Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Frihetsande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9); a regum aut a patrum dominatione
in libertatem rem populi vindicare (C.
de Rep. I. § 48); måttlig, allt för stor f.
moderata l. temperata, nimia libertas;
”f. är det bästa ting, som sökas kan all
werlden omkring, för den henne wäl kan bära”
libertate nihil in rebus humanis melius
est, modo possis moderate uti. — 2.
subjektivt, f. i sätt och beteende: libertas
(frisinthet, frimodighet - ingenii); licentia
(tygellös f., sjelfswåld - nimia, immoderata);
simplicitas (= rättframhet, öppenhet);
candor (id., poet.); f. i åthäfwor, tal urbanitas
(werldsmannamanér); petulantia,
protervitas (= framfusighet); med f. libere.
-hetsande: libertas; studium libertatis.
-hetskrig: bellum pro recuperanda libertate
susceptum. -hetskärlek: amor l. studium
libertatis. -hetsstaf: festūca (qua servus
a praetore in libertatem vindicabatur);
vindicta (L. II. 3).
Frihugsen: liber; confidens. -kalla:
liberare, solvere alqm alqa re (culpa från
answar, officio, poena); vacationem
(muneris, laboris) dare alicui; veniam
alicujus rei dare alicui; remittere alicui
(multam, poenam f. ngn från plikt, från straff).
-kallelse: liberatio. -kostig: 1. om personer:
munificus; benignus; liberalis; largus (duo
sunt genera largorum, alteri prodigi,
alteri liberales, C. de Off. II. § 55);
prolixus; wara f. mot ngn benignum,
liberalem esse in, erga alqm; wisa sig f.
benignitate, liberalitate uti. — 2. om saker:
largus (munera). -kostighet: munificentia,
liberalitas, benignitas. -kostigt: munifice;
liberaliter; benigne; large. -känna:
absolvere (sententiā medels utslag, i laga
ordning; improbitatis, capitis); liberare
(crimine; l-tum discedere). -kännande:
absolutio. -köpa: redimere (captivos a
praedonibus facultatibus suis); rependere
aurum pro alqo (C.; auro alqm, Hor.). -köpa
sig: redimere alqd (poenam, litem).
Frilla: pellex (gift mans); concubina.
Frilloson: nothus.
Frimodig: animosus; constans, fidens;
fortis; impavidus, interritus,
imperterritus; intrepidus; firmus (contra pericula);
fiduciae plenus; f-t yttrande fortis
sententia; libera verba; vox constantiae plena;
f. uppsyn constans vultus; f-t beteende
constantia. -modighet: constantia; libertas
(ingenii); fortis, constans, impavidus
animus; fidens animus (f-ti animo ad
mortem proficisci); med f. constanter,
fortiter; fidenti, forti animo; yttra sig med f.
libere loqui. -modigt: constanter; fidenti,
constanti, forti animo (facere); libere
(loqui); intrepide, impavide.
Fris: zophŏrus.
Frisel: papulae (utslag).
Frisera: comere (caput, capillos, crines
alicujus); componere (capillos alicujus);
crispare (krusa) capillos.
Frisinnad: liber; libertatis amans,
studiosus; f-e tänkesätt studium libertatis;
liber animus.
Frisk: 1. i allm. = ny, ej förwandlad l.
förswagad: recens (caro; aqua; vires;
miles, equus - med f-a krafter -; memoria;
ngt är i f-t minne recens rei memoria est);
integer (= outtröttad - vires; copiae
trupper); crudus (ej torkad - vulnus); viridis
(lignum, caseus). — 2. särskildt: a. f. färg:
color recens, laetus; floridus. — b. om
luft = ren, swal, kylig, uppfriskande, skarp:
purus; incorruptus; frigidus,
frigidiusculus; acer; f. luft aura frigida, pura; hemta
f. luft respirare, auram frigidam trahere;
libero caelo recreari; f. wind ventus
acrior, vehementior; en f. wind blåste upp
increbruit ventus; (reserata viget - leker,
blåser f-t - genitabilis aura Favoni, Lucr.);
f-t wäder tempestas suda, bona, serena.
— c. = sund, kry i kroppslig men.: saluber
(= helsosam; āer); integer, salvus, sanus,
florens, vigens, valens (= oskadd, wid helsa
och krafter - integri sensus, membra
integra f-a sinnen, lemmar; corpus sanum;
homo salvus ex morbo); incorruptus;
bonus (temperatus ac bonus sanguis implet
membra, T. Dial. cap. 21); vegetus (kry);
f. färg, hy color bonus, verus (Ter.),
laetus (purpureus color juventae, Vg.);
viridis (ungdomsfrisk); i sin f-e ålder, i sine
f-e dagar florente aetate l. juventute;
integra aetate; incolumi l. integra
valetudine; dum vigebat aetas -; wara f. valere;
sanum esse; icke wara f. non satis valere;
aegrotare; är du ej f. satin’ salvae?; är
här f-t i huset satin’ hic salva omnia? —
d. i andlig mening = sund i motsats till
osund (corruptus): sanus; incorruptus
(Atticorum sucus et sanguis incorruptus, in
quo naturalis inest, non fucatus nitor;
sanum dicendi genus, C. Brut. 37. 276). —
e. i allm. = kraftig, liflig, rask, om
menniskor och deras lif och werksamhet, till kropp
och själ: fortis, acer, strenuus, impiger,
alacer (hurtig); [homo fortis, acer; juvenis
fortis, alacer f. karl, f. yngling (fyr)]; f-t
mod animus alacer, bonus; wara wid f-t
mod bono animo esse; non timere; (vivite
fortes, fortiaque adversis opponite
pectora rebus, Hor.); f-a tag fortis impetus;
f-a tag! fortiter, impigre!; dansa (i) f-a tag
impigre, summa alacritate saltare,
terram pulsare (ille impiger hausit
spumantem pateram, Vg.); f-t lif vita alacritatis
plena (studiorum l. delectationum plena);
der råder ett f-t lif summa alacritate
vivitur istuc (jucunde vivitur); der är f.
rörelse på stället locus celeberrimus est; f.
förtjenst quaestus fructuosus.
Friska upp: recreare, reficere; se
Uppfriska.
Friskara: manus voluntariorum.
Friskhet: 1. i allm. = egenskap af
oförwanskad, oförswagad m. m.: integritas;
viriditas. — 2. särskildt: a. färgens f.:
viriditas. — b. = windens, luftens f.: frigus. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
