flos; stå l. wara
i sitt flor in flore esse, florere; konsternas
f. florentes artes; komma i f. florescere,
efflorescere.
II. Flor: vestis coa, pellucida; pannus
pellucidus (bombycĭnus); f., som brukas för
ansigtet: velum tenuissimum, pellucidum;
draga f-t för ansigtet ori obducere velum;
(caput obnubere); - hafwa f. för ögonen
oculos caligine obductos habere; caligo
ejus oculis offusa est (L.): skymningen
breder sitt f. intendunt se tenebrae.
Flora: 1. blomstrens gudinna: Flora:
Floras barn alumni Florae. — 2. ett lands f.
= genera herbarum l. stirpium, quae
gignuntur in terra alqa; detta land har en
rik f. stirpium varietate et copia excellit.
— 3. = systematisk öfwersigt och beskrifning
på ett lands wäxter: descriptio stirpium,
quae in terra alqa gignuntur.
Florera: = blomstra, i oeg. mening:
florere; vigere.
Florett (= fäktarewärja): rŭdis (eg.
fäktarekäpp); gladius praepilatus [hos romarne
omtalas hastae praepilatae ss. brukade wid
fäktningar, der det ej war allwar med
striden, t. ex. rudibus inter se in modum
justae pugnae concurrerunt (wid en
manöver) praepilatisque missilibus jaculati
sunt, L. XXVI. 51. 4; jfr Pn. H. N. VIII. 6].
Florshufwa: velum tenuissimum; - få
en f. (= blifwa ngt rusig) oculos vino
natantes habere.
Flott, n.: adeps.
Flott (oböjl.), adj.: (om fartyg, som, efter
att hafwa stått på grund eller warit
wattenfylda, åter börja flyta): blifwa f. e
scopulis enatare, se expedire; aquā levari;
wara f. innatare; göra ett fartyg f. (e
scopulis) demoliri, deducere; scopulo
detrudere (Vg.); aquā exhauriendā levare;
facere ut innatet.
I. Flotta, f.: 1. = flotte, timmerflotte:
ratis (tigna colligata, quae per aquam
aguntur, Paul. Diac.). — 2. en samling af
fartyg: classis; örlogsflotta c. longarum
navium; handelsflotta c. onerariarum,
mercatoriarum navium; Italien har en stor
handelsflotta plurimas habet mercatorias
naves; utrusta en f. classem ornare,
instruere, parare, armare.
II. Flotta, v.: = på flotte l. i flotte
forsla, f. ned, öfwer o. s. w.: rate vehere,
devehere, transportare, deferre (per flumen,
flumine).
III. Flotta, v.: adipe, unctis l. sucidis
rebus inquinare, conspurcare, maculare.
Flottande: (forslande i l. på flotte):
devectio, decursus per aquam, secundo
flumine.
Flottbro: ponto.
Flotte se Flotta, f. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
