Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fortskaffande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
commodum proficiscendi genus; f. ngn till en ort
alqm perducere, pervehere alqo; f. ngn
öfwer en flod flumen transjicere alqm.
-skaffande: sörja för brefwets f. epistolam
mittere. -skaffningssätt: vehendi,
proficiscendi genus.
Fortskrida: procedere, progredi; labi
(glida framåt). -ande, adj.: f. rörelse
progressus, -sio. -ande, n.: progressio;
befinna sig i ett oafbrutet f. perpetuo, uno
tenore progredi, procedere.
Fortsända: (porro) mittere.
Fortsätta: 1. med ackusativ-objekt: a. i allm.:
peragere (f. till slutet - sacrificium;
cursum; iter inceptum); persequi (reliquias
alicujus - hwad ngn lemnat ogjordt);
pertexere (quod quis exorsus est, C.); tenere
(cursum vitae; vitam institutam); non
intermittere; perseverare, perstare (in alqa
re); han fortsatte sitt tal dicere pergebat
(precationem peragebat, L. II. 8); f. sitt
arbete opus institutum persequi,
pertexere; f. sitt lefnadssätt in vitae institutis,
(vitiis) perseverare; f. sitt yrkande in
postulando, in agendo perstare; actionem non
ponere; f. efter ngn excipere, sequi alqm.
— b. särskildt: f. sin wäg l. färd pergere
alqo. — 2. absolut, i synnerhet = f. att tala:
pergere; fortsätt du perge vero, tu vero
perge; fortsätt du (efter en föregående) tu
sequere. — 3. f. att göra ngt pergere
(facere alqd); se Fortfara 1. -sättning:
(peractio); lemna f-n åt ngn alicui rem
persequendam, (reliquias persequendas)
tradere, relinquere; i oafbruten f. uno tenore;
stundom brukas ordet konkret om de följande
delarne af ngt i motsats till den förste: f-n
swarade ej mot början principiis non
respondebant cetera (laeta principia nimis
luxuriavere, L.); f. följer cetera (ut res
patietur, ut cujus tempus erit) sequentur.
Fortwara: manere, permanere (se
Fortfara 2).
Forwagn: plaustrum; carrus.
Fossilier: fossilia.
Foster: 1. eg.: fetus, partus (så wäl ofödt
som det, som framfödes); puer - inchoatus
in utero matris (C.); gå med ett f. fetum
utero ferre; ventrem ferre; f-t blef dödt i
moderlifwet fetus (puer inchoatus) in utero
matris interiit; fördrifwa f. partum
abigere (Pn.); framföda ett f. fetum
procreare, partum edere; bringa f-t fram i dagen
fetum aperire (Hor.), protrahere. — 2. oeg.:
f. af ngns snille fetus (ingenii, C.); f. af
ngns uppfinning commentum alicujus; f. af
ngns inbillning somnium, deliramentum
alicujus.
Fosterbarn: alumnus, alumna. -broder:
a. frater alicujus non naturā, sed
communi educatione; de woro f-bröder ab
iisdem parentibus (non nati, sed) educati
erant; simul educati erant. — b. i
forngermanisk och fornnordisk mening: devotus;
qui se alicujus amicitiae devovit;
soldurius (Cs. B. Gall. III. 22). -brödralag:
societas devotorum (se Fosterbroder); foedus
amicitiae. -bygd: patria (germana
alicujus, C. de Legg. II. § 3); regio,
vicinitas, tractus, ubi aliquis natus est,
natalis alicujus (Ov.); min f. regio mea (C.
pro Plancio § 22); terra altrix alicujus
(C., Vg.); terra, quae tulit l. educavit
alqm. -dotter: alumna. -fader: nutricius,
altor, educator alicujus; custos alumni
(Bacchi Silenus, Ov.). -föräldrar: altores
alicujus. -jord: altrix terra (C., Vg.);
patriae solum; terra, in qua educatus est
aliquis. -land: terra altrix; patria.
-landskärlek: patriae amor. -ländsk: 1. som
tillhör fosterlandet: patrius; domesticus;
förakt för det f-a rerum domesticarum
fastidium. — 2. = som har fosterlandet till
föremål, fosterlandsälskande (patriotisk): patriae
amans; f. hänryckning incensus patriae
amore animus. -ländskt: f. sinnad patriae
amans, patriae amore incensus. -lön:
nutricium. -moder: nutrix; altrix. -son:
alumnus.
Fostra: alere, nutrire (båda enkannerligen
med afseende på näringen), educare,
educere [i allmännare mening uppdraga: nutrix
edŭcat, Varr.; pro sua (filiā anus) eam
eduxit; non est boni parentis, quem
eduxerit, non alere, C.]; i bildlig men.:
alere (Athenis et nata et alta est
eloquentia); jfr Uppfostra. -are: nutricius; altor.
-ing: alitura, educatio (feras inter se e.
conciliat). -ingshjelp, -lön: alimentum;
nutricium.
Fot: I. ss. kroppsdel: pes: 1. i eg. uttryck,
t. ex. från hufwudet till f-n (från fotabjellet
till hjessan): a capite, a summo vertice
ad imos pedes (ungues, talos); stor, grof
fot magnus, vastus pes; liten, nätt f.
mollis, tener; lyfta upp f-n pedem tollere;
sätta f-n någorstädes pedem ponere,
collocare alicubi l. alqo [vestigium ponere in
alqd: quacunque ingredimur (Athenis),
in aliquam historiam vestigium ponimus,
C. de Fin. V. § 5]; - stå rätt på f-n recto
pede stare (talo stare); - icke kunna stödja
på f-n vix pede niti posse, pede male
fultum esse; knappt kunna stå på f-ne vix se
pedibus sustinere; vacillare; komma ned
på f-ne in pedes se excipere, in pedes
desilire; hjelpa ngn på f-ne erigere,
elevare alqm; slå f-ne undan ngn supplantare
alqm; stå på en fot stare in uno pede;
sätta sin fot någorstädes, med sin fot komma
in l. ut på ett ställe pedem inferre (t. ex.
trans limen alicujus), efferre alicunde (t.
ex. portā utom porten), alqo; med händer
och f-r (streta emot l. dyl.) manibus
pedibusque (obniti); trampa under f-ne
pedibus obterere alqd; hafwa sko på f-n, hafwa
f-n bar calceatum, nudo pede esse; få fast
fot firmiter insistere; firmo gradu
consistere; på stående fot statim; in vestigio
suo; e vestigio; ilico; fot för fot
pedetemptim; till fots pedibus iter facere;
pedibus mereri, stipendia facere (tjena till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
